Kategori: Odling

Många av Åters läsare har några hektar mark som används till vall, bete eller foderodling. Genom att plantera grupper av frukt- och nötträd på markerna kan man fortsätta att använda marken nästan som vanligt, men dessutom få en skörd av nötter och virke, samtidigt som man får ett bättre mikroklimat, skugga till djur och bidrar till en ökad biologisk mångfald. Tidigare har det varit mycket restriktiva krav på den maximala mängd vedartade växter man får ha på fälten. Men för att reducera koldioxidmängden i luften och öka den biologiska mångfalden har nu stödformen ”Trädjordbruk” införts.

På senhösten lyser berberisbuskarna upp, både blad och bär exploderar i glödande rött. På 1700- och 1800-talet användes de sura C-vitaminrika bären i stället för de då så svåråtkomliga citronerna. De användes till saft, sylt, marmelader och för att färga mat röd. Det finns flera recept i kokböcker från den tiden. Dags att testa?

I förra numret av Åter beskrev jag hur man förkultiverar tobaksplantor. Nu har det blivit dags att plantera ut dem så att de kan växa sig stora och bilda enorma blad som kan bli till snus. Här kommer några tips på vad man bör tänka på för att få en lyckad skörd.

Att bli självförsörjande på spannmål för brödsäd eller foder är mer ytkrävande än grönsaker och därmed mer arbetskrävande om man inte har maskiner till hjälp. Det är tyvärr därför inte många som vågar ge sig på det. Jag vill med denna artikel få fler att våga prova. Börja gärna med en liten testodling för att sedan skala upp om det känns som din grej att odla din egen säd.

När man tänker på tobaksodling så tänker man oftast på Kuba och andra varma länder med en lång odlingssäsong. Men faktum är att det går alldeles utmärkt att odla tobak för husbehov även i Sverige. Och det går också att göra ett väldigt gott snus av tobaken, helt utan gifter och konstiga tillsatser.

Biokol beskrivs ibland som ett av de där enkla, jordnära verktygen som både våra förfäder och framtida generationer kan stå bakom. Det är egentligen inget märkvärdigt: man förvandlar trä och organiskt material till stabilt kol istället för att låta det förmultna, komposteras eller brinna upp och bara bli rök och aska. Men effekten kan bli stor – för klimatet, för jorden och för vattnet.

Om man vill leva nära jorden, odla sin egen mat, försöka bli lite självförsörjande, vila i en hängmatta, ha höns och bin samtidigt som man har krogen och kulturen runt hörnet, då är kolonilotten idealisk.

Plast i odlingen har blivit en självklarhet de senaste decennierna. Samtidigt vet alla om att den inte är bra. Den innehåller kemikalier som påverkar vår och allt annat levandes hälsa och den finns numera överallt i naturen. Vi har därför bestämt oss för att avveckla plasten i vår grönsaksodling hos oss på Bossgården och i den här artikeln ska jag berätta hur vi har löst vår plantuppdragning utan plast.

Att välja en ny sort till årets kommande odling och att sedan följa den från förodling hela vägen till skörd och matlagning är spännande. Och när resultatet blir bra blir man förstås omåttligt stolt. Här får du läsa om mitt projekt att odla vita bönor till chili con carne.

Att odla groddar och skott är ett av de enklaste sätten att få färska och näringsrika livsmedel hemma året runt. Du behöver varken trädgård eller avancerad utrustning – bara frön, vatten och lite tålamod. Resultatet blir spröda små kraftpaket som både höjer smaken och näringsvärdet i din vardagsmat.

Vissa grönsaker och frukter känns extra miljösmarta att välja att odla själv. För min egen del är meloner det bästa exemplet. En vattenmelon som väger ett kilo innehåller nästan en liter vatten. Om jag köper den i mataffären har alltså en liter vatten transporterats från odlingsplatsen i Spanien eller Brasilien. Om jag har odlat vattenmelonen själv kommer motsvarande volym vatten från den slingrande å jag bor granne med. Miljösamvetet gör valet till ett icke-val och det är bara att dra igång melonodlingen.

På Holma Folkhögskola har vi börjat att göra vår egen planteringsjord istället för att köpa torvbaserad jord i påse. Den köpta jorden är problematisk på flera sätt, och genom att göra sin egen får man kontroll över vad den innehåller, samtidigt som man minskar det globala fotavtrycket från sin odling. I den här artikeln vill jag berätta hur vi gör vår egen jord och inspirera dig att komma igång.

Vi har i fyra tidigare artiklar skrivit om fröodlingens grunder. I denna femte artikel tar vi upp några kompletterande ämnen om fröodling och fördjupar oss i några andra som vi har varit inne på tidigare.

I augustinumret för ett år sedan berättade jag om att vi börjat experimentera med en odlingsmetod som bygger på gröna gångar och fasta grävfria bäddar, se åter.se/324–16. Jag vill inte rekommendera någon att ta efter än, men här är en rapport om hur det har gått samt mina tankar kring projektet så här långt.

Vi har i tre tidigare artiklar skrivit om fröodlingens grunder. I denna fjärde artikel går vi igenom hur man skördar och tar hand om sina fröer på bästa sätt. Fröhanteringen är lika viktig som hur man har odlat fram fröerna för att slutresultatet ska bli fröer av hög kvalitet.

