🔒 Vass
I denna andra del i vår serie om vilda nyttiga växter är det dags för vass. Likt kaveldun, som beskrevs i förra numret, växer vass gärna fuktigt och växterna har flera liknande användningsområden. Vassen är dock vanligare och förekommer i nästan hela landet.
Sidan:
3
Antal sidor:
2.3
Seriedel :
2
🔒 Bind en vassmatta
Ett vinterarbete för trädgårdsmästarna förr var att skörda vass på isen och sedan binda vassmattor. De lades på drivbänkarnas glasfönster för att dämpa solens värme på dagen och hålla frost och nattkylan borta på natten.
Sidan:
5
Antal sidor:
0.7
🔒 Färskkorv
För Åters läsare tror jag inte att jag behöver motivera varför man bör göra sin egen korv. För oss är det självklart att ta tillvara allt kött från gårdens djur eller från jakten, att tillverka mat som inte innehåller en massa onödiga kemikalier och att intressera oss för de hantverk som håller på att glömmas bort.
Sidan:
6
Antal sidor:
4
🔒 Att följa naturens växlingar
Vem har koll på när sälgen blommar? Och vem behöver veta det? Att observera och vara medveten naturens växlingar är av stor nytta och även glädje för alla som odlar, har djur, tar ved och virke eller på annat sätt lever av vad naturen ger. När nu klimatet dessutom står inför stora förändringar kan det vara av extra vikt att titta upp ur den gamla såkalendern och se vad som egentligen händer.
Sidan:
10
Antal sidor:
2
🔒 Godkänt kök
Steget från självförsörjning till försäljning av överflödet behöver inte vara så stort. Men tillverkning av livsmedel för försäljning eller servering kräver en godkänd livsmedelsanläggning. Alltså lokaler och rutiner som garanterar säkra livsmedel som ingen blir sjuk av.
Sidan:
12
Antal sidor:
2.7
🔒 Svingsåsen, del 2
I Åter nr 1/09 skrev jag ett läsarbrev som inleddes så här:
”Vår familj har nu bott i snart 3 år på den lilla gård som vi hoppas ska kunna skapa mat och livsglädje till oss under kommande år...”
Nu har snart ytterligare två år gått och lite blev som jag trodde.
Sidan:
14
Antal sidor:
1.3
🔒 Att flå små rovdjur och tana skinnen
Som sin hönsflocks beskyddare kanske man en dag har ett avlivat litet rovdjur att ta vara på. Inget att äta, men det vackra skinnet kan flås av och torkas för senare beredning.
Sidan:
16
Antal sidor:
1.5
Seriedel :
4
🔒 Bereda små viltskinn
Har man gjort som Leif Häggström beskriver så är fortsättningen inte så svår. Ett rundflått djur är kanske vad man önskar men är lite krångligare att hantera. När jag bereder skinnet skär jag upp det utmed magen, då blir det lättare att mjukgöra skinnet och att torka pälsen snabbt.
Sidan:
17
Antal sidor:
0.5
🔒 Kåtaliden gård
Byn Kåtaliden ligger i Västerbottens inland. På gården som är min sambos hemställe bor vi, Sara och Rolf med våra tre barn. I byn finns numera bara 5 hushåll som bor här året runt. Närmsta ort är Sorsele som ligger 3 mil bort. Där går barnen i skola och jag arbetar 75% som undersköterska.
Sidan:
18
Antal sidor:
3
🔒 Mobilsamåkning
Mobilsamåkning är ett system som gör det enkelt för bybor att samordna sina resor till och från de vanligaste orterna. Idén till Mobilsamåkning föddes i Tolg, en liten by tre mil utanför Växjö. Byborna såg det korkade med alla halvtomma bilar på vägarna, ofta för att det var krångligt att organisera samåkning.
Sidan:
21
Antal sidor:
1.7
🔒 Kvast och matta av björkris
Björkriskvasten pryder altanen och farstukvisten. Den är bra när man ska hålla rent från löv och nysnö och är suverän till stenlagda ytor.
Sidan:
22
Antal sidor:
1.7
🔒 Backgårds, del 4
Det är söndag och vi har inget särskilt inplanerat mer än att hämta mjölk. Det mesta är skördat, lammen hänger på mörning, sylt och konserver står i jordkällaren, innanfönstren är på plats och vi tar tillfället i akt att skriva fjärde numret i vår serie. Därmed har det slagit oss med full kraft att det redan gått ett år sedan vi började berätta om vårt Backgårdsprojekt. Tiden går onekligen fort. Samtidigt känns det som väldigt länge sen vi bodde här i ett rum och kök och letade i uthusen efter nått att elda i pannan.
Sidan:
24
Antal sidor:
4