Kategori: Övrigt om bygga & bo

Vi hade behov av ett växthus. Och ett vinterprojekt. En inspirerande odlingskurs blev startskottet för bygget av vårt tunnelväxthus av isolerplastskivor på en stomme av böjda träbågar.

I förra numret av Åter beskrevs hur du själv kan bygga en biogasrötkammare av en IBC-tank. När tanken är färdigbyggd ska den komma igång, vilket kan vara en ganska komplicerad process. Här beskriver vi hur du gör för att lyckas.

Biogas bildas vid nedbrytning av organiskt material som växtdelar och gödsel. I stora delar av världen och under lång tid har biogas framställts i små hushållsanläggningar för att ge hemmet energi att använda till uppvärmning, belysning och matlagning. I denna artikel får du lära dig hur det fungerar och hur du bygger din egen lilla enkubiksanläggning för att se om biogas är något för ditt självhushåll. I nästa nummer berättar vi hur du startar och matar din anläggning.

Bygget av en verkstad i stolpverk och lera som ni kan läsa om i Åter 1 och 3/22 (skrivet av min man Rasmus Bengtsson) var bara starten av en intensiv byggperiod. Lite parallellt satte jag igång med att bygga ”tiny houset”, som är arbetsnamnet på det nya bygget. Jag vet emellertid inte om det är en korrekt beskrivning. Kalla det stationärt tiny house, gäststuga eller litet hus. När bygget var bestämt såg vi mängder av fördelar med ett isolerat hus till. Förutom att vara ett tonårstillhåll skulle vi kunna hysa in långväga släktingar och vänner, använda det som ett rofyllt yogahus/träningslokal eller övervintra känsliga växter framför de stora fönstrena i söder.

I ekologiskt byggande är badrummet den svåraste utmaningen. Varje gång byggbranschens riktlinjer uppdateras föreskrivs allt mer syntetiska material med tveksamt kemiskt innehåll. Som amatör är det inte lätt att veta vad av detta som verkligen är nödvändigt och vilka alternativ som finns. Så här gjorde vi.

Jag bor i ett tiny house, en liten stuga på hjul som jag själv byggt billigt och med enkla medel. Det möjliggör ett fritt liv nära naturen och att kunna bo på olika platser och i olika sam- manhang. Här kommer lite av mina erfarenheter och några tips till andra Återläsare som går i byggtankar.

Likbodsprojektet är ett socialt byggprojekt, där en gammal och oisolerad bod byggdes om till ett kontemplationsrum. Genom processen undersöktes olika ekologiska byggmetoder som tillät både återbruk av material och biologiska byggtekniker, framför allt kubbtekniken, en murteknik där obehandlat trä sammanförs med lerbruk.

Här kommer ett brev till Åters läsare från en grupp som ägnat hösten åt att bygga ett bostadshus tillsammans. Vi vill berätta om våra erfarenheter av detta sätt att bygga och hur det enligt vår mening skulle kunna användas som ett verktyg för omställning och en resilient samförsörjning i hela vårt land.

Inför vintern behövde jag utökad vedförvaring under tak och gav mig därför i kast med att att göra en enkel stomme till en vedbod av överblivet rundtimmer på gården. Snedsträvor är viktiga delar i stommen som ger räta vinklar, styvhet och bärighet och som behövs under höstens stormar och när blötsnön pressar ned taket under vårvintern. Vilka olika varianter av snedsträvor finns? Och hur tillverkar man snedsträvor av rundtimmer?

Drömmen om en verkstad tog fart genom timring i traditionell stolpverksteknik. Med en liten kurs och stort tålamod i ryggen tog vi oss an ett stort och okänt byggprojekt (70 kvm) som nu övervintrar med taket på.

Conny och Birgitta Jerer (fd Jerkbrant) tillhör Sveriges pionjärer inom ekologiskt byggande och boende och har bl a via Chalmers arbetat med kretsloppsfrågor sedan tidigt 1970-tal. Här berättar Conny om deras sista gemensamma projekt, det egna huset i Hamburgsund.

