Kategori: Bygga & Bo

För elva och ett halvt år sedan köpte jag och min fru Camilla till vår stora glädje ett torp som vi gått och suktat efter ett tag. Förutom glädje fick vi också en hel del att göra som ”nytillträdda torpare”, bland annat att flytta en timmerlada som ingick i köpet, men som inte stod på tomten vi precis köpt. Denna artikel handlar om hur vi flyttade ladan ett stenkast in från granntomten och över till vår nyligen avstyckade del av gården. Ni kommer att få följa ladan och oss på vår gemensamma resa, så häng med!

En finsk massugn med sin rena förbränning och höga värmekvalitet kan bidra mycket till ett bra inomhusklimat, samtidigt som den kan ses som en övertygande ekologisk variant av vedeldade eldstäder.

Den här artikeln handlar om fortsättningen kring hur vi räddade vår ladugård från att rasa genom att reparera en inrasad kortsida med lerhalm och kalk, och om att våga prova, ändrade planer och om att göra lite fel ibland.

Jag läste om Petters ladhusprojekt i januarinumret av Åter och tänkte att det var nästan samma sorts bygge som jag och min man håller på med. I den här artikeln berättar jag om hur vi renoverade vår stora ladugård till en modern isolerad bostad. Och dessutom fick jag mitt efterlängtade gröna tak!

För hushåll som strävar efter självhushållning är energi en viktig pusselbit men ofta en knepig utmaning. Det kan kännas svårt att på egen hand bedöma, planera och genomföra tekniska lösningar om man saknar kunskap och färdigheter eller andra resurser, som pengar och tid, för att få det gjort. En lokal energigemenskap kan då innebära en möjlighet för människor att samarbeta och hjälpa varandra, och att följa med i den förnybara energiomställningen.

Ett gapskjul är ett skjul med tre väggar. Den öppna sidan, som gärna vänds från vinden, gör det lätt att komma in och ut med redskap och maskiner utan att krångla med portar. Detta skjul bygger vi i stolpteknik som är virkessnålt, lättbyggt och snyggt. För mer info om tekniken, se mina tidigare artiklar i Åter.

Allt fler längtar efter mer gemenskap i boendet och att på ett naturligt sätt göra saker tillsammans med sina grannar. Genom att dela vissa ytor och funktioner med grannar minskar också resursförbrukningen på olika sätt. Bogemenskap är ett sätt att skapa förutsättningar för såväl grann-sammanhållning som delningsekonomi.

Att renovera ett uthus eller måla fasaden på ditt hus kräver ofta en stabil byggnadsställning. Rörställningar är effektiva men dyra att hyra under längre perioder. Som självhushållare är lösningen att bygga din egen ställning i trä. Träställningar har använts i århundraden och ger dig en stabil, flexibel och återanvändbar konstruktion som kan stå kvar uppmonterad utan löpande hyreskostnader.

Runt om på landsbygden står tusen och åter tusen tomma risiga ladugårdar och förfaller. Ladugårdar som en gång varit grunden i en eller flera familjers försörjning – ladugårdar som spelat nyckelroller i en levande landsbygd. Kanske kan de bli det igen, fast som bostäder, företagslokaler eller mötesplatser.

Lera är ett av de äldsta byggnadsmaterial som människan har använt sig av. Beroende på tillgången på lera eller jord och annat material, tidsålder, sociala förutsättningar och klimat har en mångfald av olika tekniker utvecklats. Även här i Norden fanns det stor kunskap om olika metoder, antingen som bärande eller ännu vanligare som fyllnads- och beklädnadsmaterial. En mycket vanlig metod är lerklining.

Detta är del 3 i berättelsen om stolpverkstan i Värmland. Förra gången (Åter 3/22) fylldes väggarna med lättlera (en blandning av lera, träflis, grus och halm) under en kurs och nu ska ni få läsa om lerklining, vildmarkspanel och andra byggnadsdetaljer.

Byggemenskaper på landsbygden öppnar upp för en ny typ av boende där man tillsammans tar ansvar för både sin livsmiljö och sin framtid. Genom att gå samman i ekonomiska föreningar eller lokala utvecklingsbolag, även kallade ”bygdebolag”, kan invånarna inte bara skapa flerbostadshus utan också, om man så vill, forma en livsstil som präglas av självhushållning – där gemensamma odlingar, förnybar energi och delade resurser blir en naturlig del av vardagen.

Lergolv har en lång tradition men under industrialismen har dessa starka, attraktiva och hälsosamma golv hamnat i skymundan, trots att de både är ekologiska och ekonomiska. Jag går här igenom materialval, blandningsförhållanden och läggningstekniker för stampade och gjutna lergolv, samt ger råd om ytbehandling och underhåll.

I den femte och sista artikeln av den här serien sluter vi cirkeln genom att beskriva kompostering av det fasta toalettavfallet och hur man kan använda det i sin trädgård.

Bygget av vårt tiny house har nu pågått i ett par år. Det lilla huset byggs med så miljövänliga och hållbara material som möjligt. Leran är uppgrävd ett stenkast från bygget, virket kommer från vår egen skog, uppsågat i eget sågverk, samt åter brukat material. I Åter 4/23 berättade jag om första delen av bygget, här kommer fortsättningen.

