Åters artiklar

När jag flyttade tillbaka till barndomsön Tisenö med min dotter blev det också en nystart för gårdens långa tradition av att ta emot wwoofare. I över 40 år har människor från alla världens hörn varit en naturlig del av livet på ön. För mig handlar WWOOF inte bara om hjälp i odlingen, utan om gemenskap, kunskapsutbyte och att skapa en plats dit människor vill återvända. Läs nu!

För elva och ett halvt år sedan köpte jag och min fru Camilla till vår stora glädje ett torp som vi gått och suktat efter ett tag. Förutom glädje fick vi också en hel del att göra som ”nytillträdda torpare”, bland annat att flytta en timmerlada som ingick i köpet, men som inte stod på tomten vi precis köpt. Denna artikel handlar om hur vi flyttade ladan ett stenkast in från granntomten och över till vår nyligen avstyckade del av gården. Ni kommer att få följa ladan och oss på vår gemensamma resa, så häng med! Läs nu!

Många av Åters läsare har några hektar mark som används till vall, bete eller foderodling. Genom att plantera grupper av frukt- och nötträd på markerna kan man fortsätta att använda marken nästan som vanligt, men dessutom få en skörd av nötter och virke, samtidigt som man får ett bättre mikroklimat, skugga till djur och bidrar till en ökad biologisk mångfald. Tidigare har det varit mycket restriktiva krav på den maximala mängd vedartade växter man får ha på fälten. Men för att reducera koldioxidmängden i luften och öka den biologiska mångfalden har nu stödformen ”Trädjordbruk” införts. Läs nu!

Med ett stundande val så närmar sig, efter fyra års mognadstid, den korta skördetiden för valaffisher – politikens näver. Dessa kanalplastskivor, som vanligtvis snabbt kasseras, går att använda till väldigt mycket, vilket jag tänkte dela med mig av några exempel på och tankar kring. Läs nu!

- Läs nu!

- Läs nu!

En finsk massugn med sin rena förbränning och höga värmekvalitet kan bidra mycket till ett bra inomhusklimat, samtidigt som den kan ses som en övertygande ekologisk variant av vedeldade eldstäder. Läs nu!

Denna artikel är en bilaga till filmen Att klippa får som finns att titta på i slutet av texten. Filmen och denna text är i första hand riktade till fårägare för att lära ut hur man på olika sätt kan klippa får. Det är ett arbete som enligt lag måste utföras minst en gång per år. Filmen visar tydligt i detalj hur man gör, och med en lämplig sax och utrustning kan de flesta klara detta arbete själva. ”Att klippa får” är en dokumentär och lärorik även för den som inte har får. Läs nu!

Den här artikeln handlar om fortsättningen kring hur vi räddade vår ladugård från att rasa genom att reparera en inrasad kortsida med lerhalm och kalk, och om att våga prova, ändrade planer och om att göra lite fel ibland. Läs nu!

På senhösten lyser berberisbuskarna upp, både blad och bär exploderar i glödande rött. På 1700- och 1800-talet användes de sura C-vitaminrika bären i stället för de då så svåråtkomliga citronerna. De användes till saft, sylt, marmelader och för att färga mat röd. Det finns flera recept i kokböcker från den tiden. Dags att testa? Läs nu!

Jag läste om Petters ladhusprojekt i januarinumret av Åter och tänkte att det var nästan samma sorts bygge som jag och min man håller på med. I den här artikeln berättar jag om hur vi renoverade vår stora ladugård till en modern isolerad bostad. Och dessutom fick jag mitt efterlängtade gröna tak! Läs nu!

I förra numret av Åter beskrev jag hur man förkultiverar tobaksplantor. Nu har det blivit dags att plantera ut dem så att de kan växa sig stora och bilda enorma blad som kan bli till snus. Här kommer några tips på vad man bör tänka på för att få en lyckad skörd. Läs nu!

- Läs nu!

För hushåll som strävar efter självhushållning är energi en viktig pusselbit men ofta en knepig utmaning. Det kan kännas svårt att på egen hand bedöma, planera och genomföra tekniska lösningar om man saknar kunskap och färdigheter eller andra resurser, som pengar och tid, för att få det gjort. En lokal energigemenskap kan då innebära en möjlighet för människor att samarbeta och hjälpa varandra, och att följa med i den förnybara energiomställningen. Läs nu!

Ett gapskjul är ett skjul med tre väggar. Den öppna sidan, som gärna vänds från vinden, gör det lätt att komma in och ut med redskap och maskiner utan att krångla med portar. Detta skjul bygger vi i stolpteknik som är virkessnålt, lättbyggt och snyggt. För mer info om tekniken, se mina tidigare artiklar i Åter. Läs nu!

De flesta som läser Åter har nog mer eller mindre koll på vad en REKO-ring är. REKO-ringar bygger på den enkla idén att samla ett gäng lokala matproducenter som via förbeställningar säljer sina produkter till kunder. Kunder och producenter möts sedan på en bestämd tid och plats för utlämning av varorna. Men dessa ringar – liksom ett mer hållbart matsystem – står inför utmaningar. Med insikter från min pågående forskning och ett privat deltagande i REKO handlar denna artikel om att bidra till en förståelse för vad REKO är och hur det hela fungerar, men också hur du kan bidra till REKOs utveckling, samt hur du kan tänka om du vill starta en ny ring. Läs nu!

