Kategori: Permakultur

När vi gjorde designen för Permakulturgården i Skovvirke (se Åter 2/24) var det viktigt för oss att ha vintergrönt skydd runt huset och den intensiva matskogen. Det är just här vi spenderar mycket tid ute på våren, innan lövträden får sina blad, och i matskogen odlar vi exotiska träd som t ex persikor och aprikoser som blommar redan i mars. Valet föll på en lähäck av höstsilverbuske, som samtidigt fyller många andra funktioner i den övergripande permakulturdesignen och därför skapar många nyttiga kopplingar.

För åtta år sedan fick vi tillstånd av kommunen att på 11 ha jordbruksmark skapa ett kooperativ av sex små permakulturskogslantbruk à 1 1⁄2 ha. Här berättar vi om vår resa till hållbar självhushållning och om hur vi organiserat det på vår egen gård.

År 2015 köpte vi en gammal gård och flyttade från livet i storstaden nära Köpenhamn till en liten by mitt i skogen i Småland. Vi längtade efter tystnad, ett lugnare tempo, att vara nära – eller mitt i – naturen och att kunna experimentera med en mer hållbar livsstil med bland annat en större produktion av egen mat. Vi var nyfikna på skogsträdgårdsodling och ville gärna testa om det faktiskt går att producera riktig mat i en skogsträdgård.

Agroforestry omfattar olika odlingssystem som alltid inkluderar vedartade växter som träd och buskar. Som självhushållare kan man applicera dessa odlingssystem på olika ytor oavsett om man har en liten tomt eller en stor gård.

I de två senaste numren av Åter har vi fått kika in på den lilla självhushållargården Råglyckans Trädgård i Klövedal. Här bor trädgårdsmästarparet Joakim och Anna med barnen Gunnar och Idun, katter, ankor och höns. I sista delen får vi ta del av familjens planer på att bygga ett ekologiskt hus och hur permakultur ska genomsyra allt på gården framöver.

Det finns en mängd olika arter av fleråriga ätbara bladväxter med många olika utseenden och smaker. I denna artikel tar jag upp några av mina favoriter.

Vi är många som ser vitlök, gul lök och rödlök som en självklarhet i matlagning och självhushållning. Det kan vara mysigt att varje år stoppa ner små lökar i grönsakslandet för att se dem växa sig stora. Det är dock skönt att alltid ha löksorter i trädgården som är fleråriga och kommer upp år efter år utan att man behöver göra något avsevärt. Du planterar dem en gång och sedan finns de där och sprider sig på egen hand. Vissa av sorterna tittar fram ur jorden mycket tidigare än vår vanliga matlök på våren och är därför perfekta för vilket grönsaksland som helst!

Mitt i skogen någon mil söder om Örebro, intill naturreservatet Hjärtasjöns skärgård, ligger vår skogsgård Åfallet. Gården är ett litet torpställe på strax under 5 hektar, och här har vi sedan några år tillbaka börjat bygga upp ett livsprojekt med en rik mångfald av både arter och holistiska idéer. Här lever vi våra liv med strävan att göra detta på ett sätt som i bästa fall kan inspirera andra, och som både ger oss glädje, kunskaper, mat och inkomster.

Som avslutning på den här artikelserien om smart bevattning kommer här en övergripande genomgång av dammar och pumpar. Genom att kombinera olika bäddar, dammar och pumpar kan man skapa ett hållbart och effektiv odlingssystem.

Att samla in regn- och markvatten på sin egen tomt eller balkong är ett utmärkt sätt att bättre hushålla med det rena vattnet. Kan vi sedan på olika sätt optimera användandet av vattnet innan det försvinner ut i naturen igen är mycket vunnet.

Det blir allt mer uppenbart att vi inte längre kan ta friskt vatten för givet. Vi måste på alla tänkbara sätt minska vår förbrukning, annars riskerar vi att stå utan rent vatten både till att dricka och att vattna våra odlingar med när regnet uteblir. Vi behöver även lära oss att ta vara på regn- och markvatten på vår egen tomt och använda det optimalt innan det försvinner vidare ut i naturen.

Vi kan odla stora delar av vår mat direkt i och under träden. På min gård har jag planterat hundratals nötträd i mina skogsträdgårdar. Jag tror på att få in träd i alla former av jordbrukslandskap och hoppas att mina erfarenheter kan vägleda och inspirera andra som vill odla nötter som en del av sitt självhushåll eller jordbruk.

Vindarna påverkar klimatet mer än vad vi tänker på, både lokalt och globalt. Alla vet vilken skillnad en svalkande vind gör en het sommardag, eller hur kallt det plötsligt kan kännas när en isande vind drar fram en solig januaridag. Men vinden kan också tämjas och användas för våra egna syften så länge som det sker på naturens villkor.

Att odla hasselnötter i de mellersta och södra delarna av landet är något som borde vara lika självklart som att odla äpple. Ända sen isen lämnade vårt land har hassel funnits här och varit en del av vår kost. För självförsörjaren kan hassel vara ett bra komplement till andra frukter, bär och grönsaker.

Vad är egentligen hemligheten bakom skogens förmåga att producera ett överflöd av grönska från tidig vår till sen höst, helt på egen hand? Skulle vi människor kunna producera en del av vår mat på samma sätt? Det är just det vi försöker åstadkomma inom skogsträdgårdsodling, en odlingsteknik som är djupt förankrad i ekologin och har stor potential för självhushållaren, som komplement till de vanliga odlingarna.

Familjen Arvidsson lämnade staden Göteborg våren 2011. Ylva, Johan och Siri flyttade ut till en avstyckad gård mitt ute i skogen, utan el, vatten eller avlopp. I Åter nr 2 2013 berättade vi om våra två första år på Borrabo, en resa mot 2000-talet. Det har hänt en hel del sedan dess.

Här är en reflektion tillbaka på vår första säsong på plats och etableringen av skogsjordbruk, holistiskt planerad betesdrift, köksträdgård och ett flertal andra system från grunden. Det har varit en fantastisk resa som möjlig­gjorts av många lika fantastiska människor från världens alla hörn; gruppanda, tydlig design och hårt välkoordinerat arbete.

För att inspirera till självförsörjning och visa upp ett annorlunda sätt att odla mat har Esbjörn Wandt och hans vänner och kollegor anlagt Sveriges största skogsträdgård i Holma, Skåne. I trädgården växer en mängd fruktträd, nöt- och bärbuskar, kryddväxter och grönsaker. Genom att tillvarata de tjänster som växter och djur kan göra för varandra minimeras arbetet för den som sköter trädgården efterhand som den mognar.

Permakultur är en metod för att planera samhället på ett sådant sätt att förbrukning av energi och andra resurser blir så liten som möjligt. De resurser som förbrukas måste kunna förnyas av naturen. Politikerna talar om kretsloppssamhället eller ett uthålligt samhälle. Permakultur går längre, man strävar efter en permanent kultur, en kultur som byggs upp och berikas av den mänskliga aktiviteten.