En helg i slutet av september hade Lerbyggeföreningen i Sverige en årsträff i Larv i Västergötland. Det blev lärorika och inspirerande dagar fulla av praktiska workshops, intressanta föreläsningar, studiebesök och spännande möten med entusiaster. Här är ett reportage från träffen, samskrivet av några av oss som var där.

I den här artikeln kommer ni att få följa med mig på resan när jag renoverar och omvandlar en före detta Filadelfiakyrka till en bostad. Jag väljer ett hållbart renoverande men håller ändå dagens standard. Dessutom införlivar jag modern teknik i form av sensorer som mäter fukt och temperatur, så jag blandar gammal och ny teknik.

Urin innehåller näring i rätt proportioner för många trädgårdsväxter. Den är tacksam att använda både som grundgödsling och behovsanpassad punktgödsling. Näringen är lättlöslig och snabbverkande så det är lätt att avläsa rätt dosering på hur växterna utvecklas. Det innebär också att vi ska vara försiktiga och inte överdosera.

Den här artikeln beskriver bygget av en luktfri toalett för inomhusbruk och förmedlar mina lärdomar om ventilation, vilken är av stor betydelse för alla torra toaletter men har specifika krav för olika modeller. Tidigare delar i serien handlade om vikten av att sluta kretsloppen på hushållsnivå (Åter 1/24), om för­ och nackdelar med de olika toalettlösningarna som marknaden erbjuder (Åter 2/24) samt om hur vi byggde vårt utedass (Åter 1/24).

Det här är en berättelse i två delar om hur det var för oss när vi flyttade ut på landet och om hur vi gradvis försöker rädda och renovera vårt getstall i ladugården med naturliga bygg­nadsmaterial och gamla beprövade tekniker.

Under åren 2014–2019 byggde jag och min man Rune vårt halmbalshus. Vi gjorde 95 % av jobbet själva, allt från ritningarna till skorstensbygget och takläggningen. Det var en resa! I denna artikel vill jag gärna ta upp hur man överlever ett sådant stort projekt utan att bränna ut sig och samtidigt behålla sin relation.

Vi hade behov av ett växthus. Och ett vinterprojekt. En inspirerande odlingskurs blev startskottet för bygget av vårt tunnelväxthus av isolerplastskivor på en stomme av böjda träbågar.

I den här serien berättar jag om olika sätt att sluta kretsloppen av näringsämnen. Den första artikeln (Åter 1/24) diskuterade olika avloppslösningar och konstaterade att vilket avlopp vi än väljer så är väldigt mycket vunnet om vi hittar en separat lösning för toaletten. Att avveckla wc och bygga ett förbättrat utedass blev vårt första steg (Åter 1/24). Nästa steg blev att bygga urinseparerande torra toalettlösningar inomhus. Den här artikeln ger en överblick över vilka alternativ som finns.

Det här är historien om nya bänkar i Paradiset, vilka behandlades med eld inspirerat av den japanska tekniken Shou sugi ban för att öka livslängden.

Många vet att vi behöver hushålla med vatten och sluta kretsloppen av näringsämnen. Tar vi utmaningen på allvar leder det förr eller senare till frågan om hur vi organiserar toalett och avlopp. Detta gäller både oss självhushållare och samhället i stort.

I förra numret av Åter beskrevs hur du själv kan bygga en biogasrötkammare av en IBC-tank. När tanken är färdigbyggd ska den komma igång, vilket kan vara en ganska komplicerad process. Här beskriver vi hur du gör för att lyckas.

Stolpverkets förlovade land. Så skulle man med fog kunna beskriva Frankrike. Under tio dagar njöt vi av livet och stolpverken på den franska landsbygden. Häng med när vi lagar en typisk fransk vägg, i stolpverk och lera.

Att bygga ett hus från stock till stuga fick min dotter Lena och hennes man Jerker vara med om sistlidna år. Det hela började med ett antal vindfällen på min brors fastighet som vi upparbetade hösten 2017. Under djupsnövintern 2018 fraktades stockarna hem med snöskoter och sågades upp under våren till stolpämnen, ramvirke, regelvirke samt panelbräder. Efter några månaders torkning i det heta sommarvädret satte vi upp bastun med duschutrymme, bastukammare samt sovloft ovanför bastun. Vi ska här följa byggprocessen från stock till färdigt hus.

Biogas bildas vid nedbrytning av organiskt material som växtdelar och gödsel. I stora delar av världen och under lång tid har biogas framställts i små hushållsanläggningar för att ge hemmet energi att använda till uppvärmning, belysning och matlagning. I denna artikel får du lära dig hur det fungerar och hur du bygger din egen lilla enkubiksanläggning för att se om biogas är något för ditt självhushåll. I nästa nummer berättar vi hur du startar och matar din anläggning.

Bygget av en verkstad i stolpverk och lera som ni kan läsa om i Åter 1 och 3/22 (skrivet av min man Rasmus Bengtsson) var bara starten av en intensiv byggperiod. Lite parallellt satte jag igång med att bygga ”tiny houset”, som är arbetsnamnet på det nya bygget. Jag vet emellertid inte om det är en korrekt beskrivning. Kalla det stationärt tiny house, gäststuga eller litet hus. När bygget var bestämt såg vi mängder av fördelar med ett isolerat hus till. Förutom att vara ett tonårstillhåll skulle vi kunna hysa in långväga släktingar och vänner, använda det som ett rofyllt yogahus/träningslokal eller övervintra känsliga växter framför de stora fönstrena i söder.