Kategori: Inkomster från gården

Att odla snittblommor kan vara en lönsam och mångsidig inkomstkälla för småbrukare. I denna artikel skriver jag om argument för lokal snittblomsodling, Slow Flowers, marknaden för blommor och försäljning, samt de bästa blommorna och tankesätten för att själv komma igång med att odla blommor.

I Salunda utanför Hökerum, Västra Götaland, ligger en vacker liten gård omgiven av långa rader prunkande odlingsbäddar. Det är Knaltens ekologiska grönsaksodling. Pierre och Sonia Katarincek Rochat, 51 och 43 år, har förvandlat giftfri betesmark till giftfria odlingsbäddar. Men hur hamnade en fransk småbarnsfamilj från storstaden Lyon i lilla Salunda?

Att organisera sig inom ett andelsjordbruk är ett sätt att återknyta banden mellan de som äter maten och de som odlar den. Det innebär också att öka tryggheten för både producenter och konsumenter samt skapa bättre möjligheter för anpassning av verksamheten efter lokala förutsättningar och ekosystem. Varför är de livsmedelssystem som dominerar idag inte baserade på liknande principer? I tider av krig och kris – vad kan vi göra för att bidra till kampen för matsuveränitet?

Pandemin har tvingat fram distansarbete över hela världen, men bland Åters läsare finns många som självmant väljer att jobba hemifrån och försöker balansera det med familjeliv, fritid och självhushållning. Då vi under många år drivit företag hemifrån i kombination med boende på en liten gård vill vi dela med oss av våra erfarenheter och bästa tips för att det ska fungera så bra som möjligt.

Det är inte helt enkelt att få en bärkraftig verksamhet på en liten gård. Här får ni ett exempel på hur man kan lyckas genom att vara flera och att jobba solidariskt med sin omgivning.

I den här artikelserien beskriver jag metoder för hur man kan odla mer med mindre arbete. Det jag skriver utgår ifrån vår småskaliga odling till försäljning, men likheterna med ett självhushåll är stora och jag är övertygad om att mycket av det som hjälpt oss att minska arbetet i våra odlingar också är användbart för husbehovsodlaren som trots tidsbrist vill mätta sig och sin familj med egenodlat året runt.

Det går att arbeta med grönsaksodling på många sätt, i olika skalor och med olika redskap, strategier och tekniker. Vad som är helt avgörande oavsett vilken metod man använder är att man lyckas strukturera upp arbetet och hitta hållbara system som gör det lätt. Det enklaste arbetet är det som inte behöver göras. Genom planering och ordning i odlingarna kan mycket onödigt arbete undvikas. I en serie på tre artiklar här i Åter kommer jag gå igenom hur vi har gjort vårt arbete på Bossgården enklare och effektivare. Den här första delen handlar om att skapa ordning och reda och den kommer följas av artiklar om att utrota onödigt arbete i produktionen samt att planera för att minska onödigt arbete.

Sedan nio år tillbaka odlar jag och min fru Sanna grönsaker tillsammans på Bossgården utanför Tidaholm. På ungefär 4 000 kvm producerar vi grönsaker som ger tillräckliga intäkter för att vi skall kunna försörja oss på gården. I den här artikeln beskriver jag hur vi har lagt upp vår odling och vilka metoder vi använder för att arbetet skall bli rationellt.

Över hela Sverige startas det andels­jordbruk. Det är en modell som passar perfekt för självhushållaren som vill börja sälja en del av sin produktion. Lika bra passar den för den som inte själv vill odla eller hålla djur, men som vill vara med och bygga en småskalig, resilient, hållbar och lokal matproduktion. Eller till den som befinner sig mittemellan: självhushållaren som vill komplettera sin egen produktion med produkter från en närliggande gård. Här är min berättelse om vägen från självhushållare till andelsjordbrukare.

