Skribent: Mattias Norberg

Våtarv, även kallad nate, förekommer i hela Sverige och i delar av landet kan den hittas och användas året runt. Den är ett vanligt ogräs i odlingarna, och med sitt höga proteininnehåll och sin goda smak är den värd att ta vara på istället för att bara rensa bort. Hela växten är ätlig och kan användas både färsk och tillagad.

Mjölkörten är lätt att känna igen och finns över hela Sverige. Skott, blad, blommor, märg och jordstam kan användas som föda. Av barken kan man göra rep och frödunen är bra när man ska göra upp eld.

Elden har spelat en central roll i en stor del av människans historia, och även om vi numera inte är så beroende av elden kan den fortfarande vara till nytta och glädje när vi vill laga mat, mysa eller värma oss inomhus, ute på gården eller i skogen. Här ska jag därför ge lite bakgrundsfakta om eld samt tips på hur man får fyr och håller igång sin eld.

Hundkäx är en vanlig växt som förekommer i hela Sverige. Stjälkarna och bladen kan ätas på försommaren utan tillagning. Det första året, innan växten blommar, går även rötterna att äta. De är dock beska och behöver tillagas eller lakas ur för att få bättre smak. Observera att hundkäx kan förväxlas med flera giftiga växter, så se till att lära dig skillnaden innan du plockar den.

Ängssyra växer i hela Sverige och har genom historien använts som föda. Bladrosetterna har en syrlig smak och kan användas i sallader m.m. Förr skållades eller kokades bladen för att bli av med en del av den svagt giftiga oxalsyran.

Rosor (Rosa) är fleråriga buskar som kan växa som låga snår upp till flera meter höga buskar. Det är främst de karaktäristiska frukterna, nypon, som vi brukar ta vara på, men växten går även att använda till annat.

Den alldeles vanliga granen som vi mest förknippar med ved och virke, har faktiskt en mängd olika användningsområden.

Te på älgräs är febernedsättande, smärtstillande och bakteriedödande - och smakar som tuggummit Jenka.

Kärleksört är lätt att hitta och känna igen i stora delar av landet, både vild och i rabatter. De köttiga bladen kan ätas färska hela säsongen och är saftiga med en mild, ibland syrlig, smak. De beska rotknölarna är där­emot mer att betrakta som nödföda.

Säv och blåsäv kan förekomma riktigt och kan liksom kaveldun och vass i tidigare artiklar både ätas och användas till olika slags mattor.

Knölsyska är en vanligt vild växt, och ibland ogräs, vars färska knölar är krispiga och goda med en konsistens som påminner om vattenkastanj.

Sälg är ett träd värt att lära känna. Förutom att vara en biologisk skattkammare genom att husera och föda ett otal insekter och djur, kan den vara självhushållaren till nytta som föda, medicin, tågvirke och korgmaterial.

Strandkål tycker jag är en av de godaste vilda växterna. Hela växten är ätlig, både rå och tillagad, och kan användas som vanlig kål.

Hagtorn förekommer vild i en stor del av landet och odlas även som häck i trädgårdar. Inte många vet att bladen och frukterna är ätbara och att den hårda veden är ett utmärkt virke för särskilt krävande detaljer.

Björnloka har förmodligen varit den mest intensivt använda vårgrönsaken bland Kanadensiska indianer. Skaft och stjälkar från de unga plantorna är saftiga, krispiga och goda med en smak som påminner om selleri.

Den vanliga och ofta förbisedda tallen kan användas till mycket mer än bara virke och ved.

I denna femte del i serien om nyttiga vilda växter har turen kommit till kardborre: en vanlig växt med rejält stora pålrötter som vid tillagning blir söta och goda.

Björk är inte bara den mest omtyckta veden att elda med, eller ett vanligt virke i möbler och husgeråd. Det finns många andra användningsområden. Här är lite om hur du tar tillvara blad, sav, slanor, näver och rötter.

I denna tredje del om nyttiga vilda växter har turen kommit till brännässlan, även den vanlig och lätt att känna igen. För självhushållaren är nässlan ofta en oönskad gäst vid gödselstackar, komposter och hönsgårdar. Att koka nässelsoppa på vårkanten tar inte mycket på beståndet, här kommer förslag på andra användningsområden.

I denna andra del i vår serie om vilda nyttiga växter är det dags för vass. Likt kaveldun, som beskrevs i förra numret, växer vass gärna fuktigt och växterna har flera liknande användningsområden. Vassen är dock vanligare och förekommer i nästan hela landet.

Detta är första delen i en serie om användning av vilda växter. Vi ska försöka hålla oss till växter som är vanliga, lätta att känna igen och som man kan ha mycket nytta av. Först ut är kaveldun, i folkmun nu ofta kallad ”cigarrer”. Jag ska berätta hur man rent praktiskt går tillväga för att använda växtens olika delar, samt hur den tidigare använts i Sverige och andra kulturer.

Vilda växter har använts av människan under väldigt lång tid. Det finns mycket dokumenterat värden över och det är inga problem att fylla massor av hyllmetrar med böcker i ämnet. Jag tar upp några få vanligt förekommande växter och deras användning. Ofta kan man använda en växt på flera olika vis. Jag koncentrerar mig mest på ätliga växter i den här texten.