Kategori: Hantverk

Det här är historien om nya bänkar i Paradiset, vilka behandlades med eld inspirerat av den japanska tekniken Shou sugi ban för att öka livslängden.

Att svegsvarva är fantastiskt. Sinnena och kroppen måste jobba tillsammans. Ena benet trampar, det andra håller balansen. Ögat håller koll, örat lyssnar. Belöningen av att ha vinklat in svarvjärnet med överkroppen i rättan tid ges med spån som flyger och det där ljudet av ett skär som blev perfekt.

Nålbindning är en väldigt gammal teknik och de flesta historiska exempel på nålbindning som överlevt till våra dagar är vantar. Inte så konstigt, när man tänker efter. För vem har inte tappat en vante någon gång?

När vi arbetar i trä med tillverkning av olika föremål, t ex små redskap och möbler, kommer vi aldrig ifrån behovet av olika tvingar och limknektar. Det är ganska dyra verktyg att införskaffa, såväl nytillverkade som begagnade. I den här artikeln visar vi hur du kan tillverka en limknekt i trä. En limknekt är en avlång tving där en spännkloss flyttas för grovinställning. Den används vid limning och sammanfogning av lite längre föremål, t ex bordsskivor. Den som beskrivs här är gjord för små limprojekt.

De fel som upptäcktes vid provvävningen, se Åter 3/2023, ska vara åtgärdade, skälet öppet och fint när tramporna trycks ner. Efter alla förberedelser är nu vävstolen redo för vävning. Blir det en matta planerad in i minsta detalj som den gamla garnryan på bilden eller en som vävs fritt från fantasin? Är det färgerna på trasorna som får tala eller är det husbehovet? Ska det gå fort eller sakta växa fram? Med många meter i varpen så finns det möjligheter för alla varianter. En sak är säker: så fort den första mattan börjar ta form i vävstolen så jobbar hjärnan vidare med nästa projekt. ”Hur blir det om man gör si eller så ...?”

Vi fortsätter i den här artikeln att tillverka två olika hjälpmedel som du har användning av när du monterar ihop delar i trä, t ex 90­-graders hörn på en låda, ett skåp eller en hylla. Vi visar även en enkel fixtur för sammanfogning till runda former, t ex rundstavar eller grenar som spruckit.

I denna andra del om den historiska tekniken nålbindning fokuserar vi på raka stycken och hur man använder sin egen tumme som mall. Men även hur man vänder, byter färg, gör mönstereffekter samt nålbinder och skarvar med tråd av annat material än ull.

Nu är det dags för den sista delen av förberedelser innan vävstolen är redo för vävning. Ett av de mest spännande momenten är provvävningen, eftersom det är då eventuella fel kommer att avslöjas. Det innebär också att rätta till det som upptäcks. Felsökning är en stor del under hela vävprocessen eftersom det alltid händer något som måste åtgärdas. Förr eller senare, mindre eller större problem och däremellan går allt som det ska, bara flyter på. Man lär sig snabbt att känna sin gamla vävstols små egenheter och hitta egna lösningar till problemen som uppstår.

I den här artikeln visar vi tips på hur du med enkla medel kan tillverka redskap som du använder i samband med limning av trä med fogar i olika vinklar, som till exempel tavelramar. Om du vill följa vår beskrivning slipper du köpa särskilda verktyg och kan på så vis spara några hundralappar.

Nålbindning är en mycket gammal teknik som fått något av en renässans under 1900-talets andra hälft/början av 2000-talet. Att nålbinda tar längre tid än att sticka och virka men är istället väldigt snällt både mot kroppen och mot huvudet. Man nålbinder med en ändlig tråd, syr maska i maska som inte repas upp på samma vis som stickat och virkat. Oftast ser man nålbindning i ullgarn men man kan använda alla möjliga material och det finns många olika stygn. Här startar vi med ett stygn som ofta kallas Oslostygnet, det har fått sitt namn efter en vante som tappats vid grundandet av Oslo kring år 1000. Det är ett bra nybörjarstygn som inte innehåller så många moment men ändå ger en stabil bindning.

I förra numret av Åter (1/2023) drogs varpen på. Om det är den svettiga biten av iordningställandet av vävstolen så är inredningen den pillrigaste och bitvis mest akrobatiska delen. Men det finns även många monotona och upprepande rörelser som ger möjlighet till lugn och kontemplation. Här är det ingen stress i de olika momenten utan arbetet kan avbrytas när det behövs.

Vi fortsätter med verktyg som är användbara när du förbereder eller planerar ett snickeriprojekt eller inredningsdetaljer m m. I artikeln visar vi hur du kan tillverka ett strykmått som även kan fungera som passare.

När du slöjdar och tillverkar föremål där det krävs exakthet i mått och vinklar har du stor nytta av olika anslagsvinklar. Det finns många olika modeller och storlekar av vinklar med anslag. I den här artikeln visar vi hur du kan tillverka din egen vinkel i den storlek du behöver samt en ställbar anslagsvinkel som har benämningen smygvinkel.

Efter att man förskedat och frigjort skälet (se Åter 4/2022) är det dags att gå vidare till pådragningen av varpen.

Det lackar mot jul, som allt mer blivit en konsumtionens högtid. Det finns dock oändliga möjligheter att visa sin kärlek till nära och kära utan att köpa nyproducerade prylar. Här visar vi några fina saker man kan göra själv av gammalt skrot och saker ur naturen.

