Kategori: Volontärer

När jag flyttade tillbaka till barndomsön Tisenö med min dotter blev det också en nystart för gårdens långa tradition av att ta emot wwoofare. I över 40 år har människor från alla världens hörn varit en naturlig del av livet på ön. För mig handlar WWOOF inte bara om hjälp i odlingen, utan om gemenskap, kunskapsutbyte och att skapa en plats dit människor vill återvända.

Vad krävs för att återuppliva en gammal gård? För mig var svaret inte självständighet, utan samarbete. Det här är berättelsen om hur arbetet med volontärer formade inte bara mitt land, utan också min förståelse för gemenskap, arbete och tillhörighet.

Den här artikeln handlar om hur en dröm om ett Tiny House ledde till ett lite annorlunda liv i ett ”volontärskollektiv” på en ekologisk grönsaksgård på Gotland.

Den här artikeln handlar om hur volontärer underlättar vårt arbete med den årliga driften av Nackagård. Vi berättar om framgångsrika samarbeten, men också utmaningarna med att driva projektledning på gården.

Sommaren 2023 lämnade jag Landvetter för att bege mig till Mörhult i Småland. En resa både kroppsligt och mentalt. Rent faktiskt var jag på väg för att tillbringa två veckor på andelsjordbruket Gröönsgård för volontärarbete, men mitt mål var ett annat. Tillsammans med Mimmi, Nicklas, Balder, Idun och Sigge ville jag se om min dröm om ett framtida självhushåll var realistisk. Svaret skulle komma att bli ett ja, vilket födde tanken att försöka inspirera läsare av Åter till samma möjlighet – att få testa drömmen ”i verkligheten”.

I detta magasin har nyligen publicerats en välskriven och omfattande artikel om volontärarbete. Då jag själv haft ett stort antal besökare från organisatio- nen Workaway läste jag denna artikel med stort intresse. Sakta gick det upp för mig att jag måste varit en av de absolut sämst förberedda volontär- värdarna i riket. Jag har i princip haft noll koll. Om inte recensionerna ändå varit hyggliga så hade jag sannolikt aldrig vågat skriva denna artikel. Läs därför detta främst som en reflektion och sammanfattning av erfarenheter.

Att ta emot en volontär är en utmärkt möjlighet att stödja sin verksamhet med en extra arbetskraft och få in en frisk fläkt i vardagen. Jag har arbetat med volontärförmedling, har själv varit volontär i flera olika projekt utomlands och har varit med om att välkomna volontärer i ett eget projekt. De erfarenheterna gav mig mycket och har till och med präglat hela mitt liv – annars skulle jag inte bo i Sverige just nu. Därför vill jag berätta i denna artikel om vad man kan göra för att det ska bli en lyckad upplevelse för både volontären och värden.

Den som tagit över en gård som funnits i släkten tidigare tar inte bara över gården utan också de nätverk som finns som en säkerhet runt gården och dess invånare. Den som flyttar ut på landet som stadsbo får själv bygga det kunskaps- och säkerhetsnät som behövs. I den här artikeln ska vi beskriva våra tankar om det och hur vi har gått till väga.

Efter fyra år av wwoofande på gårdar i Europa och Japan bor jag nu på en självförsörjande gård med grönsaksförsäljning och kan själv ta emot wwoofare. Vi har nu haft runt 150 prakti kanter på gården och jag tänkte dela med mig av några tips på hur vi får wwoofvärdskapet att fungera här hos oss.

På hösten 2009 blev vi en värdgård för WWOOF och några timmar senare hade vi våra praktikanter inbokade, Denna artikel kommer att handla om resan dit och hur det har gått sen, våra erfarenheter och lite tips till andra som funderar på att ansluta sig.

Vi har en Wwoof-gård och det är fantastiskt. På många sätt. Hela världen kommer hit till oss medan vi går och klafsar runt i samma jord. Det ger oss en möjlighet att på allvar förstå att det vi gör ingår i ett större nätverk och att vi inte är ensamma.

Tillsammans med min dotter Hjördis åkte jag till Nya Zeeland där vi arbetade som volontärer på olika gårdar. Vi åkte genom organisationen Wwoof, där man arbetar cirka 30 timmar i veckan mot mat och husrum. Ett bra sätt att lära sig något nytt i ett spännande land och få kontakt med lokalbefolkningen. Samtidigt har man möjlighet att resa runt lite och ta del av natur och kultur. Här följer en del ur vår dagbok:

-