Ett rejält växthus är ovärderligt för husbehovsodlaren. Här berättar jag hur man kan bygga ett stabilt växthus på 45 kvm för ungefär halva kostnaden jämfört med att köpa ett nytt. Växthuset blir 4,5×10 m och 3,3 m i nock och byggs med enkla verktyg. Man kan använda bygginstruktionen som en bas utifrån vilken man kan skapa sin tunnel efter egna önskemål.

Tre små stugor i tre prisklasser. I princip från gratis till närmare miljonen. Alla kan placeras på chassin och då kallas tiny houses. Eller minihus. Namnen är så pass nya att folk blir osams på internet. Oavsett benämning, detta är min berättelse om tre små hus.

Knappt hade jag hunnit sätta mig ner och pusta ut efter det senaste projektet med bastu och bad innan det var dags för ett nytt ”svartbygge” på samma tomt. Egentligen hade jag svurit en helig ed att ta en paus från fler byggprojekt, men kärlek kan som bekant få en människa att ompröva beslut. Jag måste erkänna att det nu främst är utmaningen att bygga med kasserat och återbrukat material som är min viktigaste drivkraft, snarare än det som annars kan kallas snickarglädje. Denna gång ska det byggas ett hönshus som en lillebror till bastun i Åter nr 3 och 4/2019 samt nr 1/2020. Det måste bli lättskött, smälta in i miljön och det får helst inte kosta någonting.

För 20 år sedan började jag bygga mig ett hus av lerhalm med en del fiffiga ekologiska lösningar. Jag bor och trivs fortfarande i huset och tänkte berätta lite om hur det är gjort, vad som gått bra och vad som fungerat sämre. Förhoppningsvis kan det inspirera till nya självbyggen – det är en fantastisk känsla att ha byggt sitt eget hus med enkla metoder och sunda material.

Halmbacken är ett fritidshus med väggar av halmbalar. Det har en boyta på ca 80 kvm och är mestadels byggt av återanvänt material eller restprodukter från annan verksamhet. Största delen av byggmaterialet är lokalproducerat, stomvirket kommer t ex från träd på tomten.

Jag ville så gärna ha ett hus med en trädgård, där barnen kunde leka och jag kunde odla lite. Men jag hade inga pengar, och jag ville inte vara tvungen att arbeta heltid resten av livet för att betala av ett bolån. Vad skulle jag göra?

Jag står på balkongen i vårt sovrum och ser ner mot skogsbrynet. Där står bastuboden och badtunnan med lock. Jag fylls av en glädje och stolthet över att jag själv har lyckats förvandla någons gamla skeva vedbod till en svart pärla som skänker glädje. Mina tankar handlar även om att råvarorna till detta bygge uteslutande består av material som varit på väg till soptippen. Och att detta uppenbara slöseri pågår än idag när vi skriver 2020 och världen står i brand.

När detta skrivs är det september och bastuboden är fortfarande inte klar invändigt. Det som främst är kvar är lite elinstallationer och VVS-arbete. Den tid som jag trodde att jag kunde disponera för detta återbruksbygge var gravt överskattad och det visade sig även gälla min kompetens, min verktygsarsenal och mitt förväntade materialflöde. Således håller vi oss mest utomhus i detta avsnitt.

Denna artikel handlar om en experimentell vedeldad raketbastu uppförd på landsbygden i Småland inuti en överloppsbyggnad. Den har nu varit i bruk av en barnfamilj som nyttjat den i mer än tre år för flitigt bastubadande. Hjärtat i raketbastun är en hemmabyggd och modifierad Rocket Mass Heater-konstruktion som inte kostar mycket att bygga själv. Den ger god förbränning, låga utsläppshalter och god verkningsgrad.

I några avsnitt av Åter 2017–2018 berättade jag om mitt bygge av ett 80 kvadratmeter stort orangeri mot min ladugårdsvägg. Budgeten var ynkliga 100 dollar och när projektet avslutades fanns det väl fortfarande en liten slant kvar i börsen. Nästan allt material var återbruk, överblivet och sådant som många kallar skräp. Nu tänker jag ge mig i kast med en gammal redskapsbod på endast 8 kvadratmeter.