Engatorpet, så heter den gamla skånegård jag flyttade till för 18 år sedan. I denna artikel tänkte jag dela med mig av mina erfarenheter av klippta gräsgångar i trädgårdslandet och om hur jag odlar för att vara så självförsörjande som möjligt på grönsaker under året.

Ungefär halva Sveriges befolkning bor i småhus med trädgårdar. Trots stor konsumtion i dessa områden sker inte mycket produktion. Det ville vi ändra på genom vår förening Ultuna Permakultur med Uppsala som utgångspunkt. Här i denna artikel delar vi med oss av våra insikter om hur biointensiva köksträdgårdar kan bidra till att göra villaområden, trädgårdar och stadsmiljöer till vackra produktionslandskap.

Medelhavskost är som bekant nyttigt. I många rätter ingår aubergine, men att lyckas köpa svensk aubergine kan vara knepigt. I affären kommer den troligen från Spanien eller Nederländerna. Vill man äta närproducerad aubergine är det bara att kavla upp ärmarna på trädgårdsskjortan och börja odla den själv.

Jag har närt en dröm om självhushållning sedan sena tonåren. Nu är jag medelålders och har bott i lägenhet eller radhus hela mitt vuxna liv. Drömmen om ett småbruk lever fortfarande men jag är ändå ganska nöjd med det jag har idag. Vad är det jag har då?

Upptäck en av våra allra äldsta vildväxande kryddväxter – kummin! En nyansrik överlevare som borde få tillbaka sin självklara plats i vår matkultur.

Detta är den tredje artikeln i vår serie om fröodling. I de två föregående artiklarna har vi dels gått igenom de grundläggande förutsättningarna för fröodling och dels beskrivit hur fröodling av ettåriga växter går till. Nu är det dags att ta oss an de tvååriga växterna.

Att odla egen sättlök är enkelt. På en väldigt liten yta kan du odla all sättlök du behöver för självhushållet och på så sätt öka din egen självförsörjning, få kontroll över ditt eget utsäde och dessutom spara lite pengar. I den här artikeln beskriver jag hur vi gör vår sättlöksodling.

Jag och min familj bor på ett högt berg ute i Stockholms skärgård där jag odlar tomater för självhushållning. Jag odlar dels i krukor på altanen som ligger i höjd med ekkronorna och dels i pallkragar på friland i torvmossen mellan bergknallarna. Hur jag tänker kring odlandets olika utmaningar, växtbetingelser, hur jag förbereder inför säsongen med sådden och val av tomatsorter tänkte jag berätta lite om här. En av fördelarna med att odla sina egna tomater är mångfalden av sorter, smaker och färger som man belönas med. Inget slår en egenhändigt odlad tomat.

I den femte och sista artikeln av den här serien sluter vi cirkeln genom att beskriva kompostering av det fasta toalettavfallet och hur man kan använda det i sin trädgård.

Detta är den andra artikeln i vår serie om fröodling. I den första artikeln gick vi igenom grunderna för hur det går till att samla egna frön av hög kvalitet. Nu går vi in på praktiska exempel på fröodling. Vi ger också förslag på lämpliga ettåriga växter att fröodla för den som är nybörjare på fröodling.

Något många ständigt kämpar mot i sina odlingar är ogräs, ett begrepp som är väldigt öppet för tolkning eftersom det i princip bara beskriver en växt som växer oönskat eller okontrollerat på en plats där den inte är välkommen. Trots att tolkningen är fri finns det ändå flera växter som nästan alltid hamnar i ogräskategorin. I denna artikel tar jag upp några växter med ätbara blad som ofta klassas som ogräs, eller som riskerar att få den rollen i din trädgård, för att förhoppningsvis få någon att hitta ett nytt användningsområde för dem.

Vi är en grupp på fem hushåll som samarbetar kring att odla de fröer vi behöver för vår husbehovsodling. Vi är glada för hur detta underlättar och berikar, därför berättar vi här om hur vi organiserar vårt frösamarbete med hjälp av organisationsformen sociokrati.

Kålroten är en gröda som tidigt blev omtyckt i både slott och koja. Den kom att ge upphov till en mängd varianter väl värda att odla och bevara.

Hör du till dem som gärna skulle vilja odla fram dina egna frön, men som av en eller annan anledning ännu inte har kommit igång? Kanske tror du att det är mycket svårt att fröodla och att frön som man odlar själv blir sämre än dem man köper? Med den här artikelserien vill vi ge dig grunderna för att lyckas med egen fröodling och få egna frön av hög kvalité, ofta bättre än frön man köper. Vi hoppas att det hjälper dig att ta steget att pröva på egen fröodling. Det är en fascinerande värld som väntar dig där!

För dig som funderar på att börja odla för självhushåll och/eller försäljning är pumpor en underbar gröda eftersom de både går att använda i matlagning och i dekorativt syfte. I den här artikeln redogörs det för olika typer av pumpor och vad som utmärker dem. Du får också tips när det kommer till sortval, vad du ska tänka på innan du startar din odling och en del handfasta råd i det praktiska arbetet.