Välkommen

Man behöver inte köpa dyra och syntetiska färger och hobbymaterial för att funna ge utlopp åt sin pyssliga eller konstnärliga ådra. Faktum är att man kommer rätt långt med bara vatten och svamp. Så här kan man göra snyggt svamp­papper till kort och collage och svamppigment att måla med.

Det går att få en bra sidoinkomst även från en liten hönsbesättning förutsatt att man hanterar det rätt. I förra numret av Åter beskrev jag hur vi har löst själva hönshållningen för att göra arbetet rationellt, vilket är en förutsättning för att få en rimlig ersättning för sitt arbete. I del 2 beskriver jag andra saker som man också måste ha koll på för att kunna tjäna pengar på sina höns, så som ekonomi och regelverket kring försäljning.

Vi håller sedan ett par år på att reparera fönster både i ladan och på huset, och har stött på ett otal spröjs som helt håller på att ruttna bort. I ren självbevarelsedrift har vi valt att inte hålla på att karva och passa in alla spröjslister för hand, utan istället använda geringssåg till alla precisionsmoment, inklusive tappning och sänkning av spröjsen i den gamla ramen. Det är sannolikt en hel del Åter-läsare som liksom vi har hus och ekonomibyggander som behöver en del omsorg när det gäller just fönster. Då många har geringssåg och nog gärna lägger tid på annat än att sitta och karva med morakniv, tänkte vi visa hur man gör reparerar eller tillverkar krysspröjs på ett enkelt sätt.

Ibland läser vi att ett slott eller en större gård renoverar ett orangeri för typ 8 miljoner. För oss flesta är ett orangeri något väldigt exklusivt, en lyx som endast de besuttna och välbärgade kan unna sig. I denna lilla artikelserie får vi följa Anders Krasse när han ska bevisa motsatsen. Det kommer att handla om en cirka 80 kvadratmeter stor glasad byggnad med halva ytan i söderläge och andra halvan i västerläge. Det blir isolerglas, golvvärme, kullersten och tropiska växter i fet, frodig och frostfri matjord. Ett spektakulärt bygge med två femuddiga hörnor och en relaxsoffa av tolvhundra kilo granit. Och som vanligt när det gäller Anders så ska det inte kosta någonting.

Vad är målet med att leva självförsörjande? Eller rättare sagt, varför lever vi som vi gör? Varför ägnar vi ibland orimligt stor andel av vår tid på saker som ”inte lönar sig”? Varför väljer vi att slita med ogräs så långt ögat når, varför går vi upp en halvtimme tidigare för att i råkalla december­morgnar gå ut och ta hand om djuren innan vi åker till jobbet? Så här ser livet ut för oss på BörjeMånsgården.

Att ha hönor är kul och tacksamt. En hönsflock på några hönor förser lätt en familj med alla ägg som den behöver. Med lite fler hönor finns också möjligheten att sälja ägg. Det finns en enorm efterfrågan på ägg från hönsbesättningar som haft ett mer naturligt liv. De flesta ägg, även ekoäggen, idag produceras i stora anläggningar med tiotusentals höns så behövs det en motvikt. Det behövs fler som håller ägg i en rimligare skala. Skall vi börja bygga en ny ägg­produktion underifrån så räknas varje ägg, från hobbybesättningen till de som skaffar sig en bra sidoinkomst med ett par hundra hönor.

Den småländske man som får höra att han är en redig bock lär inte uppskatta komplimangen. Bockar, liksom många andra av lantbrukets handjur, dras med ett oförtjänt dåligt rykte. Dags att börja ge bockarna det goda renommé de faktiskt förtjänar! Den nionde delen i Åters serie om getter handlar om bockar.

Garn och tyg kan få vackra och levande färger från vilda och odlade växter, liksom mat och hushållsavfall. Med rätt metod och lite tålamod kan man få en bra hållbarhet på färgen även utan betning med otäcka kemikalier.

