Kategori: Kooperativ

Om man vill leva nära jorden, odla sin egen mat, försöka bli lite självförsörjande, vila i en hängmatta, ha höns och bin samtidigt som man har krogen och kulturen runt hörnet, då är kolonilotten idealisk.

Byggemenskaper på landsbygden öppnar upp för en ny typ av boende där man tillsammans tar ansvar för både sin livsmiljö och sin framtid. Genom att gå samman i ekonomiska föreningar eller lokala utvecklingsbolag, även kallade ”bygdebolag”, kan invånarna inte bara skapa flerbostadshus utan också, om man så vill, forma en livsstil som präglas av självhushållning – där gemensamma odlingar, förnybar energi och delade resurser blir en naturlig del av vardagen.

Att odla sina egna grönsaker och blommor är verkligen fantastiskt men att odla tillsammans ger en ytterligare krydda till odlandet! I Valla tillsammansodling är vi 20 hushåll som odlar tillsammans på en yta av ca 200 kvm. Vi planerar, förbereder och drömmer under vinter och vår och i maj drar det igång med många gemensamma arbetsdagar när allt ska ner i jorden. Sedan blir det lite lugnare under sommarveckorna och i slutet av augusti är det intensivt igen med skörd och arbete med att vinterförbereda landet. Gemenskapen förstärks med alla goda och trevliga knytisar vi har under våra arbetsdagar – då kan vi tillsammans blicka ut över allt det fina vi odlat medan vi äter.

Livet i Goda Händer ekoby är så mycket mer än att odla grönsaker och bygga ekohus. De erfarenheter vi samlat på oss under våra första 13 år handlar framför allt om hur man organiserar och samarbetar på ett hållbart sätt.

För åtta år sedan fick vi tillstånd av kommunen att på 11 ha jordbruksmark skapa ett kooperativ av sex små permakulturskogslantbruk à 1 1⁄2 ha. Här berättar vi om vår resa till hållbar självhushållning och om hur vi organiserat det på vår egen gård.

Här kommer ett brev till Åters läsare från en grupp som ägnat hösten åt att bygga ett bostadshus tillsammans. Vi vill berätta om våra erfarenheter av detta sätt att bygga och hur det enligt vår mening skulle kunna användas som ett verktyg för omställning och en resilient samförsörjning i hela vårt land.

Vanliga juridiska associationsformer för bygdebolag är föreningar (ideella föreningar samt ekonomiska föreningar) och aktiebolag (AB samt med tillägget särskild vinstutdelningsbegränsning, svb). Associationsformerna är framtagna för att passa olika typer av verksamheter. Därför ska ni egentligen fråga er vad det är ni vill göra och varför, snarare än att ta som utgångspunkt vilken associationsform ni ska välja.

Att organisera sig inom ett andelsjordbruk är ett sätt att återknyta banden mellan de som äter maten och de som odlar den. Det innebär också att öka tryggheten för både producenter och konsumenter samt skapa bättre möjligheter för anpassning av verksamheten efter lokala förutsättningar och ekosystem. Varför är de livsmedelssystem som dominerar idag inte baserade på liknande principer? I tider av krig och kris – vad kan vi göra för att bidra till kampen för matsuveränitet?

Inför vårt framtida skapande av en bo­ endegemenskap här på gården drog vi igång ett Leaderprojekt för att samla kunskaper och erfarenheter i ämnet som kunde vara både oss och andra till nytta. Här ska vi försöka sammanfatta vad vi lärt oss.

Genom kloka investeringar med bygdebolagets grundkapital och applicerandet av ett lokalt och cirkulärt perspektiv på pengar och resurser skapas förhoppningsvis möjligheten att vinna nya marker och starta fler verksamheter. Här ger vi några tips för hur ni kan organisera bygdebolagets verksamheter så att de stärker varandra.

Finansieringsvägar för allmännyttiga företag, som bygdebolag, är ännu i sin linda i Sverige, även om det börjar hända saker på detta område. Bygdebolag har hittills svarat an mot denna verklighet genom att från en rad olika källor samla ihop ett grundkapital, som sedan används för att investera i en verksamhet som förhoppningsvis genererar nya intäkter. Här ger vi våra bästa tips för hur ni bygger en ekonomisk bas i bygdebolaget.