Vi slöjdare och hantverkare som använder stämjärn, skölpar och bildhuggeriverktyg har stor användning för träklubbor i olika storlekar. Små bildhuggerijärn används tillsammans med små, lätta träklubbor, medan större stämjärn och skölpar används med större träklubbor. Vi ska i den här artikeln gå igenom vad som kan vara bra att tänka på när du tillverkar egna träklubbor.

Efter förra numrets artikel i Åter – Konsten att sätta ihop en vävstol – så hoppas jag att många nu tittar på sina fantastiska vävstolar, njuter av det fina hantverket, klappar dem lite och undrar: Vad gör vi nu? Tanken är att ni här ska få en genomgång av dessa moment, och vi börjar med förskedning och hur man frigör skälet. I nästa nummer följer pådragning av varpen.

Tänk att ge sig ut i skogen, sittande på den varma hästryggen hållande i ett par tageltyglar. Lite tunga, lite grova, så naturligt – så rätt. Hur mycket mer äkta kan det bli? Särskilt om du dessutom har gjort tyglarna av tagel från den egna hästen. Men, tagel, vad är det egentligen? Vad kan det användas till? Och hur gör man?

I den här artikeln ska vi titta på ett redskap som du förmodligen har använt någon gång i skolslöjden. Filklämman är ett hjälpmedel som du har användning för vid fastsättning av mindre föremål och material då du t ex sågar, raspar eller filar och behöver mer utrymme för slöjdarens händer och verktyg än du har i en hyvelbänk. Det här redskapet hittar du inte i någon vanlig byggvarubutik och den är inte heller så vanlig på loppisar.

I senaste numren av Åter har det varit en serie om att återanvända och göra nya saker av den gamla vävstolen man hittat på vinden. Man bör dock först överväga att använda vävstolen till det den är gjord för. Att väva är bra för kropp och själ på alla sätt och vis, samtidigt som vi kan skapa vackra och användbara textilier av gamla trasor eller gårdens ull. Här går jag igenom hur en vävstol är byggd och fungerar, samt hur man sätter ihop dess olika delar.

I den här artikelserien kommer vi att ge tips och idéer om olika verktyg och redskap som du kan tillverka själv, huvudsakligen i trä. Flera av verktygen finns också att köpa i byggvaruhandeln, men inte alla. Dock sparar du några kronor genom att tillverka själv, samtidigt som du lär dig nya saker. Kanske upptäcker du nya redskap som du inte kände till sedan tidigare.

I denna tredje del i vår serie Projekt: Vävstol tar vi upp ett antal mindre nyttoföremål man kan slöjda av en utrangerad vävstol. Efter att tidigare ha byggt två täljhästar och två bärbara huggkubbar finns det fortfarande många bitar kvar av vävstolen.

Brännässlan är en del av naturens och trädgårdens mångfald. Här berättar vi mer om brännässlans ekologiska förtjänster och dess historiska användning som läkeört. Vi delar med oss av våra mest användbara recept på huskurer och ger även några praktiska tips vid nässelfärgning av fårull.

Sågar finns i många olika varianter och kanske har du en favorit. Ibland kan du behöva se över din såg och eventuellt laga eller fixa till den och göra den mer funktionsduglig. De flesta sågar som säljs idag är dock tandspetshärdade, vilket innebär att tänderna ska hålla länge och när de eventuellt går sönder är det dags att köpa en ny såg. Det gäller dock inte alla sågar och även de som är tandspetshärdade kan må bra av lite underhåll ibland. Vi går i den här artikeln igenom lite om lagning, underhåll samt återanvändning av sågar och sågblad.

Med möda har vi skördat och bråkat vårt lin och håller slutligen den vackra fibern i vår hand. I det här avsnittet ska vi framför allt titta på olika sätt att spinna linet, men också kika lite på hur det går till att väva. Till vår hjälp har vi Helen Hjärpe, en enastående hobbyspinnerska och hobbyväverska i Huddinge som delar med sig av sitt hantverk.

I förra numret av Åter beskrev vi hur man bygger en bärbar huggkubbe av en varpbom från en gammal vävstol. Vi fortsätter med träslöjdstemat: här kommer en beskrivning av hur man enkelt utvecklar sitt täljande genom att bygga sig en täljhäst.

Gamla yxor finns i många olika modeller och har blivit allt mer populära på begagnatmarknaden. Har du tur så kan du hitta yxhuvuden i fyndlådor på loppis eller på auktioner. Vi ska i denna artikel gå igenom hur du kan renovera en yxa genom att tillverka ett nytt skaft och fräscha upp ett gammalt yxhuvud.

I det förra numret gick vi genom linets roll förr och nu innan vi gav oss i kast med att luckra upp en egen liten jordplätt för linsådd. Sedan följde vi processen från frö till blomning, vi rensade bland raderna och när frökapslarna hade mognat ryckte vi och frörepade linet. En lång väg återstår tills vi har vår fiber och färdiga tråd, så låt oss med tålamod ta oss an den!

Brännässla har sedan länge använts vid växtfärgning av garn och textilier och av fiberrester från nässelspånaden kan man göra papper. Vi återkommer till detta i kommande artikel, men här fördjupar vi oss i olika rötningsmetoder för att få fram de rena, glansiga nässelfibrer som sannolikt ligger till grund för den mytomspunna nettelduken.

Våren 2019 inledde vi ett åter- bruksprojekt i samarbete med Länshemslöjdskonsulenterna i Uppsala län. Janne tog rätt på en vacker, gammal och obrukbar vävstol som egentligen skulle kastats på tippen. Under namnet ”Projekt: Vävstol” försökte vi ta reda på hur mycket av den som faktiskt gick att ta till vara på och ge nytt liv.