Category Archives: Naturvård

Bygg boplatser åt vilda bin

🔒 Bygg boplatser åt vilda bin

I Sverige kan vi locka åtminstone 20–25 solitärbiarter (troligtvis fler) och ännu fler andra vilda steklar till ovanjordiska håligheter tillverkade av människan. Flera arter solitärbin kan vi gynna genom att blottlägga eller skapa områden med sandrik jord på soliga platser. Att göra boplatser åt solitärbin kan göra skillnad för pollinering och skadedjursbekämp- ning i trädgården, men de fyller också ett pedagogiskt syfte och en möjlighet för oss att lära känna våra flygande vänner lite bättre.
Tidning:
Antal sidor:
6
Läsläge:
PDF
Seriedel :
2
Mångfald i trädgården del 1

🔒 Mångfald i trädgården del 1

Att engagera sig för biologisk mångfald i sin trädgård eller annan närmiljö är ett sätt att återkoppla med naturen. En ökad vistelse i, och medveten interaktion med, naturen som finns utanför huset är inte bara positivt för vår fysiska och mentala hälsa, det gör också att vi får en barnsligt växande nyfikenhet för hur naturen fungerar.
Undertitel:
växtlighet och blommor för insekter
Tidning:
Antal sidor:
5
Läsläge:
PDF
Seriedel :
1

🔒 Hamla dina träd

Att skära grenar på träd för att samla löv till djuren är det äldsta sättet att skaffa vinterfoder på och gjordes långt innan man började skörda hö. Det hade många namn i olika delar av landet, men kallas nu allmänt för att hamla. Nu menar vi alltså själva beskärningen och inte lövtäkten, eftersom det är mycket sällsynt idag att man tar tillvara lövet till foder. Träden blir av hamlingen karaktäristiska och kan bli mycket gamla. De blir något av levande fornminnen som visar på en uråldrig tradition, samtidigt som de hyser en spännande biologisk mångfald. Det är mycket att tänka på vid hamling, särskilt om det har gått en tid sedan senaste beskärningen. I denna artikel kan du läsa tips om hur du kan göra. 
Tidning:
Läsläge:
Ej upplagd
Seriedel :
4

🔒 Hässjning med stånghässja

Att hässja ger inte bara ett förstklas- sigt hö, oavsett väder. Arbetet är en härlig upplevelse och de färdiga hässjorna en fröjd för ögat. För den som tar hö till husbehov är det en konst värd att lära sig. I Dalarna och på många andra ställen använder vi stånghässjor istället för de trådhässjor som är mer vanliga söderut. Denna text vill vara en hjälp att hålla liv i gammal, förut så helt självklar, kunskap genom att i detalj beskriva tillvägagångssättet vid höbärgning, så som den länge gjorts i Dalarnas län.
Tidning:
Läsläge:
PDF
Röja och restaurera naturbetesmarker

🔒 Röja och restaurera naturbetesmarker

När ens betesmark mer liknar en gammal bangård eller en mindre skog än en vacker öppen hagmark - då är det dags att gå loss med sågen! Men vad ska man spara och vad ska man ta bort? Häng med så får du lite tips på hur man läser växtligheten i sin hage, och hur jag gjorde - i ett naturskydds- område med områdesbestämmelser.
Undertitel:
– för bättre bete och större biologisk mångfald
Tidning:
Läsläge:
PDF

🔒 Solitärbin

Om man är allergisk mot bistick, har småbarn eller bara en liten trädgård kan en bikupa vara en lite för mycket att ge sig i kast med bara för att få pollinerat hemträdgårdens få fruktträd och bärbuskar. Men man behöver absolut inte avstå från att skaffa sig pollinatörer; det är både lönsamt, billigt och roligt och, om man satsar på solitärbin, helt ofarligt.
Undertitel:
helt igenom trevliga och nyttiga husdjur
Tidning:
Läsläge:
Ej upplagd
Författare: Kirsten Jensen

🔒 Körsbär till det vilda

Det finns många sätt att gynna de vilda djuren. Ett som intresserar mig är att plantera in bärande träd på markytor som inte används till något vettigt. En sådan som finns på vår mark är den gamla ledningsgatan, som inte längre används då kablarna grävts ner. Marken är inte produktiv men görs successivt om till en bärande biotop genom att utvalda trädslag planteras in. Jag har tidigare beskrivit hur vi planterat in ek (se Åter 3/13), i denna artikel är det körsbär som gäller. 
Tidning:
Läsläge:
Ej upplagd
Seriedel :
17

🔒 Slåtterängen

Ännu finns små rester i vårt landskap som har kvar en osannolik artrikedom som ett minne av ängsbondens slit under århundraden. Men bara för 30 år sedan var de mångdubbelt fler. Även de ängar som sköts idag har oftast förlorat de allra känsligaste arterna och de allra mest hävdberonde vegetationstyperna. Så det är nästan svårt att förstå att det funnits en så rik flora precis runt hörnet från oss alla. Det går att vända utvecklingen igen, om man jobbar uthålligt och noggrant under många år. Satsa hellre tid och möda på att vara väldigt noggrann på en liten men artrik yta, än att hålla en större äng halvbra skött. I denna artikel beskrivs hur du kan göra.
Undertitel:
så här gör du för att återskapa vår artrikaste miljö
Tidning:
Läsläge:
Ej upplagd
Seriedel :
3

🔒 Ek

-
Undertitel:
ett viktigt träd
Tidning:
Läsläge:
Ej upplagd
Seriedel :
11

🔒 Att följa naturens växlingar

-
Tidning:
Läsläge:
Ej upplagd
Författare: Thomas Levander

🔒 Snickra fågelholkar

-
Tidning:
Läsläge:
Ej upplagd
Stolpar av kluven ek

🔒 Stolpar av kluven ek

För några år sedan tog jag tillvara några raka fina grenar från en nyfälld ek. Så inleddes de första trevande försöken att klyva ek till stolpar. Inför den här artikeln har jag sökt svar på egna frågor kring ”ekstolpens magi”. Hur klyver man? Vad gör ekstolpen så beständig? Varför ekstolpar?
Tidning:
Läsläge:
PDF
Jag godkänner cookies : )