Att i ett tidigt skede fokusera på att bygga socialt kapital lägger en god grund för att bygdebolaget blir framgångsrikt idag och i framtiden. Här ger vi våra bästa tips för att mobilisera bygden och skapa en hållbar kultur av engagemang.

Bygdebolag verkar i gränslandet mellan ideell, offentlig och privat sektor, där de med stora arbetsinsatser och begränsat stöd fyller viktiga tomrum som gör att Sveriges landsbygder kan fortsätta leva. Vi ser därmed en utveckling där bygdebolag axlar ansvar och intar funktioner som ibland kan tyckas bör åligga någon annan samhällsaktör. Samtidigt skulle bygdebolagen, med bättre förutsättningar och rätt incitament, kunna få en central betydelse för lokalsamhällen runt om i landet när vi bygger ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle för framtiden.

Skattungbyn ligger i Orsa kommun i norra Dalarna och har en befolkning på ca 350 personer. I byn finns många spännande exempel på lokalt enga- gemang som bygger gemenskap och håller service och lokala sammanhang vid liv. Jag vill berätta om hur några av dem blivit till och fungerar, för att inspirera andra läsare som vill jobba för att få liv i sin bygd eller sitt lokalsamhälle.

Hur gör man egentligen om man vill odla på en större yta, men inte har varken tiden eller orken att göra det ensam? Vi löste det genom att gå ihop och odla tillsammans. Målet var att kunna odla vår egen mat med ett bättre resultat än i våra egna trädgårdar och byta erfarenheter och odlingstekniker med varandra. Det här är berättelsen om hur vi gick från brukad vall till 600 kvm grönsaker på 1,5 år trots att vi bara odlar på vår fritid.

Det finns många sätt att dela bil – och vi uppmuntrar alla former. Vi har samlat erfarenheter från bildelning mellan privatpersoner i stadsmiljö. Vi tror dessa kan vara till nytta även på landet.

I den första delen som handlade om hållbara transporter var fokus cykeln som transportlösning på landsbygden. I den här delen fokuserar vi mer på bilen, som frihetssymbol och möjliggörare. Men även som problem i samhället.

Drömmen om att skapa en hållbar by och bygemenskap förutsätter att vi lär känna varandra och blir viktiga för varandra i en samverkan där vi lånar, byter och hjälps åt att lösa vardagsproblem. Men hur skapar vi samverkan som håller för påfrestningar? Hur kan vi lösa gamla trätoämnen i byn som hindrar samverkan? Hur hanterar vi utmaningar som hotar byns fortsatta utveckling?

Hur lyckas man skapa förtroende, relationer, utbyte och samarbete i byn? Vi som skriver denna artikel utbildar och stödjer organisationer i att utveckla deltagardemokrati och medskapande ledarskap. Vi bor själva på landsbygden och vill på detta sätt bidra med lite goda tips på hur man kan gå tillväga för att bygga samverkan och medskapande i den egna bygden.

Vad är det som gör att en grupp unga människor väljer att lägga hela sitt liv, utan lön, på att under 6 år bygga upp en liten trädgård i ett skogsbryn? Vad är det som gör att människor från hela landet besöker platsen för att se och känna på den kultur som har skapats? Egentligen vet vi inte, men det närmaste svar vi fått verkar stavas: meningsfullhet. Mening för individen och mening för det kollektiva. Kanske har Under Tallarna lyckats skala bort allt som inte känns 100 % meningsfullt och har därför en stor dragningskraft på människor.

Över hela Sverige startas det andels­jordbruk. Det är en modell som passar perfekt för självhushållaren som vill börja sälja en del av sin produktion. Lika bra passar den för den som inte själv vill odla eller hålla djur, men som vill vara med och bygga en småskalig, resilient, hållbar och lokal matproduktion. Eller till den som befinner sig mittemellan: självhushållaren som vill komplettera sin egen produktion med produkter från en närliggande gård. Här är min berättelse om vägen från självhushållare till andelsjordbrukare.