Jag heter Hanna och bor i Roslagen med man, två vuxna barn, två hästar, tre katter och några höns. Som barn drömde jag om att ha en gård med många djur. Så blev det inte riktigt, men det blev bra ändå. I den här artikeln berättar jag lite om hur jag leker bonde på mitt sätt, samt hur jag tacklar min fiende nummer ett: mördarsniglarna. Läs nu!

Att bli självförsörjande på spannmål för brödsäd eller foder är mer ytkrävande än grönsaker och därmed mer arbetskrävande om man inte har maskiner till hjälp. Det är tyvärr därför inte många som vågar ge sig på det. Jag vill med denna artikel få fler att våga prova. Börja gärna med en liten testodling för att sedan skala upp om det känns som din grej att odla din egen säd. Läs nu!

När man tänker på tobaksodling så tänker man oftast på Kuba och andra varma länder med en lång odlingssäsong. Men faktum är att det går alldeles utmärkt att odla tobak för husbehov även i Sverige. Och det går också att göra ett väldigt gott snus av tobaken, helt utan gifter och konstiga tillsatser. Läs nu!

Allt fler längtar efter mer gemenskap i boendet och att på ett naturligt sätt göra saker tillsammans med sina grannar. Genom att dela vissa ytor och funktioner med grannar minskar också resursförbrukningen på olika sätt. Bogemenskap är ett sätt att skapa förutsättningar för såväl grann-sammanhållning som delningsekonomi. Läs nu!

Ens prioriteringar ändras under livets gång: för tio år sedan ville jag ha ett så enkelt och underhållsfritt boende som möjligt. Nu vill jag istället rota mig, odla egen mat och komma närmare ett självhushållningsliv. Detta har jag funnit på en gård i Arlid norr om Alingsås, tillsammans med två kollektivkamrater. Läs nu!

Vad krävs för att återuppliva en gammal gård? För mig var svaret inte självständighet, utan samarbete. Det här är berättelsen om hur arbetet med volontärer formade inte bara mitt land, utan också min förståelse för gemenskap, arbete och tillhörighet. Läs nu!

Biokol beskrivs ibland som ett av de där enkla, jordnära verktygen som både våra förfäder och framtida generationer kan stå bakom. Det är egentligen inget märkvärdigt: man förvandlar trä och organiskt material till stabilt kol istället för att låta det förmultna, komposteras eller brinna upp och bara bli rök och aska. Men effekten kan bli stor – för klimatet, för jorden och för vattnet. Läs nu!

Att renovera ett uthus eller måla fasaden på ditt hus kräver ofta en stabil byggnadsställning. Rörställningar är effektiva men dyra att hyra under längre perioder. Som självhushållare är lösningen att bygga din egen ställning i trä. Träställningar har använts i århundraden och ger dig en stabil, flexibel och återanvändbar konstruktion som kan stå kvar uppmonterad utan löpande hyreskostnader. Läs nu!

- Läs nu!

Runt om på landsbygden står tusen och åter tusen tomma risiga ladugårdar och förfaller. Ladugårdar som en gång varit grunden i en eller flera familjers försörjning – ladugårdar som spelat nyckelroller i en levande landsbygd. Kanske kan de bli det igen, fast som bostäder, företagslokaler eller mötesplatser. Läs nu!

Om man vill leva nära jorden, odla sin egen mat, försöka bli lite självförsörjande, vila i en hängmatta, ha höns och bin samtidigt som man har krogen och kulturen runt hörnet, då är kolonilotten idealisk. Läs nu!

Utanför Örbyhus i Uppland odlas det fortfarande i den gamla villaträdgården. Det tidigare småbrukets byggnader huserar inga lantdjur längre, men i trädgården odlas det ännu för husbehov. Jag fröodlar småskaligt från frö till frö och fortsätter bevarandet av gamla sorter för framtiden. För mig är budgetodling, fröodling och medvetna sortval för att få till en lång säsong viktigt för att kunna odla hållbart över tid i ett lugnt arbetstempo. Sakta utökas odlingsbäddarna för varje år men det lugna arbetstempot består. Läs nu!

Att starta en småskalig grönsaksproduktion kräver förhållandevis få investeringar. Du kan göra väldigt mycket utan att köpa in en massa redskap. Det finns företag som marknadsför en mängd redskap och jag har träffat flera nya i branschen som har köpt på sig alldeles för mycket och för avancerad utrustning. Därför ska jag här sammanfatta vad jag tycker är absoluta måsten och vad jag tycker att du kan vänta med att köpa. Läs nu!

Den här artikeln handlar om hur en dröm om ett Tiny House ledde till ett lite annorlunda liv i ett ”volontärskollektiv” på en ekologisk grönsaksgård på Gotland. Läs nu!