Ur Åter 1/18 Lästid: 9 minuter

Från självhushåll till andelsjordbruk

-

Över hela Sverige startas det andels­jordbruk. Det är en modell som passar perfekt för självhushållaren som vill börja sälja en del av sin produktion. Lika bra passar den för den som inte själv vill odla eller hålla djur, men som vill vara med och bygga en småskalig, resilient, hållbar och lokal matproduktion. Eller till den som befinner sig mittemellan: självhushållaren som vill komplettera sin egen produktion med produkter från en närliggande gård. Här är min berättelse om vägen från självhushållare till andelsjordbrukare.

Jag är uppvuxen i liten by på den småländska landsbygden. Efter studenten jobbade och bodde jag några år i olika städer, men det tog inte särskilt lång tid innan jag insåg att mitt rätta element är på landet. Första steget bort från stadslivet blev en kurs i självhushållning i Skattungbyn. Efter kursen jobbade jag bl.a. som djurskötare på två olika mjölkgårdar och började skriva böcker och föreläsa om hållbar mat. Parallellt odlade jag grönsaker som i stort sett täckte, den nu fyra personer stora, familjens årsbehov. Vi hade också en flock höns och för att producera det klimatsmartaste köttet skaffade vi kaniner som jag slaktade och lärde mig tillaga.

Vad är andelsjordbruk?

Som andelsägare i ett andelsjordbruk gör man, till ett bestämt pris, en bindande förhandsbokning av en andel av producentens skörd. Ofta betalar men även hela eller delar av priset i förväg. På så vis delar producent och konsument på både risker och belöningar. Ett andelsjordbruk har tre gemen­samma nämnare:   
Direkt partnerskap. I ett andelsjordbruk finns en direkt relation mellan bonden och konsumenten (andelsägaren).   
Långa avtal. Det kan t.ex. innebära att du som andelsägare lovar att köpa grönsaker av bonden under en hel säsong. Det ger bonden både trygg­het och möjlighet till långsiktig planering.   
Delade risker och belöningar. Det kan t.ex. innebära att om det blir en bra spenatskörd får du som   andelsägare mycket spenat, medan du ett dåligt år får mindre eller ingen alls. Men istället har kanske kålen trivts extra bra.   
Modellen kan användas på vilken produktionsgren som helst, eller så kan man blanda olika produkter i andelarna så att de t.ex. innehåller både grönsa­ker, ägg och kött utifrån vad gården producerar. Det finns t.ex. biodlare som säljer sin honung i form av andelar av skörden som blir. I Sverige har majoriteten av andelsjordbruken än så länge grönsaker som huvudfokus, men några säljer också andelar av ägg och kött.   
Läs mer om andelsjordbruk hos föreningen Andels­jordbruk Sverige www.andelsjordbruksverige.se.   
(Andelsjordbruk heter Teikei på japanska och Com­munity Supported Agriculture (CSA) på engelska.) 

Vara med och bygga hållbart samhället

Odlandet blev snabbt en passion och matlag­ningen blev plötsligt mycket roligare när jag hade säsongens alldeles nyskördade grönsaker att utgå ifrån. Och det var oerhört tillfredsställande att kunna ge barnen förståelse för hur mat produceras. Men jag insåg också att vi på intet sätt ville ställa oss utanför samhället. Snarare tvärtom – för mig är det viktigt att vara med och bygga det hållbara samhället.

Alla vill eller kan inte odla sina egna grön­saker. Jag däremot, ville gärna ägna en betyd­ligt större del av min tid åt att odla. Jag började drömma om att även skaffa mig en inkomst från odlandet, samtidigt som fler kunde få del av de nyskördade, hållbart odlade grönsakerna. Jag ville att fler skulle få känna den tillfredsställelse det ger av att veta precis var maten kommer ifrån och hur den har blivit producerad. Jag ville att fler skulle få chansen att smaka de där grönsakerna som man aldrig hittar i butik.

Maja Söderberg.

Bonde på mitt sätt

Jag ville helt enkelt bli bonde. Men jag ville vara bonde på ett sätt som passar mig. Jag ville inte skuldsätta mig upp över öronen som mjölkbön­derna jag jobbat hos. Jag ville ha kollegor att jobba tillsammans med och dela framgångar, motgångar, oro och ansvar med. Och jag har inget intresse för maskiner, utan det är själva odlandet som intresserar mig och jag ville inte spendera mina arbetsdagar inuti en traktor. Då kan jag likaväl jobba på ett kontor.

