Kategori: Övriga ämnen

Som sin hönsflocks beskyddare kanske man en dag har ett avlivat litet rovdjur att ta vara på. Inget att äta, men det vackra skinnet kan flås av och torkas för senare beredning.

Steget från självförsörjning till försäljning av överflödet behöver inte vara så stort. Men tillverkning av livsmedel för försäljning eller servering kräver en godkänd livsmedelsanläggning. Alltså lokaler och rutiner som garanterar säkra livsmedel som ingen blir sjuk av.

Vem har koll på när sälgen blommar? Och vem behöver veta det? Att observera och vara medveten naturens växlingar är av stor nytta och även glädje för alla som odlar, har djur, tar ved och virke eller på annat sätt lever av vad naturen ger. När nu klimatet dessutom står inför stora förändringar kan det vara av extra vikt att titta upp ur den gamla såkalendern och se vad som egentligen händer.

Ett vinterarbete för trädgårdsmästarna förr var att skörda vass på isen och sedan binda vassmattor. De lades på drivbänkarnas glasfönster för att dämpa solens värme på dagen och hålla frost och nattkylan borta på natten.

I denna andra del i vår serie om vilda nyttiga växter är det dags för vass. Likt kaveldun, som beskrevs i förra numret, växer vass gärna fuktigt och växterna har flera liknande användningsområden. Vassen är dock vanligare och förekommer i nästan hela landet.

Under några år har jag varit Åter-läsare, följt utflyttarbreven och gårdsreportagen i tidningen och beundrat er som går in för självhushåll från ax till surdeg, från grässtrå till kött och smör. Ni är så duktiga! Faktiskt mycket, mycket duktigare än ni anar. Alldeles i onödan ligger missmodet på lur och besvikelsen slår till när ni ibland måste backa från ambitionen att göra allt själva, som de ju ska ha gjort förr i tiden....

Di gamle säger att grävlingfettet det bästa är när det skall kokas lädersmorning. Självklart ville jag prova om detta stämde. Men då måste man först ha en grävling, de fetaste är de som fälls om hösten innan de går i vinteride.

Detta är första delen i en serie om användning av vilda växter. Vi ska försöka hålla oss till växter som är vanliga, lätta att känna igen och som man kan ha mycket nytta av. Först ut är kaveldun, i folkmun nu ofta kallad ”cigarrer”. Jag ska berätta hur man rent praktiskt går tillväga för att använda växtens olika delar, samt hur den tidigare använts i Sverige och andra kulturer.

Hemskänkt Hej! Jag har varit en trogen Åter-prenumerant de senaste åren sex-sju åren, men det är först nu som jag skaffat mig huset, trädgården och en ny större familj. Något som jag har tänkt på är att det varit glest med reportage om konsumtionskritiska projekt. Och eftersom det inte dykt upp något såndant vill vi säga: Hej vi finns! Vi är en familj på två vuxna och fyra barn (7-11 år gamla) som bor hos oss växelvis. Vi bor i en stor villa strax norr om Karlstad. Sedan januari i år har vi ett köpfritt projekt, som innebär att vi bara handlar det absolut nödvändigaste. Därför har vi slopat alla uteluncher, börjat veckohandla efter meny, äta helt vegetariskt, bytt ut maten till KRAVmärkt, ekologiskt och Fairtrade där sådana alternativ finns. Vi har också lokaliserat andra ekonomiskt och miljömässigt ohållbara inslag och därför tagit kontakt med energi- och klimatrådgivaren i kommunen för att se över uppvärmningen av huset, lagt ut en av hushållets två bilar till försäljning och försökt att byta, låna eller köpa begagnat istället för att köpa något nytt. Jämte den köpfria perioden har vi lanserat familjeprojektet Hemskänkt. Hemskänkt är en idé som går ut på att du tar

Att kunna servera egenhändigt fångad fisk en eller några dagar i veckan vore för de flesta höjden av lyx, men för den som bor vid eller nära kusten finns faktiskt goda möjligheter att skaffa familjens fisk. Här delar Kiviks-fiskaren och kocken Ola Johnsson med sig av sin enorma kunskap om fisk, fiske, smaker och recept.

