Skribent: Anna Grönvall

Vanliga juridiska associationsformer för bygdebolag är föreningar (ideella föreningar samt ekonomiska föreningar) och aktiebolag (AB samt med tillägget särskild vinstutdelningsbegränsning, svb). Associationsformerna är framtagna för att passa olika typer av verksamheter. Därför ska ni egentligen fråga er vad det är ni vill göra och varför, snarare än att ta som utgångspunkt vilken associationsform ni ska välja.

Genom kloka investeringar med bygdebolagets grundkapital och applicerandet av ett lokalt och cirkulärt perspektiv på pengar och resurser skapas förhoppningsvis möjligheten att vinna nya marker och starta fler verksamheter. Här ger vi några tips för hur ni kan organisera bygdebolagets verksamheter så att de stärker varandra.

Finansieringsvägar för allmännyttiga företag, som bygdebolag, är ännu i sin linda i Sverige, även om det börjar hända saker på detta område. Bygdebolag har hittills svarat an mot denna verklighet genom att från en rad olika källor samla ihop ett grundkapital, som sedan används för att investera i en verksamhet som förhoppningsvis genererar nya intäkter. Här ger vi våra bästa tips för hur ni bygger en ekonomisk bas i bygdebolaget.

Att i ett tidigt skede fokusera på att bygga socialt kapital lägger en god grund för att bygdebolaget blir framgångsrikt idag och i framtiden. Här ger vi våra bästa tips för att mobilisera bygden och skapa en hållbar kultur av engagemang.

Bygdebolag verkar i gränslandet mellan ideell, offentlig och privat sektor, där de med stora arbetsinsatser och begränsat stöd fyller viktiga tomrum som gör att Sveriges landsbygder kan fortsätta leva. Vi ser därmed en utveckling där bygdebolag axlar ansvar och intar funktioner som ibland kan tyckas bör åligga någon annan samhällsaktör. Samtidigt skulle bygdebolagen, med bättre förutsättningar och rätt incitament, kunna få en central betydelse för lokalsamhällen runt om i landet när vi bygger ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle för framtiden.