Halmbacken

Halmbacken

Halmbacken är ett fritidshus med väggar av halmbalar. Det har en boyta på ca 80 kvm och är mestadels byggt av återanvänt material eller restprodukter från annan verksam- het. Största delen av byggmaterialet är lokalproducerat, stomvirket kommer t ex från träd på tomten.
Stefan Backa
2/20
Endast PDF
Jordskeppet Hällekil

Jordskeppet Hällekil

Jag ville så gärna ha ett hus med en trädgård, där barnen kunde leka och jag kunde odla lite. Men jag hade inga pengar, och jag ville inte vara tvungen att arbeta heltid resten av livet för att betala av ett bolån. Vad skulle jag göra?
Emma Hansen
2/20
Endast PDF
Bastuboden del 3

Bastuboden del 3

Jag står på balkongen i vårt sovrum och ser ner mot skogsbrynet. Där står bastuboden och badtunnan med lock. Jag fylls av en glädje och stolthet över att jag själv har lyckats förvandla någons gamla skeva vedbod till en svart pärla som skänker glädje. Mina tankar handlar även om att råvarorna till detta bygge uteslutande består av material som varit på väg till soptippen. Och att detta uppenbara slöseri pågår än idag när vi skriver 2020 och världen står i brand.
Krasses återbruksbyggen
Anders Krasse
1/20
Endast PDF
Bastuboden del 2

Bastuboden del 2

När detta skrivs är det september och bastuboden är fortfarande inte klar invändigt. Det som främst är kvar är lite elinstallationer och VVS-arbete. Den tid som jag trodde att jag kunde disponera för detta återbruksbygge var gravt överskattad och det visade sig även gälla min kompetens, min verktygsarsenal och mitt förväntade materialflöde. Således håller vi oss mest utomhus i detta avsnitt.
Krasses återbruksbyggen
Anders Krasse
4/19
Endast PDF
Raketkamin i bastun

Raketkamin i bastun

Denna artikel handlar om en experimentell vedeldad raketbastu uppförd på landsbygden i Småland inuti en överloppsbyggnad. Den har nu varit i bruk av en barnfamilj som nyttjat den i mer än tre år för flitigt bastu- badande. Hjärtat i raketbastun är en hemmabyggd och modifierad Rocket Mass Heater-konstruktion som inte kostar mycket att bygga själv. Den ger god förbränning, låga utsläppshalter och god verkningsgrad.
Markus Skyttner
4/19
Endast PDF
Bastuboden, del 1

Bastuboden, del 1

I några avsnitt av Åter 2017–2018 berättade jag om mitt bygge av ett 80 kvadratmeter stort orangeri mot min ladugårdsvägg. Budgeten var ynkliga 100 dollar och när projektet avslutades fanns det väl fortfarande en liten slant kvar i börsen. Nästan allt material var återbruk, överblivet och sådant som många kallar skräp. Nu tänker jag ge mig i kast med en gammal redskaps- bod på endast 8 kvadratmeter.
Krasses återbruksbyggen
Anders Krasse
3/19
Endast PDF
Gamla byggnadsläror får nytt liv

Gamla byggnadsläror får nytt liv

Gamla byggnadsläror och historiska planschverk är ovärderliga informa- tionskällor för alla som jobbar med äldre hus, eller som funderar på att bygga nytt i traditionell stil. När jag för femton år sedan började riva ett timmerhus påbörjades samtidigt en intensiv jakt på gamla böcker och ritningar över hela landet. Snart ska materialet sammanställas i en bok.
Johan Eriksson
4/18
Endast PDF
Orangeriet i Hestra, del 4

Orangeriet i Hestra, del 4

Ett år har nu gått sedan jag började mitt bygge av ett 80 kvm stort orangeri mot ladugårdsväggen. Visionen har varit att bygga det helt gratis och av återvunnet material och bygget är nu, om inte klart, så i alla fall redo för produktion av lite frukt och grönt.
Anders Krasse
3/18
Endast PDF
Orangeriet i Hestra, del 3