Andelsjordbruket Nybrukarna föddes

Som tur var fanns det fler personer i mina trak­ter med liknande tankar. Vi bestämde oss för att starta ett odlingsföretag tillsammans i form av en ekonomisk förening. Andelsjordbruket Nybrukarna föddes. Vi satte upp mål för verk­samheten, analyserade våra lokala förutsätt­ningar och insåg ganska snart att modellen andelsjordbruk passade oss bra. I skrivande stund har vi precis avslutat vår tredje säsong som andelsjordbruk.

Samodling av tomat, basilika och sallad i växthustunneln.

Det började i Japan

Nu glädjs jag åt att det i snabb takt startas allt fler andelsjordbruk runt om i Sverige. Modellen i sig är inte ny, utan föddes i Japan på 1 970-talet. Några år senare dyker det första andelsjord­bruket upp i Schweiz och sprids därefter över Europa. Till USA kommer modellen först 1 985. Det är svårt att hitta exakta siffror, men t.ex. finns det i USA över 7 000 andelsjordbruk och i Frankrike är siffran omkring 3 600. Först i Sverige var Ramsjö gård utanför Uppsala som blev andelsjordbruk 2001, men det är alltså först nu som modellen börjar få ordentligt fotfäste här. I Japan var andelsjordbruken också startpunkten för den ekologiska rörelsen, medan de i Sverige alltså uppstår först nu, när det redan finns ett stort utbud av ekologiskt i våra butiker.

Grönsakskassar på plats på utlämningsplatsen i Ör.

Här uppstår andelsjordbruken snarare som en reaktion på den alltmer storskaliga och globa­liserade matproduktionen. I Sverige har förvisso småskaliga producenter slagits ut ända sedan 1 920-talet. Jordbruken har blivit allt större och alltmer specialiserade. Men i en internationell jämförelse är våra gårdar fortfarande förhål­landevis små, vi har varit förskonade från de värsta livsmedelsskandalerna och våra bönder har fortfarande ett högt förtroende. Kanske är det så att vi nu har gått över en gräns och att det är därför som motrörelsen nu snabbt växer sig starkare och tar sig nya former.

Men kanske är det även för att också den ekologiska produktionen i mångt och mycket har blivit storskalig och global. Många av landets andelsjordbrukare har både mål och metoder som siktar betydligt högre än vad KRAV eller EU-ekologiskt kräver.

Tomatfest 2017: provsmakning.

Självhushållare och andelsjordbruk

I rörelsen som ifrågasätter det storskaliga, glo­bala och ohållbara jordbruket och istället vill bygga en lokal, småskalig, hållbar och resilient matproduktion ser jag självhushållarna som en viktig del. Alla vi som vill komma så pass nära matproduktionen att vi själva börjar odla, förädla och föda upp djur. Andelsjordbruken är en annan del av denna rörelse. I Sverige startas dessutom ofta andelsjordbruken av just själv­hushållare. Detta till skillnad från 1970-talets japanska andelsjordbruk där det var en grupp konsumenter som gjorde ett avtal med en eller flera befintliga producenter om att odla grön­saker odlade utan bekämpningsmedel. Inom rörelsen finns dessutom ett antal kommuner som gör allt de kan för att upphandla lokalproducerad mat och hitta metoder för att handla från små producenter. Flera kommuner har t.ex. blivit andelsägare i sina lokala andelsjordbruk. Men också restauranger och privata konsumenter som efterfrågar lokalt, hållbart och småskaligt producerade livsmedel är en del av denna rörelse.

Jämförelse av andelsjordbruk, Reko-ring och annan småskalig försäljning av grönsaker

FörsäljningsmodellRelation konsument-producentSvinnEkonomisk
AndelsjordbrukLång relation, åtminstone över en hel säsong. Inkluderar ofta tillagningstips och recept och, utförliga rapporter från produktionen samt event där konsumenterna (andelsägarna) själva besöker producenten.Väldigt lite. Relationen och samarbetet mellan producent och konsument samt den korta tiden mellan skörd och leverans gör att man kan hjälpas åt att minimera svinnet t.ex. genom att producenten kan leverera sådant som är svårt att sälja i andra kanaler.Delas mellan producent och konsument.
Reko-ringKort. Bortsett från eventuella stamkunder varierar kunderna per utläminingstillfälle.Minimalt med svinn vid själva utlämningen. Däremot ingen garanti att all produktion blir såld.Producenten tar hela risken.
PrenumerationstjänstLång eller kort, beroende på uppsägningstid.Lite svinn om innehållet kan bestämmas från gång till gång av producenten, annars stort.Producenten tar hela risken.
TorgförsäljningKort (bortsett från stamkunder).Svinn vid försäljningstillfället + ingen garanti att hela produktionen blir såld.Producenten tar hela risken.
GårdsförsäljningKort (bortsett från stamkunder).Svinn om ingen kommer och köper det man för tillfället har tillgång till.Producenten tar hela risken.

