Kategori: Skogsbruk

I den här artikeln vill vi dela med oss av våra erfarenheter från en långsiktig omställning av ett i huvudsak konventionellt skött skogsbruk i riktning mot ekologisk hållbarhet. Vi är husbehovsodlare och självverksamma småskogsbrukare sedan länge. Vår strävan är att sköta skogen enligt ekosystembaserade principer där artsammansättningen liknar äldre tiders obrukade skogar.

År 2015 köpte vi en gammal gård och flyttade från livet i storstaden nära Köpenhamn till en liten by mitt i skogen i Småland. Vi längtade efter tystnad, ett lugnare tempo, att vara nära – eller mitt i – naturen och att kunna experimentera med en mer hållbar livsstil med bland annat en större produktion av egen mat. Vi var nyfikna på skogsträdgårdsodling och ville gärna testa om det faktiskt går att producera riktig mat i en skogsträdgård.

Agroforestry omfattar olika odlingssystem som alltid inkluderar vedartade växter som träd och buskar. Som självhushållare kan man applicera dessa odlingssystem på olika ytor oavsett om man har en liten tomt eller en stor gård.

Har man skog vill man gärna kunna ta ut träd för eget behov av ved eller virke, eller kanske för att sälja. Men hur, och hur mycket, kan man avverka för att inte förstöra sin skog? Vi kommer här att gå igenom vilka träd man bör skörda för att kunna utveckla och behålla en vacker och naturlig skog.

Mitt i skogen någon mil söder om Örebro, intill naturreservatet Hjärtasjöns skärgård, ligger vår skogsgård Åfallet. Gården är ett litet torpställe på strax under 5 hektar, och här har vi sedan några år tillbaka börjat bygga upp ett livsprojekt med en rik mångfald av både arter och holistiska idéer. Här lever vi våra liv med strävan att göra detta på ett sätt som i bästa fall kan inspirera andra, och som både ger oss glädje, kunskaper, mat och inkomster.

Är du skogsägare eller har kontakt med någon skogsägare så kan du få ta rätt på vindfällen gratis eller till en ringa kostnad. Efter sågning på våren och torkning i luftiga virkesstaplar är virket redo att användas för att bygga med redan under sensommaren. Här beskriver jag hela resan från skogen till virkesupplaget, som det går till hos mig.

De flesta som bor på landsbygden har ett förhållande till hur man hanterar den ved som behövs för att värma sitt hus. Det är ofta olika från person till person beroende på omständigheterna. Jag ska här beskriva ett sätt som jag funnit ge torr fin ved som är lätt att elda i min eldstad.

Eken är ett träd som är viktigt för den biologiska mångfalden. Genom att gynna eken kan man gynna såväl jaktbart vilt som vilda djur i allmänhet. I artikeln beskrivs hur och varför jag medvetet planterade en frigjord yta med ek för att gynna floran samt högre och lägre djur på såväl kort som mycket lång sikt.

Den vanliga och ofta förbisedda tallen kan användas till mycket mer än bara virke och ved.

Det finns alternativ för skogsägare som inte vill skapa ett kalhygge inpå husknuten och som vill värna de mossor, lavar, svampar och skalbaggar som hotas av det moderna skogsbruket. Kontinuitetsskogsbruk innebär att man hela tiden behåller ett trädskikt i den skötta skogen. Genom att bedöma och styra trädens inbördes förhållanden kan man använda skogens egna mekanismer till att med små medel få mycket virke till bra kvalitet ur sin skog -samtidigt som man har den kvar.

Att bränna tjära är ett fint gammalt hantverk. Än i dag bränner man tjära men det är numera långt mellan tjärdalarna. För den som är intresserad av självhushållning är det definitivt en kunskap värd att bevara och en konst värd att lära sig. Slutprodukten av den brunna tjärveden blir prima smideskol, s k dalkol och så förstås tjära, detta naturens eget impregneringsmedel.

Att bränna tjära är ett fint gammalt hantverk. Än i dag bränner man tjära men det är numera långt mellan tjärdalarna. För den som är intresserad av självhushållning är det definitivt en kunskap värd att bevara och en konst värd att lära sig. Slutprodukten av den brunna tjärveden blir prima smideskol, s k dalkol och så förstås tjära, detta naturens eget impregneringsmedel.

Vem vill ha en trädplantering, och sedan ett kalhygge? Vi vill ha en riktigt skog, med träd i alla storlekar, där vi med omsorg och eftertanke plockar ut enstaka träd utifrån våra egna behov och skogens bästa. Metoden känns gammal och självklar, men har nu finslipats och visar sig kunna konkurrera med det moderna åldersklasskogsbruket även rent ekonomiskt. Det kallas ”Naturkultur”.

Ibland behöver man virke av särskilt hög kvalitet och med bra motståndskraft mot röta. Genom att ta fram tjärtallar kan man få ett virke som är naturligt impregnerat. ”Fetved” är ett kådrikt virke med hög densitet samt med hög andel av pinosylvin och hartssyror som är röthämmande och hydrofoba d.v.s. stöter bort vatten.

Lövtäkt är ett uråldrigt sätt att samla in vinterfoder på, sannolikt har man gjort det sedan bondestenålderns början för ungefär 6000 år sedan. Man samlade troligen in löv som vinterfoder tusentals år före det att man systematiskt började skörda hö. Följande lilla artikel kan ses som en introduktion till ämnet.

För den som äger egen skog eller kan komma över timmer till rätt pris kan det vara en lönsam affär att själv förädla sitt eget virke. Genom att ”bara” såga isär sina stockar till plankor och bräder ökas kubikmeterpriset dramatiskt. Om man sedan förädlar virket ytterligare finns det naturligtvis ännu mer att tjäna.

Att arbeta med trä är en mycket tillfredsställande sysselsättning, särskilt om man själv utför alla delar i processen: - utväljande av träd i skogen - fällning och upparbetning - transport och lagring - uppsågning och torkning - bearbetning av virket till färdig produkt

Att göra en egen kolmila är både trivsamt och spännande. Den här beskrivningen är lämplig om man vill tillverka en eller ett par kubikmeter kol för husbehov. Kolet håller hög kvalitet och duger bra även till smide. Trots att milan är mindre än en tiondel så stor som de industriella milorna var för hundra år sedan så fungerar den på precis samma sätt.

Att elda med ved är utan tivel det enklaste, billigaste och mest miljövänliga sättet att värma sitt hus vintertid. Och även om vedhanteringen är ett arbete som både ger fysisk styrka och mental avkoppling, har det genom tiderna utvecklats massor av fiffiga redskap som gör jobbet lite smidigare.

Nästan ingen fäller idag skog för hand, inte ens bland ”alternativare” som kör med häst och slår med lie. Och det är begripligt. Att använda timmersvansen som hängt på lidret i decennier är tidsödande, och i ansträngning jämförbart med en språngmarsch i uppförsbacke. Med full ryggsäck. En hyfsad begagnad motorsåg kostar inte mer än en genomsnittlig dagslön och olja+bensin är marginella omkostnader i förhållande till tids- och arbetsbesparingen. Men bortsett från rent ekonomiska hänsyn, så finns det givetvis miljöoch hållbarhetsskäl till handkraftens fördel. Mig veterligt saknas instruktiv litteratur i ämnet, varför jag här presenterar egna erfarenheter av kunskap som förmedlats av äldre skogshuggare, samt tips på hur utrustningen anskaffas och sköts.

-