Kategori: Övriga ämnen

När jag flyttade tillbaka till barndomsön Tisenö med min dotter blev det också en nystart för gårdens långa tradition av att ta emot wwoofare. I över 40 år har människor från alla världens hörn varit en naturlig del av livet på ön. För mig handlar WWOOF inte bara om hjälp i odlingen, utan om gemenskap, kunskapsutbyte och att skapa en plats dit människor vill återvända.

Med ett stundande val så närmar sig, efter fyra års mognadstid, den korta skördetiden för valaffisher – politikens näver. Dessa kanalplastskivor, som vanligtvis snabbt kasseras, går att använda till väldigt mycket, vilket jag tänkte dela med mig av några exempel på och tankar kring.

För hushåll som strävar efter självhushållning är energi en viktig pusselbit men ofta en knepig utmaning. Det kan kännas svårt att på egen hand bedöma, planera och genomföra tekniska lösningar om man saknar kunskap och färdigheter eller andra resurser, som pengar och tid, för att få det gjort. En lokal energigemenskap kan då innebära en möjlighet för människor att samarbeta och hjälpa varandra, och att följa med i den förnybara energiomställningen.

De flesta som läser Åter har nog mer eller mindre koll på vad en REKO-ring är. REKO-ringar bygger på den enkla idén att samla ett gäng lokala matproducenter som via förbeställningar säljer sina produkter till kunder. Kunder och producenter möts sedan på en bestämd tid och plats för utlämning av varorna. Men dessa ringar – liksom ett mer hållbart matsystem – står inför utmaningar. Med insikter från min pågående forskning och ett privat deltagande i REKO handlar denna artikel om att bidra till en förståelse för vad REKO är och hur det hela fungerar, men också hur du kan bidra till REKOs utveckling, samt hur du kan tänka om du vill starta en ny ring.

Allt fler längtar efter mer gemenskap i boendet och att på ett naturligt sätt göra saker tillsammans med sina grannar. Genom att dela vissa ytor och funktioner med grannar minskar också resursförbrukningen på olika sätt. Bogemenskap är ett sätt att skapa förutsättningar för såväl grann-sammanhållning som delningsekonomi.

Vad krävs för att återuppliva en gammal gård? För mig var svaret inte självständighet, utan samarbete. Det här är berättelsen om hur arbetet med volontärer formade inte bara mitt land, utan också min förståelse för gemenskap, arbete och tillhörighet.

Biokol beskrivs ibland som ett av de där enkla, jordnära verktygen som både våra förfäder och framtida generationer kan stå bakom. Det är egentligen inget märkvärdigt: man förvandlar trä och organiskt material till stabilt kol istället för att låta det förmultna, komposteras eller brinna upp och bara bli rök och aska. Men effekten kan bli stor – för klimatet, för jorden och för vattnet.

Om man vill leva nära jorden, odla sin egen mat, försöka bli lite självförsörjande, vila i en hängmatta, ha höns och bin samtidigt som man har krogen och kulturen runt hörnet, då är kolonilotten idealisk.

Att starta en småskalig grönsaksproduktion kräver förhållandevis få investeringar. Du kan göra väldigt mycket utan att köpa in en massa redskap. Det finns företag som marknadsför en mängd redskap och jag har träffat flera nya i branschen som har köpt på sig alldeles för mycket och för avancerad utrustning. Därför ska jag här sammanfatta vad jag tycker är absoluta måsten och vad jag tycker att du kan vänta med att köpa.

Den här artikeln handlar om hur en dröm om ett Tiny House ledde till ett lite annorlunda liv i ett ”volontärskollektiv” på en ekologisk grönsaksgård på Gotland.

Vi undersöker hur görbart och användbart det kan vara att med relativt små medel och i hög utsträckning begagnat eller kasserat material väcka liv i en äldre traktor med hjälp av elektrisk drivlina. Artikeln kan kanske inspirera någon genom att lyfta lite tankar som lett fram till detta projekt samt dela några råd och lärdomar som har uppkommit under projektets gång.