Gamla byggnadsläror och historiska planschverk är ovärderliga informationskällor för alla som jobbar med äldre hus, eller som funderar på att bygga nytt i traditionell stil. När jag för femton år sedan började riva ett timmerhus påbörjades samtidigt en intensiv jakt på gamla böcker och ritningar över hela landet. Snart ska materialet sammanställas i en bok.

Ett år har nu gått sedan jag började mitt bygge av ett 80 kvm stort orangeri mot ladugårdsväggen. Visionen har varit att bygga det helt gratis och av återvunnet material och bygget är nu, om inte klart, så i alla fall redo för produktion av lite frukt och grönt.

I maj förra året började jag bygga ett 80 kvm stort orangeri mot ladugården. Jag bygger det med återanvänt material jag hittar runt omkring, och helst vill jag inte att bygget ska kosta något alls. Väggar och det mesta av taket är nu på plats. Jag stötte på lite motgångar med det sistnämnda och väntar nu på att en lösning ska visa sig. I detta avsnitt visar jag istället lite av den inomhus­ miljö jag bygger inne i orangeriet.

Uthyrningssommaren -17 är nu förbi på Hestra Yttre som ligger 4 km utanför den lilla byn Mårdaklev med sina 360 invånare. Inte en dag har passerat utan att jag ha tänkt på det massiva byggprojekt som jag gav mig in i en vacker söndagskväll i maj. Ett gigantiskt orangeri, nästan 80 kvadrat, som dessutom ska slingra sig runt hörnet på stallet i två väderstreck. Jag ska göra det ensam, och det ska inte kosta någonting.

Vi håller sedan ett par år på att reparera fönster både i ladan och på huset, och har stött på ett otal spröjs som helt håller på att ruttna bort. I ren självbevarelsedrift har vi valt att inte hålla på att karva och passa in alla spröjslister för hand, utan istället använda geringssåg till alla precisionsmoment, inklusive tappning och sänkning av spröjsen i den gamla ramen. Det är sannolikt en hel del Åter-läsare som liksom vi har hus och ekonomibyggander som behöver en del omsorg när det gäller just fönster. Då många har geringssåg och nog gärna lägger tid på annat än att sitta och karva med morakniv, tänkte vi visa hur man gör reparerar eller tillverkar krysspröjs på ett enkelt sätt.

Ibland läser vi att ett slott eller en större gård renoverar ett orangeri för typ 8 miljoner. För oss flesta är ett orangeri något väldigt exklusivt, en lyx som endast de besuttna och välbärgade kan unna sig. I denna lilla artikelserie får vi följa Anders Krasse när han ska bevisa motsatsen. Det kommer att handla om en cirka 80 kvadratmeter stor glasad byggnad med halva ytan i söderläge och andra halvan i västerläge. Det blir isolerglas, golvvärme, kullersten och tropiska växter i fet, frodig och frostfri matjord. Ett spektakulärt bygge med två femuddiga hörnor och en relaxsoffa av tolvhundra kilo granit. Och som vanligt när det gäller Anders så ska det inte kosta någonting.

Det jag lärt mig av mina försök att minska elräkningen är att det inte bara är en väg som leder mot målet utan flera. Det är vägarna mot solcellerna, den vattenmantlade braskaminen, ackumulatortanken och avstickare mot tidur och elpatroner och el-byråkraternas snåriga stigar mot förlustersättning, el-certifikat och ursprungsgaranti.

En mycket intressant restaurering av en jordkällare gjordes på Ambjörntorp i Gudhem. Vi hade letat efter ett lämpligt objekt att restaurera för en kurs och hittade en riktigt dålig jordkällare hemma hos Petter och Camilla. Valvet hade stora skador och hela fronten var rasad. Eftersom det slumpade sig så att det blev hemma hos redaktören för tidningen Åter så tyckte jag att det vore kul att skriva lite om det. Men först lite om själva konstruktionen.

För Återläsare är maten och dess framställning ofta en viktig del i livet. Många tillbringar dessutom gärna mycket av sin tid utomhus, så vad kan vara mer passande än ett utekök? Här ger jag lite tips om hur man med enkla medel bygger ett både funktionellt och trevligt utekök att arbeta i och njuta av i sommar.