Jag vill visa hur jag använder knutar i några vanliga situationer: – att skarva ihop två rep, dels när de är lösa och dels när de ska vara spända efter knytningen. – att göra en fast eller löpande ögla på ett rep. – att binda fast ett rep t ex i en järnring så att det håller och är lätt att lösa igen, dels när repet är spänt och dels när det är slackat.

En liten vattensamling ger en ny dimension åt en trädgård, den blir ett ”öga” i det gröna, en glittrande yta som drar till sig fåglar, insekter, groddjur och törstiga djur. En levande oas som också blir en självklar medelpunkt i en trädgård, en plats attsitta och fika vid och ett spännande ställe för studier av trollsländor, skräddare, buksimmare, salamandrar och andra kryp. Finns det en damm väl synlig från huset är det lätt att kolla om det regnar ute – det minsta duggregn syns på vattenytan.

För den som är intresserad kan jakt vara ett sätt att öka bredden i självhushållningen. Genom jakten får man en möjlighet att skörda ytterligare ekologiska produkter ur naturens skafferi. Man skapar även fler möjligheter att freda sina djur

Allt fler blir intresserade av att dra igång en egen verksamhet hemma på gården, t ex inom småskaligt mathantverk. I denna reportageserie har vi hittills besökt bär- och grönsaksförädlare och gårdsmejerier för att få se hur de byggt upp sin verksamhet. Nu har turen kommit till kött och chark.

Det hela började väldigt annorlunda mot hur det var tänkt: det kom många oförutseddheter (bla ett hejdundrande åskväder precis innan), förberedelserna var mycket försenade och planeringen fick ändras mest hela tiden. Så det var ett hektiskt och svettigt göra att få ordning på det hela och det var sannerligen en prövning i improvisation.

Jag arbetar nu med att starta upp stadsodlingsprojektet i Norrköping. För att hitta inspiration och lära mig mer besöker jag liknande projekt runt om i Sverige. I slutet av sommaren begav jag mig norrut till Nils Tiberg och hans medarbetare i Luleå. Nils är en riktig eldsjäl som har startat upp en stadsnära odling tre kilometer utanför Luleå för att förse Luleborna med när - odlade färska ekologiska grönsaker.

Det finns alternativ för skogsägare som inte vill skapa ett kalhygge inpå husknuten och som vill värna de mossor, lavar, svampar och skalbaggar som hotas av det moderna skogsbruket. Kontinuitetsskogsbruk innebär att man hela tiden behåller ett trädskikt i den skötta skogen. Genom att bedöma och styra trädens inbördes förhållanden kan man använda skogens egna mekanismer till att med små medel få mycket virke till bra kvalitet ur sin skog -samtidigt som man har den kvar.

Att använda jeans till olika saker är bra, tyget är slitstarkt och mjukt. Ett par jeans är sällan nötta till slut, det finns många delar att använda. Här kommer två förslag på vad man kan göra:

Många Återläsare går i tankar om att framställa lite mer av något än bara för husbehov, för att på sikt kanske bygga upp någon slags verksamhet på gården. Det här är den andra delen i vår serie om ”mathantverkare”, där vi får följa med Eldrimner på studiebesök till folk som börjat med småskalig livsmedelsförädling hemma på gården. I maj i år åkte en grupp intresserade runt och hälsade på fem små och stora ystare.

Det finns många småbrukare och alternativare som saknar bakgrund och tidigare erfarenhet av gårdsarbete och de risker som är förknippat med att driva en gård. Jag, som utflyttat asfaltbarn och akademiker, är en av dessa. Jag vet självklart, rent intellektuellt, att det finns risker på gårdar men jag hade egentligen aldrig formulerat dem eller systematiskt arbetat med att förebygga dem förrän jag själv drabbades. Och detta trots att jag har en bakgrund som borde fått mig att vara mer alert, dels har jag varit lokalt skyddsombud på olika projekt men jag har även verkat som centralt skyddsombud på en arbetsplats med ett 80-tal anställda. Jag ventilerade efter mitt olyckstillbud frågan lite med Petter och han förslog att vi skulle lägga upp en tråd på Alternativ.nu kring detta, en tråd som sedan kunde bearbetas och skrivas om i artikelform.

