Kategori: Hantverk

Det lackar mot jul, som allt mer blivit en konsumtionens högtid. Det finns dock oändliga möjligheter att visa sin kärlek till nära och kära utan att köpa nyproducerade prylar. Här visar vi några fina saker man kan göra själv av gammalt skrot och saker ur naturen.

Vi slöjdare och hantverkare som använder stämjärn, skölpar och bildhuggeriverktyg har stor användning för träklubbor i olika storlekar. Små bildhuggerijärn används tillsammans med små, lätta träklubbor, medan större stämjärn och skölpar används med större träklubbor. Vi ska i den här artikeln gå igenom vad som kan vara bra att tänka på när du tillverkar egna träklubbor.

Efter förra numrets artikel i Åter – Konsten att sätta ihop en vävstol – så hoppas jag att många nu tittar på sina fantastiska vävstolar, njuter av det fina hantverket, klappar dem lite och undrar: Vad gör vi nu? Tanken är att ni här ska få en genomgång av dessa moment, och vi börjar med förskedning och hur man frigör skälet. I nästa nummer följer pådragning av varpen.

Tänk att ge sig ut i skogen, sittande på den varma hästryggen hållande i ett par tageltyglar. Lite tunga, lite grova, så naturligt – så rätt. Hur mycket mer äkta kan det bli? Särskilt om du dessutom har gjort tyglarna av tagel från den egna hästen. Men, tagel, vad är det egentligen? Vad kan det användas till? Och hur gör man?

I den här artikeln ska vi titta på ett redskap som du förmodligen har använt någon gång i skolslöjden. Filklämman är ett hjälpmedel som du har användning för vid fastsättning av mindre föremål och material då du t ex sågar, raspar eller filar och behöver mer utrymme för slöjdarens händer och verktyg än du har i en hyvelbänk. Det här redskapet hittar du inte i någon vanlig byggvarubutik och den är inte heller så vanlig på loppisar.

I senaste numren av Åter har det varit en serie om att återanvända och göra nya saker av den gamla vävstolen man hittat på vinden. Man bör dock först överväga att använda vävstolen till det den är gjord för. Att väva är bra för kropp och själ på alla sätt och vis, samtidigt som vi kan skapa vackra och användbara textilier av gamla trasor eller gårdens ull. Här går jag igenom hur en vävstol är byggd och fungerar, samt hur man sätter ihop dess olika delar.

I den här artikelserien kommer vi att ge tips och idéer om olika verktyg och redskap som du kan tillverka själv, huvudsakligen i trä. Flera av verktygen finns också att köpa i byggvaruhandeln, men inte alla. Dock sparar du några kronor genom att tillverka själv, samtidigt som du lär dig nya saker. Kanske upptäcker du nya redskap som du inte kände till sedan tidigare.

I denna tredje del i vår serie Projekt: Vävstol tar vi upp ett antal mindre nyttoföremål man kan slöjda av en utrangerad vävstol. Efter att tidigare ha byggt två täljhästar och två bärbara huggkubbar finns det fortfarande många bitar kvar av vävstolen.

Brännässlan är en del av naturens och trädgårdens mångfald. Här berättar vi mer om brännässlans ekologiska förtjänster och dess historiska användning som läkeört. Vi delar med oss av våra mest användbara recept på huskurer och ger även några praktiska tips vid nässelfärgning av fårull.

Sågar finns i många olika varianter och kanske har du en favorit. Ibland kan du behöva se över din såg och eventuellt laga eller fixa till den och göra den mer funktionsduglig. De flesta sågar som säljs idag är dock tandspetshärdade, vilket innebär att tänderna ska hålla länge och när de eventuellt går sönder är det dags att köpa en ny såg. Det gäller dock inte alla sågar och även de som är tandspetshärdade kan må bra av lite underhåll ibland. Vi går i den här artikeln igenom lite om lagning, underhåll samt återanvändning av sågar och sågblad.

Med möda har vi skördat och bråkat vårt lin och håller slutligen den vackra fibern i vår hand. I det här avsnittet ska vi framför allt titta på olika sätt att spinna linet, men också kika lite på hur det går till att väva. Till vår hjälp har vi Helen Hjärpe, en enastående hobbyspinnerska och hobbyväverska i Huddinge som delar med sig av sitt hantverk.

I förra numret av Åter beskrev vi hur man bygger en bärbar huggkubbe av en varpbom från en gammal vävstol. Vi fortsätter med träslöjdstemat: här kommer en beskrivning av hur man enkelt utvecklar sitt täljande genom att bygga sig en täljhäst.

Gamla yxor finns i många olika modeller och har blivit allt mer populära på begagnatmarknaden. Har du tur så kan du hitta yxhuvuden i fyndlådor på loppis eller på auktioner. Vi ska i denna artikel gå igenom hur du kan renovera en yxa genom att tillverka ett nytt skaft och fräscha upp ett gammalt yxhuvud.

I det förra numret gick vi genom linets roll förr och nu innan vi gav oss i kast med att luckra upp en egen liten jordplätt för linsådd. Sedan följde vi processen från frö till blomning, vi rensade bland raderna och när frökapslarna hade mognat ryckte vi och frörepade linet. En lång väg återstår tills vi har vår fiber och färdiga tråd, så låt oss med tålamod ta oss an den!

Brännässla har sedan länge använts vid växtfärgning av garn och textilier och av fiberrester från nässelspånaden kan man göra papper. Vi återkommer till detta i kommande artikel, men här fördjupar vi oss i olika rötningsmetoder för att få fram de rena, glansiga nässelfibrer som sannolikt ligger till grund för den mytomspunna nettelduken.