Det går att få en bra sidoinkomst även från en liten hönsbesättning förutsatt att man hanterar det rätt. I förra numret av Åter beskrev jag hur vi har löst själva hönshållningen för att göra arbetet rationellt, vilket är en förutsättning för att få en rimlig ersättning för sitt arbete. I del 2 beskriver jag andra saker som man också måste ha koll på för att kunna tjäna pengar på sina höns, så som ekonomi och regelverket kring försäljning.

Att ha hönor är kul och tacksamt. En hönsflock på några hönor förser lätt en familj med alla ägg som den behöver. Med lite fler hönor finns också möjligheten att sälja ägg. Det finns en enorm efterfrågan på ägg från hönsbesättningar som haft ett mer naturligt liv. De flesta ägg, även ekoäggen, idag produceras i stora anläggningar med tiotusentals höns så behövs det en motvikt. Det behövs fler som håller ägg i en rimligare skala. Skall vi börja bygga en ny ägg­produktion underifrån så räknas varje ägg, från hobbybesättningen till de som skaffar sig en bra sidoinkomst med ett par hundra hönor.

För snart sju år sedan fick det vara nog. Nog av stressande flängande, nog av månad-till-månadekorrhjul och nog av att veta att alltför många dagar per månad var fyllda av sådant som jag egentligen inte ville göra. Eller ännu värre, att sälja något som jag inte kunde stå för. Såren efter att ha haft rörliga bolån på 1990-talet var inte helt läkta ännu. Jag bodde själv, och ville inte någon mer gång hamna i en situation där min månadshyra var 30 000. Inte heller ville jag att den skulle vara 12000. Och faktiskt inte ens 8000 eller 6000. Nej, denna gången skulle min ­månadshyra vara noll kronor. “Att bo gratis” blev nästan ett mantra för mig, och jag visste att lösningen på detta fanns där ute. På något vis.

Många självhushållningsintresserade drömmer om att få arbeta hemifrån, mer på sina egna villkor. Ett visst självhushåll och ett “enklare” liv gör det möjligt att acceptera lägre intäkter mot att få pyssla med det man tycker är intressant. Jag skulle här vilja dela med mig av några råd och tankar rörande att starta och driva egen verksamhet.

Lina och Oscar är två Återläsare som lämnade sitt lilla torp med husbehovsdjurhållning för en större gård. Målet var att kunna leva på sina djur och erbjuda bra och extra gott kött från glada och ekologiskt uppfödda djur. Nu har de skrivit en bok om sin resa, där tankar och erfarenheter varvas med 70 re⁠cept på nöt, får, get, gris och höns. Här är ett smakprov.

Här är en reflektion tillbaka på vår första säsong på plats och etableringen av skogsjordbruk, holistiskt planerad betesdrift, köksträdgård och ett flertal andra system från grunden. Det har varit en fantastisk resa som möjlig­gjorts av många lika fantastiska människor från världens alla hörn; gruppanda, tydlig design och hårt välkoordinerat arbete.

För fem år sedan visste jag inte vad jag ville med mitt liv. Min flickvän, Ulrika, visste däremot precis vad hon ville. Hon ville köpa ett hus på landet. Och om jag inte kunde bestämma mig så fick hon göra det själv. Våren 2010 for hon runt i Västerbottens småbyar och tittade på gamla hus. Det ena skruttigare än det andra. Till slut hittade hon en liten gård i Tvärålund, fem mil inåt landet från Umeå sett.

Kan man verkligen starta kaffeservering hemma, i liten skala? Går det att få någorlunda ekonomi i en sådan liten verksamhet och får man ens göra det, med tanke på alla tillstånd och regelverk? Jovisst - det går och riktigt roligt är det också. Vi vet för vi har provat!

Två och ett halvt år har gått sedan vi köpte gården Stackvallen, mitt i det småländska landskapets hagar, stenrösen och fägator. Från och med förra året odlar vi grönsaker för självplock, upplagt så att man abonnerar årsvis. Man betalar ett fast pris för hela säsongen, oavsett hur skörden blir. Denna typ av andelsjordbruk förekommer mycket i utlandet men är ännu väldigt ovanliga i Sverige. 

