Kategori: Övriga ämnen

För åtta år sedan fick vi tillstånd av kommunen att på 11 ha jordbruksmark skapa ett kooperativ av sex små permakulturskogslantbruk à 1 1⁄2 ha. Här berättar vi om vår resa till hållbar självhushållning och om hur vi organiserat det på vår egen gård.

I förra numret av Åter skrev Leo Rehnfeldt och Åsa Vilhelmsson om vad som kännetecknar regenerativt lantbruk, om ekosystemprocesserna som ger förutsättningarna för liv och om de sex principerna för jordhälsa. Här kommer nu den andra delen, som handlar om betesplanering för levande landskap och för att skapa förutsättningar för allt mer liv.

I förra numret av Åter beskrevs hur du själv kan bygga en biogasrötkammare av en IBC-tank. När tanken är färdigbyggd ska den komma igång, vilket kan vara en ganska komplicerad process. Här beskriver vi hur du gör för att lyckas.

Att odla snittblommor kan vara en lönsam och mångsidig inkomstkälla för småbrukare. I denna artikel skriver jag om argument för lokal snittblomsodling, Slow Flowers, marknaden för blommor och försäljning, samt de bästa blommorna och tankesätten för att själv komma igång med att odla blommor.

Förra året genomfördes en enkätundersökning i tidningen Åter som en del i det Formas-finansierade forskningsprojektet ”Gröna vågen vänder åter”. Projektet undersöker bland annat gröna vågens migration och självhushållningens livsvillkor och vardagspraktik i syfte att bidra med fördjupade diskussioner om hur den svenska landsbygden och livsmedelssystemet kan utvecklas i en mer hållbar riktning. I den här artikeln redovisar vi några av de resultat som framkom från enkätundersökningen.

Sommaren 2023 lämnade jag Landvetter för att bege mig till Mörhult i Småland. En resa både kroppsligt och mentalt. Rent faktiskt var jag på väg för att tillbringa två veckor på andelsjordbruket Gröönsgård för volontärarbete, men mitt mål var ett annat. Tillsammans med Mimmi, Nicklas, Balder, Idun och Sigge ville jag se om min dröm om ett framtida självhushåll var realistisk. Svaret skulle komma att bli ett ja, vilket födde tanken att försöka inspirera läsare av Åter till samma möjlighet – att få testa drömmen ”i verkligheten”.

”Att möjliggöra högsta tänkbara vitalitet i ekosystemen genom att människans behov tillgodoses”. Genom att ...? I en tid då klimatlarmen haglar samtidigt som anslagen till omställningsarbetet minskar kan det låta snudd på utopiskt. Men så lyder en nordisk definition av regenerativt lantbruk. Det handlar om att verka för friska ekosystem och samarbeta med naturen för att producera det vi behöver, samtidigt som vi faktiskt stärker landskapet och ger förutsättningar för mer liv.

I Salunda utanför Hökerum, Västra Götaland, ligger en vacker liten gård omgiven av långa rader prunkande odlingsbäddar. Det är Knaltens ekologiska grönsaksodling. Pierre och Sonia Katarincek Rochat, 51 och 43 år, har förvandlat giftfri betesmark till giftfria odlingsbäddar. Men hur hamnade en fransk småbarnsfamilj från storstaden Lyon i lilla Salunda?

Ett utflyttarbrev, fast vi bor kvar. Om vad det innebär att göra slut med staden, när man fortfarande bor i den. Om hur vi skapat en självhushållande livsstil, när vi bor i en hyrestvåa i stan, utan att äga en enda kvadratmeter mark och med begränsat antal kvadratmeter att verka på.

Kan man vara självhushållare fast man bor i stan? Så klart man kan! I den här artikeln välkomnar jag dig hem till mig. Jag bor tillsammans med min man Andreas och våra två barn i ett vanligt kedjehusområde i Västerås, men istället för studsmatta har vi hönsgård och istället för gräsmatta en liten åker fylld med rödbetor, potatis, selleri, bondbönor, pumpor med mera. På mindre än 100 kvadrat producerar vi varje år ett kvarts ton mat – samtidigt som vi hoppas bidra till en mer hållbar framtid.