Den här artikeln handlar om hur volontärer underlättar vårt arbete med den årliga driften av Nackagård. Vi berättar om framgångsrika samarbeten, men också utmaningarna med att driva projektledning på gården.

I tider av överflöd glömmer vi ibland det som bokstavligen ligger vid våra fötter. Ekollon – ofta ignorerade som skräp i skogen – är en mångsidig och förvånansvärt god näringskälla. Den här artikeln handlar om gammal kunskap, moderna användningsområden och hur du själv kan göra ekollonmjöl. En hyllning till skogen som en källa till självförsörjning, med ekollonet i huvudrollen i ett mjöligt äventyr i skogens skafferi.

Lappa, laga, sy om och ändra – att interagera med sina plagg och ge dem ett långt liv är välgörande på många sätt. Här påminner vi om bakgrunden till varför det är så viktigt samt ger lite tips och inspiration till återbrukshantverk med fokus på kläder.

Ungefär halva Sveriges befolkning bor i småhus med trädgårdar. Trots stor konsumtion i dessa områden sker inte mycket produktion. Det ville vi ändra på genom vår förening Ultuna Permakultur med Uppsala som utgångspunkt. Här i denna artikel delar vi med oss av våra insikter om hur biointensiva köksträdgårdar kan bidra till att göra villaområden, trädgårdar och stadsmiljöer till vackra produktionslandskap.

Jag har närt en dröm om självhushållning sedan sena tonåren. Nu är jag medelålders och har bott i lägenhet eller radhus hela mitt vuxna liv. Drömmen om ett småbruk lever fortfarande men jag är ändå ganska nöjd med det jag har idag. Vad är det jag har då?

Byggemenskaper på landsbygden öppnar upp för en ny typ av boende där man tillsammans tar ansvar för både sin livsmiljö och sin framtid. Genom att gå samman i ekonomiska föreningar eller lokala utvecklingsbolag, även kallade ”bygdebolag”, kan invånarna inte bara skapa flerbostadshus utan också, om man så vill, forma en livsstil som präglas av självhushållning – där gemensamma odlingar, förnybar energi och delade resurser blir en naturlig del av vardagen.

Upptäck en av våra allra äldsta vildväxande kryddväxter – kummin! En nyansrik överlevare som borde få tillbaka sin självklara plats i vår matkultur.

I den här artikeln vill vi dela med oss av våra erfarenheter från en långsiktig omställning av ett i huvudsak konventionellt skött skogsbruk i riktning mot ekologisk hållbarhet. Vi är husbehovsodlare och självverksamma småskogsbrukare sedan länge. Vår strävan är att sköta skogen enligt ekosystembaserade principer där artsammansättningen liknar äldre tiders obrukade skogar.

Tanken är enkel. En pub där man inte säljer någonting utan lokalen öppnas upp för de som vill komma. Var och en tar med sig något man tycker behövs på en pub och så skapar man den tillsammans. Inga pengar byter ägare. Kanske blir man bjuden på något att dricka av någon som tagit med sig det – fast det kan man inte veta på förhand. Kanske blir man inbjuden att spela ett spel som någon har haft med sig eller att smaka på något ätbart. Inget går att veta förrän efteråt.

Vi är en grupp på fem hushåll som samarbetar kring att odla de fröer vi behöver för vår husbehovsodling. Vi är glada för hur detta underlättar och berikar, därför berättar vi här om hur vi organiserar vårt frösamarbete med hjälp av organisationsformen sociokrati.

