Kategori: Samarbete

Vi är en grupp på fem hushåll som samarbetar kring att odla de fröer vi behöver för vår husbehovsodling. Vi är glada för hur detta underlättar och berikar, därför berättar vi här om hur vi organiserar vårt frösamarbete med hjälp av organisationsformen sociokrati.

Att odla sina egna grönsaker och blommor är verkligen fantastiskt men att odla tillsammans ger en ytterligare krydda till odlandet! I Valla tillsammansodling är vi 20 hushåll som odlar tillsammans på en yta av ca 200 kvm. Vi planerar, förbereder och drömmer under vinter och vår och i maj drar det igång med många gemensamma arbetsdagar när allt ska ner i jorden. Sedan blir det lite lugnare under sommarveckorna och i slutet av augusti är det intensivt igen med skörd och arbete med att vinterförbereda landet. Gemenskapen förstärks med alla goda och trevliga knytisar vi har under våra arbetsdagar – då kan vi tillsammans blicka ut över allt det fina vi odlat medan vi äter.

Livet i Goda Händer ekoby är så mycket mer än att odla grönsaker och bygga ekohus. De erfarenheter vi samlat på oss under våra första 13 år handlar framför allt om hur man organiserar och samarbetar på ett hållbart sätt.

Uddebo i Västergötland är en by som sjuder av liv, men så har det inte alltid varit. En handfull bybors insatser för 20 år sedan var början på en enorm förändring som har lett till att byn idag har ett fyrtiotal olika initiativ och föreningar att samlas kring. Vi vill här dela med oss av historien om och våra erfarenheter av hur man kan väcka liv i en sovande by.

Här kommer ett brev till Åters läsare från en grupp som ägnat hösten åt att bygga ett bostadshus tillsammans. Vi vill berätta om våra erfarenheter av detta sätt att bygga och hur det enligt vår mening skulle kunna användas som ett verktyg för omställning och en resilient samförsörjning i hela vårt land.

Inför vårt framtida skapande av en bo­ endegemenskap här på gården drog vi igång ett Leaderprojekt för att samla kunskaper och erfarenheter i ämnet som kunde vara både oss och andra till nytta. Här ska vi försöka sammanfatta vad vi lärt oss.

Genom kloka investeringar med bygdebolagets grundkapital och applicerandet av ett lokalt och cirkulärt perspektiv på pengar och resurser skapas förhoppningsvis möjligheten att vinna nya marker och starta fler verksamheter. Här ger vi några tips för hur ni kan organisera bygdebolagets verksamheter så att de stärker varandra.

Finansieringsvägar för allmännyttiga företag, som bygdebolag, är ännu i sin linda i Sverige, även om det börjar hända saker på detta område. Bygdebolag har hittills svarat an mot denna verklighet genom att från en rad olika källor samla ihop ett grundkapital, som sedan används för att investera i en verksamhet som förhoppningsvis genererar nya intäkter. Här ger vi våra bästa tips för hur ni bygger en ekonomisk bas i bygdebolaget.

Att i ett tidigt skede fokusera på att bygga socialt kapital lägger en god grund för att bygdebolaget blir framgångsrikt idag och i framtiden. Här ger vi våra bästa tips för att mobilisera bygden och skapa en hållbar kultur av engagemang.

Bygdebolag verkar i gränslandet mellan ideell, offentlig och privat sektor, där de med stora arbetsinsatser och begränsat stöd fyller viktiga tomrum som gör att Sveriges landsbygder kan fortsätta leva. Vi ser därmed en utveckling där bygdebolag axlar ansvar och intar funktioner som ibland kan tyckas bör åligga någon annan samhällsaktör. Samtidigt skulle bygdebolagen, med bättre förutsättningar och rätt incitament, kunna få en central betydelse för lokalsamhällen runt om i landet när vi bygger ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle för framtiden.

Drömmen om att skapa en hållbar by och bygemenskap förutsätter att vi lär känna varandra och blir viktiga för varandra i en samverkan där vi lånar, byter och hjälps åt att lösa vardagsproblem. Men hur skapar vi samverkan som håller för påfrestningar? Hur kan vi lösa gamla trätoämnen i byn som hindrar samverkan? Hur hanterar vi utmaningar som hotar byns fortsatta utveckling?

Alla är vi konsumenter. Men många har idag ett mer medvetet förhållningssätt till exakt hur vi konsumerar. Det känns inte längre okej att slösa med varken jordens resurser eller de i plånboken. Men det finns alternativ till det inpräntade ”äga-själv”. Många saker kan vi faktiskt dela. Fenomenet samägande är gammalt som gatan, och det är smart och hållbart. Så här gör du för att lyckas!

Hur lyckas man skapa förtroende, relationer, utbyte och samarbete i byn? Vi som skriver denna artikel utbildar och stödjer organisationer i att utveckla deltagardemokrati och medskapande ledarskap. Vi bor själva på landsbygden och vill på detta sätt bidra med lite goda tips på hur man kan gå tillväga för att bygga samverkan och medskapande i den egna bygden.

Vad är det som gör att en grupp unga människor väljer att lägga hela sitt liv, utan lön, på att under 6 år bygga upp en liten trädgård i ett skogsbryn? Vad är det som gör att människor från hela landet besöker platsen för att se och känna på den kultur som har skapats? Egentligen vet vi inte, men det närmaste svar vi fått verkar stavas: meningsfullhet. Mening för individen och mening för det kollektiva. Kanske har Under Tallarna lyckats skala bort allt som inte känns 100 % meningsfullt och har därför en stor dragningskraft på människor.

