Kategori: Bygga & Bo

Vi hade behov av ett växthus. Och ett vinterprojekt. En inspirerande odlingskurs blev startskottet för bygget av vårt tunnelväxthus av isolerplastskivor på en stomme av böjda träbågar.

I den här serien berättar jag om olika sätt att sluta kretsloppen av näringsämnen. Den första artikeln (Åter 1/24) diskuterade olika avloppslösningar och konstaterade att vilket avlopp vi än väljer så är väldigt mycket vunnet om vi hittar en separat lösning för toaletten. Att avveckla wc och bygga ett förbättrat utedass blev vårt första steg (Åter 1/24). Nästa steg blev att bygga urinseparerande torra toalettlösningar inomhus. Den här artikeln ger en överblick över vilka alternativ som finns.

Det här är historien om nya bänkar i Paradiset, vilka behandlades med eld inspirerat av den japanska tekniken Shou sugi ban för att öka livslängden.

Många vet att vi behöver hushålla med vatten och sluta kretsloppen av näringsämnen. Tar vi utmaningen på allvar leder det förr eller senare till frågan om hur vi organiserar toalett och avlopp. Detta gäller både oss självhushållare och samhället i stort.

I förra numret av Åter beskrevs hur du själv kan bygga en biogasrötkammare av en IBC-tank. När tanken är färdigbyggd ska den komma igång, vilket kan vara en ganska komplicerad process. Här beskriver vi hur du gör för att lyckas.

Stolpverkets förlovade land. Så skulle man med fog kunna beskriva Frankrike. Under tio dagar njöt vi av livet och stolpverken på den franska landsbygden. Häng med när vi lagar en typisk fransk vägg, i stolpverk och lera.

Att bygga ett hus från stock till stuga fick min dotter Lena och hennes man Jerker vara med om sistlidna år. Det hela började med ett antal vindfällen på min brors fastighet som vi upparbetade hösten 2017. Under djupsnövintern 2018 fraktades stockarna hem med snöskoter och sågades upp under våren till stolpämnen, ramvirke, regelvirke samt panelbräder. Efter några månaders torkning i det heta sommarvädret satte vi upp bastun med duschutrymme, bastukammare samt sovloft ovanför bastun. Vi ska här följa byggprocessen från stock till färdigt hus.

Biogas bildas vid nedbrytning av organiskt material som växtdelar och gödsel. I stora delar av världen och under lång tid har biogas framställts i små hushållsanläggningar för att ge hemmet energi att använda till uppvärmning, belysning och matlagning. I denna artikel får du lära dig hur det fungerar och hur du bygger din egen lilla enkubiksanläggning för att se om biogas är något för ditt självhushåll. I nästa nummer berättar vi hur du startar och matar din anläggning.

Bygget av en verkstad i stolpverk och lera som ni kan läsa om i Åter 1 och 3/22 (skrivet av min man Rasmus Bengtsson) var bara starten av en intensiv byggperiod. Lite parallellt satte jag igång med att bygga ”tiny houset”, som är arbetsnamnet på det nya bygget. Jag vet emellertid inte om det är en korrekt beskrivning. Kalla det stationärt tiny house, gäststuga eller litet hus. När bygget var bestämt såg vi mängder av fördelar med ett isolerat hus till. Förutom att vara ett tonårstillhåll skulle vi kunna hysa in långväga släktingar och vänner, använda det som ett rofyllt yogahus/träningslokal eller övervintra känsliga växter framför de stora fönstrena i söder.

I ekologiskt byggande är badrummet den svåraste utmaningen. Varje gång byggbranschens riktlinjer uppdateras föreskrivs allt mer syntetiska material med tveksamt kemiskt innehåll. Som amatör är det inte lätt att veta vad av detta som verkligen är nödvändigt och vilka alternativ som finns. Så här gjorde vi.

Jag bor i ett tiny house, en liten stuga på hjul som jag själv byggt billigt och med enkla medel. Det möjliggör ett fritt liv nära naturen och att kunna bo på olika platser och i olika sam- manhang. Här kommer lite av mina erfarenheter och några tips till andra Återläsare som går i byggtankar.

Likbodsprojektet är ett socialt byggprojekt, där en gammal och oisolerad bod byggdes om till ett kontemplationsrum. Genom processen undersöktes olika ekologiska byggmetoder som tillät både återbruk av material och biologiska byggtekniker, framför allt kubbtekniken, en murteknik där obehandlat trä sammanförs med lerbruk.

Här kommer ett brev till Åters läsare från en grupp som ägnat hösten åt att bygga ett bostadshus tillsammans. Vi vill berätta om våra erfarenheter av detta sätt att bygga och hur det enligt vår mening skulle kunna användas som ett verktyg för omställning och en resilient samförsörjning i hela vårt land.

Inför vintern behövde jag utökad vedförvaring under tak och gav mig därför i kast med att att göra en enkel stomme till en vedbod av överblivet rundtimmer på gården. Snedsträvor är viktiga delar i stommen som ger räta vinklar, styvhet och bärighet och som behövs under höstens stormar och när blötsnön pressar ned taket under vårvintern. Vilka olika varianter av snedsträvor finns? Och hur tillverkar man snedsträvor av rundtimmer?

Vi har lämnat Göteborg och skaffat oss en liten gård i Norra Värmland. Utförlig rapport från det första året kommer i senare nummer av Åter, men här tänkte vi redan nu berätta om vilka idéer vi har kring framtida energisystem som gör oss självförsörjande på energi, ger intäkter och har låga växthusgasutsläpp. Och som dessutom bidrar till hållbar, stabil elförsörjning i Sverige.