Fördelar för producenten

Fördelarna som jag ser för oss som producenter med modellen andelsjordbruk är bl.a. att man kan börja litet, utan några stora investeringar. Har man redan en självhushållningsproduktion, kan man börja med att sälja några andelar till vänner och grannar och sedan växa organiskt utifrån det. Vi började t.o.m. utan egen mark och odlar fortfarande det mesta på arrenderade ytor. Vår största investering är en växthustunnel på 160 kvm, och den finansierade vi till 100% genom en crowdfundingkampanj.

En annan fördel är just att man har en direkt relation med sina andelsägare. Genom samtal, events, receptblad, Facebookinlägg etc. kan man både berätta om produktionsmetoderna, men också ge tips och recept för att hjälpa an­delsägarna att laga mat efter säsongens grön­saker, eller ge tips på hur man kan tillaga de styckningsdetaljer som många är ovana vid att använda. Jag tycker det är fantastiskt roligt att få feedback direkt av de som äter grönsakerna vi producerat. Den direkta relationen tar dock tid, det ska man vara medveten om. Ibland kan den kännas som en nackdel, framförallt i de fall då en andelsägare känner sig missnöjd. Då kan man ibland önska sig en mellanhand som kunde hantera det negativa. Men i längden får ju faktiskt kritiken en att bli bättre.

Andelsjordbruket Nybrukarna
Lokalisering: I småländska byn Tolg, 3 mil norr om Växjö.
Startade: 2014, blev andelsjordbruk 2015
Areal: Ca 8000 kvm grönsaker och potatis inklusive 2 växthustunnlar på sammanlagt 230 kvm.
Organisationsform: Ekonomisk förening med 6 medlemmar. 2 av dessa försörjde sig under säsongen 2017 som odlare.
Antal andelar 2017: 160 st, varav 130 till privatpersoner och 30 till offentliga kök (1 andel motsvarar grönsaker till 1 person under säsongen)
Leveranser: 2017 blev det 26 leveranser från juni–december. Vi planerar för en förlängning med 4–6 veckor under april–juni under 2018.

En annan given fördel är den ekonomiska modellen som gör att producenten kan ägna sig åt försäljning under vintern när det är mindre att göra i produktionen. Man kan därefter planera produktionen efter vad man sålt och sedan ägna sig helhjärtat åt att producera under årets inten­siva del. Man riskerar inte att behöva sälja till förlustpriser när utbudet av en specifik gröda är stort, utan kan ha god förutsägbarhet i sin ekonomi.

En egen bonde

För dig som redan odlar ganska mycket för själv­hushåll och letar efter ett sätt att få en intäkt från gården kan ett andelsjordbruk vara en möjlig­het. Hör med de grannar och vänner som inte odlar sin egen mat om de är intresserade av att ha dig som ”sin egen bonde”. Det är lite svårt att ge allmänna råd kring hur överenskommelsen ska se ut, det beror ju väldigt mycket på egna mål och förutsättningar, samt på vad man pro­ducerar. Fördelen är ju att avtalen kan skrivas så att man som producent har stor frihet i t.ex. hur lång säsongen blir eller att hur mycket det blir i varje leverans kan variera. Att gå med i föreningen Andelsjordbruk Sverige och åka på deras årliga träffar är nog mitt bästa råd.

Att starta ett andelsjordbruk är lite som att erbjuda människorna i din omgivning en egen bonde. De får ett ansikte på den som producerar sin mat, kan vara med och påverka produktionen och kan följa hela produktionsledet. De kan ta med sig barnen och besöka gården och så får de såklart njuta av skörden. Tillsammans med dig är de helt enkelt med och möjliggör framväx­ten av en småskalig, resilient, hållbar och lokal matproduktion.

Tidningsversionen
Klicka här för att läsa!

Fler artiklar av
Fler artiklar i Åter 1/18 Fler artiklar om Inkomster från gården
X
Jag godkänner cookies : )