För många Återläsare och självhushållningsintresserade har maten en central roll i livet. Man bakar, saftar, styckar, brygger, syltar och ystar. Man experimenterar och lär sig allt möjligt, men ofta blir det ett visst mathantverk man blir extra förälskad i. Den spännande tanken dyker upp: -Hur skulle det vara att producera lite mer än för bara det egna hushållet? Kan man göra sig en inkomst av det man tycker är så roligt?

Rabarber är en lättodlad gröda som ger stor skörd. Den är god ensam i sylt, marmelad, chutney, kräm, paj och som vin, men passar också bra att dryga ut andra frukter och bär med, särskilt sådana som inte har så mycket egen syra. Några rabarberstånd hör hemma i varje självhushåll, men grödan kan också vara intressant för den som har planer på att börja sälja produkter från gården. Den här artikeln behandlar rabarberodling både till husbehov och i lite större skala.

-

I varje sammanhang där flera människor ska samarbeta behövs en form för att fatta beslut. Det kan gälla lokala kooperativ, intresseföreningar, bygde grupper, olika slags kollektiv o s v. Den här artikeln ska handla om att fatta beslut med konsensus. Konsensus betyder samstämmighet och innebär att beslutet fattas i enighet, det vill säga att alla är överens. Det finns olika traditioner av konsensus. De beslutsformer som jag ska beskriva här bygger på att alla diskussioner förs i smågrupper och att beslut kan stoppas genom vetorätt.

Klockan är snart 18, på gårdsplanen rullar bilarna in en efter en. Det ska bli savkväll med ogräsplock. Det är för fjärde året i rad. Kvinnorna som kommer är förväntansfulla, ja för det är förutom en man just den här gången mest kvinnor som lockas att vara med. Det är väl en uråldrig samlarkraft som slår an sin välbe kanta ton i de kvinnliga generna.

Det hela började strax innan förra nyår med att vi var några Återläsare i trakten som läste i en annan Återläsares blogg om en massa roliga kurser inom självhushållning. Tydligen var de ett gäng som träffades med jämna mellanrum för att i studiecirkelform lära sig mer om intressanta ämnen. -Nog borde man kunna starta något liknande här, tänkte vi och körde igång. Tanken var att när man ändå är nyfiken på att förkovra sig inom självhushållningens oändliga kunskapsområde kan man likaväl göra det tillsammans.

I förra Åter berättade jag om ”Trädblåbär” och nu är det dags för trädgårds - blåbär, som är något helt annat. Som vanligt i denna serie om udda grödor så är inriktningen både hushovsodling och odling i lite större skala, för som den funderar på att skaffa sig en inkomst från gården.

I oktober 2008 ringde Anders Johansson från Vånga Veterantraktorklubb och berättade att de skulle ha en studiecirkel i gengaskunskap. ”Gengas, det hade man ju under kriget” tänkte jag. Hur går det till att köra med det? ämnet känns spännande och en vecka senare står jag i verkstaden hemma hos Anders där kursen hålls.

Det köps väldigt mycket onödigt skräp i form av julklappar, till stor belastning för miljön. Dumt, när det dessutom ofta känns så mycket mer värdefullt med presenter man gjort själv, både för givaren och tagaren. Men det gäller ju att komma på vad man ska göra också... Här är lite tips från medlemmar på Alternativ.nu:

Saskatoonbär kallas även för trädblåbär eller blåbärsmispel och är en form av häggmispel (Amelanchier alnifolia), men har inte den vanliga häggmispelns beskhet i bären. Buskarna växer naturligt på prärien i norra USA och Kanada, vars indianstammar i hundratals år använt bären som delikatess, vitamin- och mineraltillskott och som naturläkemedel.