Spade, grep och skottkärra i all ära men jag tror vi kan vara överens om att det viktigaste redskapet du har i ditt självhushållande är din egen kropp. Hur gör man för att orka med det tunga arbete det kan innebära att vara självhushållare eller småbrukare? Letar du efter en quick-fix kommer du tyvärr att bli besviken, men jag tror att de flesta vid det här laget har listat ut att kvällstidningarna målar upp en alldeles för enkel bild av lösningen. Det kommer inte att pratas om viktned- gång eller liknande i denna artikel, vad en människa väger är högst irrelevant.

Efter ett par decennier i Göteborg flyttade vi till en liten gård på landet i Torsby i norra Värmland. I förra Åter berättade vi hur vi tänkt kring energihushållningen. Här delar vi med oss hur det har gått för oss det första året, med ett särskilt fokus på krisberedskap.

Ända sedan jag först läste om biokolets positiva egenskaper i odling har jag experimenterat med att framställa denna resurs på ett enkelt sätt hemma. Efter många timmars efterforskning på nätet och praktisk pysslande med sotiga händer, svedda ögonbryn och gräsbrand som följd, har jag valt att skriva om tre metoder: eldgrop, TLUD (top lit updraft kiln) och kastrull i kamin.

Varifrån kommer vår näring? Det är en fråga som är värd att nysta i. Att vi får i oss den genom den mat vi äter är uppenbart. Men dessförinnan, var har den då sitt ursprung? Att mycket av växtnäringen i konventionell odling kommer från dagbrott för fosfor och energislukande kvävefabriker är de flesta av oss medvetna om. Men varifrån kommer näringen i den ekologiska maten i affären, eller i den mat vi självhushållare odlar själva? Förståelsen för det och hur vi kan forma våra odlingar för att bli självförsörjande på växtnäring är vad den här artikeln ska försöka ge ett bidrag till.

Här kommer ett brev till Åters läsare från en grupp som ägnat hösten åt att bygga ett bostadshus tillsammans. Vi vill berätta om våra erfarenheter av detta sätt att bygga och hur det enligt vår mening skulle kunna användas som ett verktyg för omställning och en resilient samförsörjning i hela vårt land.

År 2015 köpte vi en gammal gård och flyttade från livet i storstaden nära Köpenhamn till en liten by mitt i skogen i Småland. Vi längtade efter tystnad, ett lugnare tempo, att vara nära – eller mitt i – naturen och att kunna experimentera med en mer hållbar livsstil med bland annat en större produktion av egen mat. Vi var nyfikna på skogsträdgårdsodling och ville gärna testa om det faktiskt går att producera riktig mat i en skogsträdgård.

Vanliga juridiska associationsformer för bygdebolag är föreningar (ideella föreningar samt ekonomiska föreningar) och aktiebolag (AB samt med tillägget särskild vinstutdelningsbegränsning, svb). Associationsformerna är framtagna för att passa olika typer av verksamheter. Därför ska ni egentligen fråga er vad det är ni vill göra och varför, snarare än att ta som utgångspunkt vilken associationsform ni ska välja.

Det kryllar av utflyttarbrev i Åter, alla är spännande att läsa. Jag bodde länge i ett stort hus på landet men när barnen flyttat ut ekade det tomt. Jag klarade inte att fylla alla de rummen med liv. Mitt språng blev kort, det slutade i förstaden till Värmlands huvudstad, med gångavstånd till Vänern, och grannarna tätt inpå. Jag bor alena i mitt lilla hus och självhushåller på mitt eget sätt på ca 370 kvm trädgård. Här är mitt utflyttarbrev som kanske egentligen mer är ett ”inflyttarbrev”.