Våren 2019 inledde vi ett åter- bruksprojekt i samarbete med Länshemslöjdskonsulenterna i Uppsala län. Janne tog rätt på en vacker, gammal och obrukbar vävstol som egentligen skulle kastats på tippen. Under namnet ”Projekt: Vävstol” försökte vi ta reda på hur mycket av den som faktiskt gick att ta till vara på och ge nytt liv.

Vi samlade ihop en del gamla trasiga verktyg och delar till verktyg för att se vad vi kunde använda dem till. En del material var alltför slitna för att brukas, då trähandtag murknat och rostiga fästen blivit för dåliga. Dock fanns det en hel del verktyg som med vissa åtgärder kunde komma till användning och till viss del också få förnyat användningsområde. Vi skriver om några av dessa verktyg i den här artikeln och hoppas kunna inspirera dig som läsare att inte slänga det som kan lagas och förnyas.

Lin är en otrolig fiber som både är väldigt användbar och historiskt betydande. Trots detta har linodling idag förpassats till hobbyverksamhet, med kunskap som främst hålls levande genom kulturföreningar och eldsjälar. I den här artikeln berättar jag hur man själv kan komma igång med att odla spånadslin, hur linet ska skötas och skördas, och varför linet är så fantastiskt!

Vi fortsätter vår introduktion till luffarslöjd med spiraler och hur man lättast tillverkar dem. Spiralformen gör den stumma metalltråden fjädrande, vilket ger den en mängd nya användningsområden. Här visar vi hur man enkelt gör en vädringshake, en honungssnurra och en mjölsikt. Det mesta går att få till utan några särskilda verktyg, men nu när vi kommit så här pass långt i artikelserien vill vi gärna dela med oss av våra bästa knep.

Sedan 2005 har Sällskapet Nellorna arbetat för att förändra synen på brännässlan genom att påvisa örtens stora användbarhet och kulturhistoriska värde. Genom praktiska experi- ment har vi tagit reda på hur man kan använda brännässlan i köket, trädgården, inom hantverk och som historisk medicinalväxt. I den här första delen av artikelserien om nässlor fokuserar vi på spånadsväxter i allmänhet och nässelsläktet i synnerhet samt ger praktiska tips på hur man kan utvinna stjälkfibrer från brännässla till rep och dekorationssnöre.

Lera är ett härligt material att arbeta med som även du borde prova på. Det har använts i tusentals år och efter en relativt enkel bränning har du lergodsföremål som du kan använda som krukor, äggkoppar eller annat vackert. Det är bara kreativiteten som sätter gränserna. Keramik som bränns med metoderna i denna artikel kommer inte att brännas i så höga temperaturer, vilket gör att de kommer släppa igenom vatten. Men det finns många användningsområden även för dessa lergodsföremål.

Innan vintern kom samlade vi ihop några av de verktyg som behövde lite extra omsorg innan det blir dags för vårsådd och planteringar till sommaren. Det är en kultivator med sneda pinnar, rostangripna små spadar och handtag som behöver slipas och behandlas. Dessa verktyg är också utgångspunkt för den här artikeln. Något verktyg är också ett loppisfynd som behövde lite behandling innan användande.

I förra numret påbörjade vi en introduktion till luffarslöjd. På nästa uppslag fortsätter vi med att visa två enkla sätt att göra skålformer på.

I Sverige är trådslöjd mest känd som luffarslöjd. Exempel på trådarbete är fiskkrokar, nålar, korgar, nät, fällor och burar, men också rent guld- och silversmide. Här nedan kommer en introduktion till ämnet och framöver kommer vi berätta mer om saker man kan göra.

Vi spenderar mycket tid i köket med bakning, matlagning, syltning och saftning. Genom åren har vi samlat på oss diverse redskap, nya och gamla, inköpta och ärvda. Några har kommit att bli favoriter och dessa vill vi gärna underhålla och bevara för att kunna fortsätta att använda även i framtiden. I den här artikeln tittar vi på några vanliga verktyg i köket och hur vi kan laga och renovera dem.

I den här artikeln ska vi titta närmare på hur du kan laga och fixa de vanli­ gaste hyvlarna, som kanske erövrats på loppis eller hittats i snickarboden på torpet du övertagit.

Jag tänkte berätta lite om grunderna i slipning och bryning av eggverktyg. Jag slipar mycket verktyg till både privatpersoner och företag. Köks­ knivar, täljknivar, yxor, sekatörer, saxar med mera, det mesta som har en skärande egg helt enkelt.

Har du fyndat verktyg på loppis eller i något gammalt uthus? Det kan vara bättre än du anar. Gamla verktyg kan vara av mycket bättre kvalité än de du hittar i en järnaffär idag. Verktygen kan vara lite rostiga, dåligt slipade eller med trasiga handtag. Det behöver dock inte vara ett så stort problem. Med relativt enkla medel kan du rusta upp och laga dessa verktyg. I den här artikeln har vi valt ut några knivar och skölpar som vi lagar. Stämjärn och skölpar har likvärdiga handtag och således innefattar beskrivningen av skölpar även stämjärn.

Att återanvända textilier av olika slag på ett effektivt sätt känns bra ur ett klimatperspektiv, samtidigt som det innebär att man slipper lägga ut pengar på att köpa nytt. Dessutom är det roligt att skapa unika saker och se det man redan har som en resurs – även när ursprungsfunktionen inte längre fungerar.

Idag tillverkas det mesta som vi har i hushållet i en fabrik någonstans långt borta utav material som är allt annat än hållbara. Den här artikeln erbjuder ett alternativ till de massproducerade prylarna av plast och gör förhoppningsvis att självhushållaren kan öka sin grad av självförsörjning ytterligare.