En mycket intressant restaurering av en jordkällare gjordes på Ambjörntorp i Gudhem. Vi hade letat efter ett lämpligt objekt att restaurera för en kurs och hittade en riktigt dålig jordkällare hemma hos Petter och Camilla. Valvet hade stora skador och hela fronten var rasad. Eftersom det slumpade sig så att det blev hemma hos redaktören för tidningen Åter så tyckte jag att det vore kul att skriva lite om det. Men först lite om själva konstruktionen.

En höjdpunkt i getägarens år är när killingarna föds, intet öga är torrt när du håller den första, ännu lite kladdiga killingen i famnen och den gör sin stämma hörd: ”Maaa-aaah!”. För att göra det mer tangentbordshalkigt för den som ska skriva om ämnet heter getens bebis killing, medan själva förlossningen heter killning. Den åttonde artikeln i Åters serie om getter handlar om avel och killning.

Allt som vi inte vill eller kan vara självförsörjande på kan skaffas på billigare, miljö­vänligare och trevligare sätt än att köpa nytillverkat. Reparation, återbruk och framförallt delning är alternativ som åter sprider sig och har blivit trendiga. Det finns ju redan åtskilligt med prylar, kläder, elektronik och bilar i samhället. Vi behöver bara hitta på smarta system för att de ska befinna sig där de behövs, när de behövs. Med eller utan hjälp av modern teknik växer det nu fram geniala lösningar för att hjälpas åt och dela med sig. Inte bara av prylar utan även tjänster, kunskap och idéer.

Det är en varm och gyllengul september­dag och vi har precis skördat och konserverat tillräckligt med fler­åriga grönsaker för att klara vinter­behovet av gröna bladgrönsaker för i år. Vi kan ännu skörda färska blad av vårsköna, svartrot, spansk körvel, lungrot och strandkål och mycket annat men det känns ändå bra att lagra en del av dessa gröna vitamin- och mineral­bomber inför vinterns snövita dagar.

Te på älgräs är febernedsättande, smärtstillande och bakteriedödande -och smakar som tuggummit Jenka.

Förr var det vanligt att man under sommaren flyttade med djuren upp till en fäbod eftersom betet i byn inte räckte till. Då vi själva inte har tillräckligt med mark hemma har vi låtit våra får beta på fäboden under flera år och i somras provade vi att bo där hela familjen. Jag hade inbillat mig att det skulle bli en lugn sommar med mycket slötid men så blev det inte alls. Men härligt det blev det. 

Människor har sedan länge odlat svamp för att få tillgång till mer svamp och fler arter. I Sverige är den kommersiella odlingen ganska liten och har svårt att priskonkurrera med billig importerad svamp från Polen och Holland. Det finns dock ett ökande intresse för egenodlad svamp och inte minst i trädgård i samband med att intresset för permakultur ökar. Här ges exempel och konkreta tips på vad och hur man kan odla själv utomhus.

Majsen sträcker sig högt mot himlen och vid en första anblick verkar det som att det är det enda som växer här. Men kommer man närmare kan man se något annat. Under de flera meter höga majsstjälkarna frodas både bondbönor, pumpor och klätterbönor

Många fårägare drömmer om att garva egna fårfällar av sina får. Att garva med fett ger en slitstark och framför allt kemikalie­fri fäll. Det är egentligen inte så svårt men det krävs en del kunskap om de kritiska skedena och arbetsgången, samt tid förstås.

På sistone har det talats mycket om stadsodling här i Sverige, men vi har fortfarande en bra bit kvar tills vi kan komma upp i den höga produktion som finns i städer i vissa andra delar av världen. Jag vill här dela med mig av tips och erfarenheter jag fått under resor som skribent och från min egen stadodling i Lund. 

Måste man kategorisera sig som självhushållare eller prepper, kan man inte få vara framtidsrevolutionär? Det är nu fem år sedan klivet ut i osäkerheten gjordes och fortfarande finns det många saker som vi inte gör, som vi tror vi skulle vilja göra. Vi har lärt oss tänka nytt och fritt om vad vi vill uppnå. Det har blivit många projekt startade under årens lopp, en del fortsätter vi med, en del blir inte ens färdigställda.