Att organisera sig inom ett andelsjordbruk är ett sätt att återknyta banden mellan de som äter maten och de som odlar den. Det innebär också att öka tryggheten för både producenter och konsumenter samt skapa bättre möjligheter för anpassning av verksamheten efter lokala förutsättningar och ekosystem. Varför är de livsmedelssystem som dominerar idag inte baserade på liknande principer? I tider av krig och kris – vad kan vi göra för att bidra till kampen för matsuveränitet?

Inför vårt framtida skapande av en bo­ endegemenskap här på gården drog vi igång ett Leaderprojekt för att samla kunskaper och erfarenheter i ämnet som kunde vara både oss och andra till nytta. Här ska vi försöka sammanfatta vad vi lärt oss.

Här har jag samlat lite tips, tankar och erfarenheter kring att ta vara på andras bråte från vårt slit­-och-släng­-samhälle. Vi är många som byggt upp våra gårdar med överblivet material och på detta vis kunnat undvika att köpa nytt. För en del har det blivit ett sätt att minska familjens kostnader och samtidigt ta ett större ansvar i miljöfrågan. Förbluffande ofta när man behöver köpa något så är det någon annan som har det i sitt förråd. Vad bör man tänka på om man som återbrukare och självhushållare får i uppdrag att rensa i någon annans lada eller vedbod?

Nu när det är sommar i köksträdgår­ den bjuder vi på några favoritrecept och ovanliga tips på hur man kan använda nässlan i köket. Vi ger några praktiska tips på hur man kan långtidsförvara nässlor och visar hur man tillverkar en enkel torkställning. Du får också en lathund för hur man av fiberrester från nässelspånaden kan tillverka nässelpapper av olika struktur och kvalitet. Vi nämner även kort några forskningsprojekt där vi studerar brännässlans stora potential som framtida hållbar naturresurs.

Genom kloka investeringar med bygdebolagets grundkapital och applicerandet av ett lokalt och cirkulärt perspektiv på pengar och resurser skapas förhoppningsvis möjligheten att vinna nya marker och starta fler verksamheter. Här ger vi några tips för hur ni kan organisera bygdebolagets verksamheter så att de stärker varandra.

Idag har kunskapen om vad naturen har att ge tråkigt nog mer eller mindre gått förlorad bland unga – men en enkel promenad kan göra underverk och blåsa liv i intresset för vad som finns runt omkring oss.

På sidan 20 i detta nummer kan vi läsa om när Linn och Rasmus på Tjörn välkomnade vårens lamm. Nu gör vi ett besök på gården precis när sommaren står för dörren och lyssnar på deras tankar kring omställning.

Finansieringsvägar för allmännyttiga företag, som bygdebolag, är ännu i sin linda i Sverige, även om det börjar hända saker på detta område. Bygdebolag har hittills svarat an mot denna verklighet genom att från en rad olika källor samla ihop ett grundkapital, som sedan används för att investera i en verksamhet som förhoppningsvis genererar nya intäkter. Här ger vi våra bästa tips för hur ni bygger en ekonomisk bas i bygdebolaget.

I denna tredje del i vår serie Projekt: Vävstol tar vi upp ett antal mindre nyttoföremål man kan slöjda av en utrangerad vävstol. Efter att tidigare ha byggt två täljhästar och två bärbara huggkubbar finns det fortfarande många bitar kvar av vävstolen.

Runt omkring oss finns namn på platser med mer eller mindre begripliga budskap från långt tillbaka i tiden. Med hjälp av nedtecknat material från inventeringar som går att hitta i Ortnamnsregistret kan vi, genom namnen, lära oss en hel del om hur människor har nyttjat naturtillgångar och betraktat sin omgivning. En lokal historieskrivning som förs vidare genom muntlig berättartradition.

Om man som nyinflyttad står utanför bygdens relationer och traditioner kan det kännas svårt att be om hjälp. Att våga sätta sig i skuld till främmande människor kan dock vara en väg in gemenskapen.

Brännässlan är en del av naturens och trädgårdens mångfald. Här berättar vi mer om brännässlans ekologiska förtjänster och dess historiska användning som läkeört. Vi delar med oss av våra mest användbara recept på huskurer och ger även några praktiska tips vid nässelfärgning av fårull.