Kategori: Samhälle

De flesta som läser Åter har nog mer eller mindre koll på vad en REKO-ring är. REKO-ringar bygger på den enkla idén att samla ett gäng lokala matproducenter som via förbeställningar säljer sina produkter till kunder. Kunder och producenter möts sedan på en bestämd tid och plats för utlämning av varorna. Men dessa ringar – liksom ett mer hållbart matsystem – står inför utmaningar. Med insikter från min pågående forskning och ett privat deltagande i REKO handlar denna artikel om att bidra till en förståelse för vad REKO är och hur det hela fungerar, men också hur du kan bidra till REKOs utveckling, samt hur du kan tänka om du vill starta en ny ring.

Uddebo i Västergötland är en by som sjuder av liv, men så har det inte alltid varit. En handfull bybors insatser för 20 år sedan var början på en enorm förändring som har lett till att byn idag har ett fyrtiotal olika initiativ och föreningar att samlas kring. Vi vill här dela med oss av historien om och våra erfarenheter av hur man kan väcka liv i en sovande by.

Förra året genomfördes en enkätundersökning i tidningen Åter som en del i det Formas-finansierade forskningsprojektet ”Gröna vågen vänder åter”. Projektet undersöker bland annat gröna vågens migration och självhushållningens livsvillkor och vardagspraktik i syfte att bidra med fördjupade diskussioner om hur den svenska landsbygden och livsmedelssystemet kan utvecklas i en mer hållbar riktning. I den här artikeln redovisar vi några av de resultat som framkom från enkätundersökningen.

Genom kloka investeringar med bygdebolagets grundkapital och applicerandet av ett lokalt och cirkulärt perspektiv på pengar och resurser skapas förhoppningsvis möjligheten att vinna nya marker och starta fler verksamheter. Här ger vi några tips för hur ni kan organisera bygdebolagets verksamheter så att de stärker varandra.

Finansieringsvägar för allmännyttiga företag, som bygdebolag, är ännu i sin linda i Sverige, även om det börjar hända saker på detta område. Bygdebolag har hittills svarat an mot denna verklighet genom att från en rad olika källor samla ihop ett grundkapital, som sedan används för att investera i en verksamhet som förhoppningsvis genererar nya intäkter. Här ger vi våra bästa tips för hur ni bygger en ekonomisk bas i bygdebolaget.

För hundra år sedan var det staden som bar på löftet om ett bättre liv. När vi nu vänder ryggen mot storstadens buller med romantiska drömmar om ett liv på landsbygden är det inte heller säkert att det blir som vi tänkt oss.

Bygdebolag verkar i gränslandet mellan ideell, offentlig och privat sektor, där de med stora arbetsinsatser och begränsat stöd fyller viktiga tomrum som gör att Sveriges landsbygder kan fortsätta leva. Vi ser därmed en utveckling där bygdebolag axlar ansvar och intar funktioner som ibland kan tyckas bör åligga någon annan samhällsaktör. Samtidigt skulle bygdebolagen, med bättre förutsättningar och rätt incitament, kunna få en central betydelse för lokalsamhällen runt om i landet när vi bygger ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle för framtiden.

Kanske har även du råkat ut för dem – kommentarerna om att ett liv med mindre lönearbete är ett hot mot välfärdssamhället? Någon som hävdar att downshifting bidrar till lägre skatteintäkter och att det som ”avhoppare” är osolidariskt att förvänta sig att någon annan jobbar ihop till vår sjukvård, skola och asfalterade vägar medan vi mest förverkligar oss själva. Vilka argument kan vi som självhushållare och downshiftare ta till för att rättfärdiga våra beslut? Eller är det så att vi drar ett mindre strå till stacken?

Som självhushållningsintresserad känns det naturligt att få vara delaktig i sådant som rör våra liv. Det kan gälla maten vi äter, huset vi bor i, energin vi använder eller kläderna vi har på oss. Vissa saker väljer vi att överlåta till proffs eller storskaliga aktörer att sköta åt oss, medan annat både känns och blir bättre om vi gör det själva. När det ­gäller den ­politiska makten i vårt ­gemensamma samhälle har vi inte haft samma möjligheter att välja. Att få lägga en röst på ett parti som kanske får bestämma över oss de närmsta 4 åren ger oss i praktiken inget egentligt ­inflytande i sakfrågor. Numer finns dock tekniska möjligheter att låta medborgarna vara direkt ­delaktiga i de politiska frågorna och få sin andel av makten.

Allt som vi inte vill eller kan vara självförsörjande på kan skaffas på billigare, miljö­vänligare och trevligare sätt än att köpa nytillverkat. Reparation, återbruk och framförallt delning är alternativ som åter sprider sig och har blivit trendiga. Det finns ju redan åtskilligt med prylar, kläder, elektronik och bilar i samhället. Vi behöver bara hitta på smarta system för att de ska befinna sig där de behövs, när de behövs. Med eller utan hjälp av modern teknik växer det nu fram geniala lösningar för att hjälpas åt och dela med sig. Inte bara av prylar utan även tjänster, kunskap och idéer.

Vad hindrar oss från att arbeta för varandras välfärd? Utbildning för alternativ samhällsutveckling börjar till våren på Holma i Skåne.

Är verkligen ekobyn ett ekologiskt riktigt alternativ? Trenden med ekobyar tycks fortsätta.

-