Många som haft idéer om att sälja mat till gårdsbesökare, kursdeltagare eller turister har säkert lagt ned dem direkt med tanke på de krångliga livsmedelsreglerna. Dags att ta upp de gamla drömmarna igen, reglerna är nu lättare än någonsin, särskilt om man lagar maten utomhus!

I slutet av maj ordnade länsstyrelsen i Västra Götaland en informationsträff om andelsodling hos Pernilla Toll och Håkan Johansson på gården Qvatroneröd i Svenshögen. Andelsodling eller ”Land Sharing” är mera vanligt utomlands än i Sverige och betyder att man hyr odlingsmark på en gård.

Vinbär i olika färger kan användas till mycket och är förstås en självklarhet i en husbehovsodling. Trädgårdsrådgivaren Kirsten Jensen som tidigare skrivit serien Udda grödor här i Åter berättar nu hur man på det bästa och mest rationella sättet odlar vinbär till husbehov eller för försäljning.

I en stor biodling är man tvungen att sköta sina bin på ett rationellt sätt om verksamheten ska gå ihop. Husbehovsodlare har inte samma effektivitetskrav på sig, men kan ändå dra nyttig lärdom av en yrkesbiodlares erfarenheter. I förra numret berättade Lars Hedlund hur det kan gå till i hans biodling under mars, april och maj. Vi fortsätter här med resten av biåret.

I Åter 1-3/07 fick vi följa med ett år i en husbehovs-biodling. I denna nya serie berättar Lars Hedlund hur det kan gå till i en stor och mer rationell biodling och hur man kan sköta sina bin på ett enklare och effektivare sätt.

Att sälja köttprodukter hemifrån gården är förenat med en hel del att tänka på. Denna charkkurs gav en god inblick i regler, hygien och förädling; kunskap som kan vara till nytta även för den som bara förädlar sitt kött till husbehov.

Steget från självförsörjning till försäljning av överflödet behöver inte vara så stort. Men tillverkning av livsmedel för försäljning eller servering kräver en godkänd livsmedelsanläggning. Alltså lokaler och rutiner som garanterar säkra livsmedel som ingen blir sjuk av.

-

Många Återläsare går i tankar om att framställa lite mer av något än bara för husbehov, för att på sikt kanske bygga upp någon slags verksamhet på gården. Det här är den andra delen i vår serie om ”mathantverkare”, där vi får följa med Eldrimner på studiebesök till folk som börjat med småskalig livsmedelsförädling hemma på gården. I maj i år åkte en grupp intresserade runt och hälsade på fem små och stora ystare.

För många Återläsare och självhushållningsintresserade har maten en central roll i livet. Man bakar, saftar, styckar, brygger, syltar och ystar. Man experimenterar och lär sig allt möjligt, men ofta blir det ett visst mathantverk man blir extra förälskad i. Den spännande tanken dyker upp: -Hur skulle det vara att producera lite mer än för bara det egna hushållet? Kan man göra sig en inkomst av det man tycker är så roligt?

Rabarber är en lättodlad gröda som ger stor skörd. Den är god ensam i sylt, marmelad, chutney, kräm, paj och som vin, men passar också bra att dryga ut andra frukter och bär med, särskilt sådana som inte har så mycket egen syra. Några rabarberstånd hör hemma i varje självhushåll, men grödan kan också vara intressant för den som har planer på att börja sälja produkter från gården. Den här artikeln behandlar rabarberodling både till husbehov och i lite större skala.

I förra Åter berättade jag om ”Trädblåbär” och nu är det dags för trädgårds - blåbär, som är något helt annat. Som vanligt i denna serie om udda grödor så är inriktningen både hushovsodling och odling i lite större skala, för som den funderar på att skaffa sig en inkomst från gården.