Över hela Sverige startas det andels­jordbruk. Det är en modell som passar perfekt för självhushållaren som vill börja sälja en del av sin produktion. Lika bra passar den för den som inte själv vill odla eller hålla djur, men som vill vara med och bygga en småskalig, resilient, hållbar och lokal matproduktion. Eller till den som befinner sig mittemellan: självhushållaren som vill komplettera sin egen produktion med produkter från en närliggande gård. Här är min berättelse om vägen från självhushållare till andelsjordbrukare.

Allt som vi inte vill eller kan vara självförsörjande på kan skaffas på billigare, miljö­vänligare och trevligare sätt än att köpa nytillverkat. Reparation, återbruk och framförallt delning är alternativ som åter sprider sig och har blivit trendiga. Det finns ju redan åtskilligt med prylar, kläder, elektronik och bilar i samhället. Vi behöver bara hitta på smarta system för att de ska befinna sig där de behövs, när de behövs. Med eller utan hjälp av modern teknik växer det nu fram geniala lösningar för att hjälpas åt och dela med sig. Inte bara av prylar utan även tjänster, kunskap och idéer.

Förra året startade vi ett litet lokalt nätverk och en festival för självhushållningsintresserade. I år har vi försökt vidare utveckla verksamheten och tänkte här berätta lite om det i förhoppningen att det ska hjälpa och inspirera andra som vill dra igång liknande i sin bygd.

I slutet av maj ordnade länsstyrelsen i Västra Götaland en informationsträff om andelsodling hos Pernilla Toll och Håkan Johansson på gården Qvatroneröd i Svenshögen. Andelsodling eller ”Land Sharing” är mera vanligt utomlands än i Sverige och betyder att man hyr odlingsmark på en gård.

Efter fyra år av wwoofande på gårdar i Europa och Japan bor jag nu på en självförsörjande gård med grönsaksförsäljning och kan själv ta emot wwoofare. Vi har nu haft runt 150 prakti kanter på gården och jag tänkte dela med mig av några tips på hur vi får wwoofvärdskapet att fungera här hos oss.

På hösten 2009 blev vi en värdgård för WWOOF och några timmar senare hade vi våra praktikanter inbokade, Denna artikel kommer att handla om resan dit och hur det har gått sen, våra erfarenheter och lite tips till andra som funderar på att ansluta sig.

Det här är en lite annorlunda form av utflyttarbrev. Jag har inte flyttat ut, jag bor fortfarande i en lägenhet i stan och det har jag gemensamt med de flesta som är med i ”Tillsammansodlingen”. Vi är ett 40-tal medlemmar som arrenderar två hektar odlingsmark utanför Göteborg.

Vi har en Wwoof-gård och det är fantastiskt. På många sätt. Hela världen kommer hit till oss medan vi går och klafsar runt i samma jord. Det ger oss en möjlighet att på allvar förstå att det vi gör ingår i ett större nätverk och att vi inte är ensamma.

Tillsammans med min dotter Hjördis åkte jag till Nya Zeeland där vi arbetade som volontärer på olika gårdar. Vi åkte genom organisationen Wwoof, där man arbetar cirka 30 timmar i veckan mot mat och husrum. Ett bra sätt att lära sig något nytt i ett spännande land och få kontakt med lokalbefolkningen. Samtidigt har man möjlighet att resa runt lite och ta del av natur och kultur. Här följer en del ur vår dagbok:

Mobilsamåkning är ett system som gör det enkelt för bybor att samordna sina resor till och från de vanligaste orterna. Idén till Mobilsamåkning föddes i Tolg, en liten by tre mil utanför Växjö. Byborna såg det korkade med alla halvtomma bilar på vägarna, ofta för att det var krångligt att organisera samåkning.

I varje sammanhang där flera människor ska samarbeta behövs en form för att fatta beslut. Det kan gälla lokala kooperativ, intresseföreningar, bygde grupper, olika slags kollektiv o s v. Den här artikeln ska handla om att fatta beslut med konsensus. Konsensus betyder samstämmighet och innebär att beslutet fattas i enighet, det vill säga att alla är överens. Det finns olika traditioner av konsensus. De beslutsformer som jag ska beskriva här bygger på att alla diskussioner förs i smågrupper och att beslut kan stoppas genom vetorätt.

Att kunna samarbeta med andra är en viktig kompetens för alla människor. Om man tänker arbeta ihop med andra i grupper, som själva har valt vad och hur man skall göra, är det till och med en nödvändig kompetens. Då kan man inte luta sig emot en organisation, eller instruktion, eller annat som finns utanför den egna gruppen. Några ”dom” som har det övergripande ansvaret finns inte. Alltså är gruppens medlemmar hänvisade till sig själva och en avgörande faktor för att lyckas är att man faktiskt kan samarbeta.

Kretsloppsföreningen Maskringen är en ideell förening som arbetar för en ekologiskt hållbar försörjning. I Gäddvik, 4 km väster om Luleå centrum, driver medlemmar ett jordbruk utan konstgödsel och bekämpningsmedel och med minimala insatser av hjälpenergi. Det är ett socialt, biologiskt och tekniskt experimentalfält på 7 ha jordbruksmark. Jorden har legat i lägervall sedan 60-talet. Hundratusentals hektar av sådan mark finns i vårt ”ekologiskt hållbara föregångsland”, Sverige. Som läsare ber vi Dig bidra med synpunkter på denna presentation. I samverkan kan vi utveckla hållbara system och få dem att sprida sig.

I varje sammanhang där flera människor ska samarbeta behövs en form för att fatta beslut. Den här artikeln ska handla om att fatta beslut med konsensus. Konsensus betyder samstämmighet och innebär att beslutet fattas i enighet, det vill säga att alla är överens. Det finns olika traditioner av konsensus. De beslutsformer som jag ska beskriva här bygger på att alla diskussioner förs i smågrupper och att beslut kan stoppas genom vetorätt.