Hässjning med stånghässja

Att hässja ger inte bara ett förstklas- sigt hö, oavsett väder. Arbetet är en härlig upplevelse och de färdiga hässjorna en fröjd för ögat. För den som tar hö till husbehov är det en konst värd att lära sig. I Dalarna och på många andra ställen använder vi stånghässjor istället för de trådhässjor som är mer vanliga söderut. Denna text vill vara en hjälp att hålla liv i gammal, förut så helt självklar, kunskap genom att i detalj beskriva tillvägagångssättet vid höbärgning, så som den länge gjorts i Dalarnas län.
Anja Tengnér
1/20
Endast PDF
Röja och restaurera naturbetesmarker

Röja och restaurera naturbetesmarker

När ens betesmark mer liknar en gammal bangård eller en mindre skog än en vacker öppen hagmark - då är det dags att gå loss med sågen! Men vad ska man spara och vad ska man ta bort? Häng med så får du lite tips på hur man läser växtligheten i sin hage, och hur jag gjorde - i ett naturskydds- område med områdesbestämmelser.
Patrick Reinthal
1/20
Endast PDF
Stolpar av kluven ek

Stolpar av kluven ek

För några år sedan tog jag tillvara några raka fina grenar från en nyfälld ek. Så inleddes de första trevande försöken att klyva ek till stolpar. Inför den här artikeln har jag sökt svar på egna frågor kring ”ekstolpens magi”. Hur klyver man? Vad gör ekstolpen så beständig? Varför ekstolpar?
Sune Broman
1/18
Endast PDF

Solitärbin

Om man är allergisk mot bistick, har småbarn eller bara en liten trädgård kan en bikupa vara en lite för mycket att ge sig i kast med bara för att få pollinerat hemträdgårdens få fruktträd och bärbuskar. Men man behöver absolut inte avstå från att skaffa sig pollinatörer; det är både lönsamt, billigt och roligt och, om man satsar på solitärbin, helt ofarligt.
Kirsten Jensen
3/15
Endast PDF

Körsbär till det vilda

Det finns många sätt att gynna de vilda djuren. Ett som intresserar mig är att plantera in bärande träd på markytor som inte används till något vettigt. En sådan som finns på vår mark är den gamla ledningsgatan, som inte längre används då kablarna grävts ner. Marken är inte produktiv men görs successivt om till en bärande biotop genom att utvalda trädslag planteras in. Jag har tidigare beskrivit hur vi planterat in ek (se Åter 3/13), i denna artikel är det körsbär som gäller. 
Jakt
Leif Häggström
1/15
Endast PDF

Hamla dina träd

Att skära grenar på träd för att samla löv till djuren är det äldsta sättet att skaffa vinterfoder på och gjordes långt innan man började skörda hö. Det hade många namn i olika delar av landet, men kallas nu allmänt för att hamla. Nu menar vi alltså själva beskärningen och inte lövtäkten, eftersom det är mycket sällsynt idag att man tar tillvara lövet till foder. Träden blir av hamlingen karaktäristiska och kan bli mycket gamla. De blir något av levande fornminnen som visar på en uråldrig tradition, samtidigt som de hyser en spännande biologisk mångfald. Det är mycket att tänka på vid hamling, särskilt om det har gått en tid sedan senaste beskärningen. I denna artikel kan du läsa tips om hur du kan göra. 
Landskapsvård
Ingvar Claesson
3/14
Endast PDF

Slåtterängen

Ännu finns små rester i vårt landskap som har kvar en osannolik artrikedom som ett minne av ängsbondens slit under århundraden. Men bara för 30 år sedan var de mångdubbelt fler. Även de ängar som sköts idag har oftast förlorat de allra känsligaste arterna och de allra mest hävdberonde vegetationstyperna. Så det är nästan svårt att förstå att det funnits en så rik flora precis runt hörnet från oss alla. Det går att vända utvecklingen igen, om man jobbar uthålligt och noggrant under många år. Satsa hellre tid och möda på att vara väldigt noggrann på en liten men artrik yta, än att hålla en större äng halvbra skött. I denna artikel beskrivs hur du kan göra.
Landskapsvård
Ingvar Claesson
2/14
Endast PDF

Skötsel av naturbetesmarker

Landskapsvård
Ingvar Claesson & Marina Bengtsson
1/14
Endast PDF

Återskapa dina naturbetesmarker

Landskapsvård
Ingvar Claesson & Marina Bengtsson
4/13
Endast PDF

Ek

Jakt
Leif Häggström
3/13
Endast PDF

Snickra fågelholkar

Per-Ola Rösiö & Linnea Rösiö
4/09
Endast PDF