I första delen (Åter 1/2022) berättade jag om verkstadsbygget i stolpverks­ teknik på vår gård som fick stomme och tak. Nu fortsätter historien med hur väggarna blev till. Startskottet var en workshop med ett drygt tjog händer i lera, flis och hästskit.

Drömmen om en verkstad tog fart genom timring i traditionell stolpverksteknik. Med en liten kurs och stort tålamod i ryggen tog vi oss an ett stort och okänt byggprojekt (70 kvm) som nu övervintrar med taket på.

Conny och Birgitta Jerer (fd Jerkbrant) tillhör Sveriges pionjärer inom ekologiskt byggande och boende och har bl a via Chalmers arbetat med kretsloppsfrågor sedan tidigt 1970-tal. Här berättar Conny om deras sista gemensamma projekt, det egna huset i Hamburgsund.

Ett rejält växthus är ovärderligt för husbehovsodlaren. Här berättar jag hur man kan bygga ett stabilt växthus på 45 kvm för ungefär halva kostnaden jämfört med att köpa ett nytt. Växthuset blir 4,5×10 m och 3,3 m i nock och byggs med enkla verktyg. Man kan använda bygginstruktionen som en bas utifrån vilken man kan skapa sin tunnel efter egna önskemål.

Skattungbyn ligger i Orsa kommun i norra Dalarna och har en befolkning på ca 350 personer. I byn finns många spännande exempel på lokalt enga- gemang som bygger gemenskap och håller service och lokala sammanhang vid liv. Jag vill berätta om hur några av dem blivit till och fungerar, för att inspirera andra läsare som vill jobba för att få liv i sin bygd eller sitt lokalsamhälle.

Går du som många andra med funderingar att investera i solceller? Tveka inte – förutsättningarna till en god affär är stora, för att inte säga väldigt gynnsamma. Men finns det några fallgropar att se upp med? I den här artikeln ska vi reda ut vad som är viktigt att uppmärksamma i samband med inköp av solceller för att skapa en säker, trygg och långsiktigt hållbar investering.

Tre små stugor i tre prisklasser. I princip från gratis till närmare miljonen. Alla kan placeras på chassin och då kallas tiny houses. Eller minihus. Namnen är så pass nya att folk blir osams på internet. Oavsett benämning, detta är min berättelse om tre små hus.

I tidigare delar av denna serie har jag berättat om när jag med stolpteknik byggt gäststuga, båthus, vindskydd, snedtak, komplementsbyggnad och vedbod. Nu är det dags att bygga en bastu.

I engelskspråkiga länder finns uttrycket ”barn conversion”. Det betyder i korthet att man använder sig av en befintlig stomme, ofta en lada eller annan byggnad avsedd för jordbruksändamål (kolla upp om förändrat användnings- område kräver bygglov). I detta avsnitt tänkte jag visa hur mittendelen av en gammal lada blev en liten lägenhet till vilken jag kan retirera om mitt hus blir uthyrt.

I takt med att det småskaliga lantbruket slogs ut i Sverige blev allt fler gårdar stående tomma och övergivna. Marker styckades av och köptes upp av större gårdar. En halvsekel- lång era av ödehus och ödegårdar inleddes. Kanske är ma- joriteten av denna tidnings läsarskara liksom jag övertygad om att småskaligheten är på väg tillbaka. Varje ödegård kan sjuda av liv igen, och de framtida verksamheterna behöver inte alltid inkludera djurhållning. Denna artikel handlar om hur jag förvandlade ett gammalt stall till festlokal med scen, bar och casino. För rätt person kan det bli ett café eller t o m restaurang.

I den här artikeln berättar jag om hur jag gick från fix idé till egen brunn. Det finns två sätt att göra det på: ta reda på allt du kan i förväg och gör en detaljerad plan – eller bara göra det. För mig ligger det en tjusning i det senare, även om resultatet blir mer osäkert. Den här gången gick det över förväntan och det är roligt att här få berätta om mina erfarenheter.

Knappt hade jag hunnit sätta mig ner och pusta ut efter det senaste projektet med bastu och bad innan det var dags för ett nytt ”svartbygge” på samma tomt. Egentligen hade jag svurit en helig ed att ta en paus från fler byggprojekt, men kärlek kan som bekant få en människa att ompröva beslut. Jag måste erkänna att det nu främst är utmaningen att bygga med kasserat och återbrukat material som är min viktigaste drivkraft, snarare än det som annars kan kallas snickarglädje. Denna gång ska det byggas ett hönshus som en lillebror till bastun i Åter nr 3 och 4/2019 samt nr 1/2020. Det måste bli lättskött, smälta in i miljön och det får helst inte kosta någonting.

För 20 år sedan började jag bygga mig ett hus av lerhalm med en del fiffiga ekologiska lösningar. Jag bor och trivs fortfarande i huset och tänkte berätta lite om hur det är gjort, vad som gått bra och vad som fungerat sämre. Förhoppningsvis kan det inspirera till nya självbyggen – det är en fantastisk känsla att ha byggt sitt eget hus med enkla metoder och sunda material.

Halmbacken är ett fritidshus med väggar av halmbalar. Det har en boyta på ca 80 kvm och är mestadels byggt av återanvänt material eller restprodukter från annan verksamhet. Största delen av byggmaterialet är lokalproducerat, stomvirket kommer t ex från träd på tomten.

Jag ville så gärna ha ett hus med en trädgård, där barnen kunde leka och jag kunde odla lite. Men jag hade inga pengar, och jag ville inte vara tvungen att arbeta heltid resten av livet för att betala av ett bolån. Vad skulle jag göra?