Orangeriet i Hestra, del 3

I maj förra året började jag bygga ett 80 kvm stort orangeri mot ladugården. Jag bygger det med återanvänt material jag hittar runt omkring, och helst vill jag inte att bygget ska kosta något alls. Väggar och det mesta av taket är nu på plats. Jag stötte på lite motgångar med det sistnämnda och väntar nu på att en lösning ska visa sig. I detta avsnitt visar jag istället lite av den inomhus­ miljö jag bygger inne i orangeriet.
Krasses byggprojekt
Anders Krasse
1/18
Endast PDF

Orangeriet i Hestra, del 2

Uthyrningssommaren -17 är nu förbi på Hestra Yttre som ligger 4 km utanför den lilla byn Mårdaklev med sina 360 invånare. Inte en dag har passerat utan att jag ha tänkt på det massiva byggprojekt som jag gav mig in i en vacker söndagskväll i maj. Ett gigantiskt orangeri, nästan 80 kvadrat, som dessutom ska slingra sig runt hörnet på stallet i två väderstreck. Jag ska göra det ensam, och det ska inte kosta någonting.
Krasses byggprojekt
Anders Krasse
4/17
Endast PDF

Lagning av krysspröjsat fönster

Vi håller sedan ett par år på att reparera fönster både i ladan och på huset, och har stött på ett otal spröjs som helt håller på att ruttna bort. I ren självbevarelsedrift har vi valt att inte hålla på att karva och passa in alla spröjslister för hand, utan istället använda geringssåg till alla precisionsmoment, inklusive tappning och sänkning av spröjsen i den gamla ramen. Det är sannolikt en hel del Åter-läsare som liksom vi har hus och ekonomibyggander som behöver en del omsorg när det gäller just fönster. Då många har geringssåg och nog gärna lägger tid på annat än att sitta och karva med morakniv, tänkte vi visa hur man gör reparerar eller tillverkar krysspröjs på ett enkelt sätt.
Fredrik Jonsson
4/17
Endast PDF

Orangeriet i Hestra, del 1

Ibland läser vi att ett slott eller en större gård renoverar ett orangeri för typ 8 miljoner. För oss flesta är ett orangeri något väldigt exklusivt, en lyx som endast de besuttna och välbärgade kan unna sig. I denna lilla artikelserie får vi följa Anders Krasse när han ska bevisa motsatsen. Det kommer att handla om en cirka 80 kvadratmeter stor glasad byggnad med halva ytan i söderläge och andra halvan i västerläge. Det blir isolerglas, golvvärme, kullersten och tropiska växter i fet, frodig och frostfri matjord. Ett spektakulärt bygge med två femuddiga hörnor och en relaxsoffa av tolvhundra kilo granit. Och som vanligt när det gäller Anders så ska det inte kosta någonting.
Krasses byggprojekt
Anders Krasse
3/17
Endast PDF

Halverad elräkning

Det jag lärt mig av mina försök att minska elräkningen är att det inte bara är en väg som leder mot målet utan flera. Det är vägarna mot solcellerna, den vattenmantlade braskaminen, ackumulatortanken och avstickare mot tidur och elpatroner och el-byråkraternas snåriga stigar mot förlustersättning, el-certifikat och ursprungsgaranti.
Jan Lönn
2/17
Endast PDF

Restaurering av jordkällare med valvtak

En mycket intressant restaurering av en jordkällare gjordes på Ambjörntorp i Gudhem. Vi hade letat efter ett lämpligt objekt att restaurera för en kurs och hittade en riktigt dålig jordkällare hemma hos Petter och Camilla. Valvet hade stora skador och hela fronten var rasad. Eftersom det slumpade sig så att det blev hemma hos redaktören för tidningen Åter så tyckte jag att det vore kul att skriva lite om det. Men först lite om själva konstruktionen.
Joakim Lilja
2/17
Endast PDF

Utekök

För Återläsare är maten och dess framställning ofta en viktig del i livet. Många tillbringar dessutom gärna mycket av sin tid utomhus, så vad kan vara mer passande än ett utekök? Här ger jag lite tips om hur man med enkla medel bygger ett både funktionellt och trevligt utekök att arbeta i och njuta av i sommar.
Hans-Gunnar Samuelsson
2/14
Endast PDF

Fönsterrenovering

Stina Pernholm
3/13
Endast PDF

Jordhydda

Jan Gustafson-Berge
2/13
Endast PDF

Kubbhus, del 2

Mura hus av ved
Olle Hagman
4/12
Endast PDF