Tänk när alla gårdar var ”självförsörjande”. Allt var ekologiskt, inga traktorer. De flesta fåglar var vanligare då trots att ingen matade fåglar. Några har till och med utrotats sedan dess. När Petter bad mig skriva om att odla egen fågelmat ville jag hellre vända det till att du redan håller på med den bästa formen av fågelmatning! Ge dig själv som lever mer eller mindre självförsörjande och har djur en välförtjänt klapp på axeln. Jag vill här vägleda i vad som är viktigt och oviktigt för fågellivet och mångfalden på gården.

Att odla sina egna grönsaker och blommor är verkligen fantastiskt men att odla tillsammans ger en ytterligare krydda till odlandet! I Valla tillsammansodling är vi 20 hushåll som odlar tillsammans på en yta av ca 200 kvm. Vi planerar, förbereder och drömmer under vinter och vår och i maj drar det igång med många gemensamma arbetsdagar när allt ska ner i jorden. Sedan blir det lite lugnare under sommarveckorna och i slutet av augusti är det intensivt igen med skörd och arbete med att vinterförbereda landet. Gemenskapen förstärks med alla goda och trevliga knytisar vi har under våra arbetsdagar – då kan vi tillsammans blicka ut över allt det fina vi odlat medan vi äter.

Östängs gård drivs varken effektivt eller rationellt. Vi koncentrerar oss inte på en gröda eller en produkt utan vi håller på med många olika saker för att vi vill det. Vi tycker att det är roligare och intressantare med många verksamheter på vår gård. Inte bara för att vi försöker sluta så många kretslopp som möjligt utan även för att vi har möjligheten. Våra liv har fallit ut på så sätt att vi har fått möjlighet att sköta en gård och då vill vi passa på att lära oss så mycket som möjligt inom många områden. Många skulle kanske göra andra val men detta har varit våra och det resulterar i att det är väldigt mycket att hålla reda på.

Livet i Goda Händer ekoby är så mycket mer än att odla grönsaker och bygga ekohus. De erfarenheter vi samlat på oss under våra första 13 år handlar framför allt om hur man organiserar och samarbetar på ett hållbart sätt.

När vi gjorde designen för Permakulturgården i Skovvirke (se Åter 2/24) var det viktigt för oss att ha vintergrönt skydd runt huset och den intensiva matskogen. Det är just här vi spenderar mycket tid ute på våren, innan lövträden får sina blad, och i matskogen odlar vi exotiska träd som t ex persikor och aprikoser som blommar redan i mars. Valet föll på en lähäck av höstsilverbuske, som samtidigt fyller många andra funktioner i den övergripande permakulturdesignen och därför skapar många nyttiga kopplingar.

Möjligen trivs svensken bäst i öppna landskap ... men det är inte så ofta fallet för vare sig grödor eller den biologiska mångfalden som ska hjälpa oss att odla. För lite eller för mycket lä kan försämra förutsättningarna för en bra odling.

Uddebo i Västergötland är en by som sjuder av liv, men så har det inte alltid varit. En handfull bybors insatser för 20 år sedan var början på en enorm förändring som har lett till att byn idag har ett fyrtiotal olika initiativ och föreningar att samlas kring. Vi vill här dela med oss av historien om och våra erfarenheter av hur man kan väcka liv i en sovande by.

I förra numret av Åter skrev vi om hur vi med hjälp av betesdjur kan stärka landskapets naturliga system, ekosystemprocesserna, i syfte att gynna jordhälsa, biodiversitet och produktivitet. Avgörande för ett gott resultat är att förstå några centrala biologiska principer och symbioser, och att undvika överbete av växter. Men minst lika viktigt för att nå önskat resultat är att även synliggöra sociala och ekonomiska aspekter för att få ett helhetsperspektiv på betesplaneringen.

Vad händer om vi som bor i Arkhyttan drabbas av ett elavbrott en månad mitt i vintern? Eller mitt i sommaren? Vad händer om det inte regnar på tre månader? Sinar våra brunnar då? Och hur går det för djuren i stallarna hos byns bönder? Vad får det för konsekvenser för oss om landet drabbas av konflikt eller krig i närområdet?