Kategori: Skadedjur

“Först sätter man upp lägret. Sedan sätter man ut bulvanerna. De där fuskmodellerna av duvor som man har för att locka dit duvor så man kan skjuta dem. Sedan väntar man. Tills det kommer en duva. Sedan siktar man och skjuter duvan. Sedan släpper man hunden så den kan hämta duvan. Sedan väntar man ännu längre tills det kommer en till duva och så fortsätter man så. Sedan hänger man fast duvorna i ryggsäcken. Och plockar ner lägret och stoppar in allt i bilen och åker hem. “   Så beskrev min 9-åriga son hur duvjakt går till. Man kan jaga duva på flera sätt. Mina första duvor har jag skjutit mest av en slump, men sensommaren 2015 bestämde jag mig för att jaga duva lite mer systematiskt. Jag läste på och provade. Denna artikel är en sammanfattning av mina erfarenheter såhär långt.

Den gångna sommaren lade vi om vårt ladugårdstak. Vi lade plåt som vi fick väl förpackat från fabriken. När taket låg på plats fanns det stora mängder förpackningsmaterial kvar, det mesta 3” eller 4” reglar. Reglarna kändes inte tillräckligt fräscha att använda till någon konstruktion i någon av våra byggnader. Istället valde jag att bygga ytterligare en rävfälla. Denna gång den klassiska småländska rävfällan, som har beteckning L058 i Naturvårdsverkets förteckning över godkända fällor.

Det finns många anledningar att jaga mink och andra småvesslor. Det kan behövas som skyddsjakt, det kan vara motiverat ur viltvårdshänseende eller så är man intresserad av skinnen. I denna artikel beskriver jag hur man bygger en enkel dödande mink- (och iller-) fälla. Beroende på hur den byggs och placeras så kan den även användas till mård.

Kråkfåglarna gynnas av vårt moderna samhälle. De är fler i modern tid än någon­sin tidigare. I många fall kan kråkfåglar orsaka problem på gårdar och i samhällen. Men även i fågelskyddsområden kan dessa fenomenala boplundrare orsaka stor skada. Denna artikel kommer att handla om hur man kan jaga kråkfågel genom att använda en uvbulvan!

Vem har krupit i min rabatt? Vem har ätit av min sallad? Lagt ägg under mina stenar? Är svaret mördarsnigeln, så har du förmodligen redan upptäckt att du har problem. Men läget är inte hopplöst, det finns saker du kan göra för att minimera skadorna i odlingsland och rabatter!

Vildsvinen är idag en djurart på stor frammarsch. Stammen är nu antagligen lika stor som älgstammen och ökar stadigt. Detta gör att allt fler människor råkar ut för vildsvin i sin närhet för varje år som går. I den här artikeln tänkte jag berätta lite kort om vildsvinsjakt och resonera lite kring vad man kan göra för att slippa allt för mycket skador men samtidigt ha möjlighet att utnyttja detta förnämliga vilt.

Ofta är det enklaste sättet att få undan en problematisk räv eller grävling att fånga den i en fälla. I denna artikel beskrivs hur en enkel och godkänd fälla för räv och grävling tillverkas. Som bonus tillverkar vi en rakborste av den fångade grävlingens nackhår!

De flesta av oss har till eller från upplevt kråkfåglar som problem på våra gårdar. De tar ägg, rotar runt bland sopor, skräpar ner, väsnas och så vidare. Ibland har de varit lätta att skrämma bort men ibland känns det som om man inte har mycket annat val än att döda dem. Denna artikel beskriver hur man bygger en enkel fälla att fånga dem i, därmed inte sagt att de är lätta att få att gå i fällan… Jag beskriver också hur man kan ålders bestämma dem och återger ett gammalt väl beprövat recept på kråkgryta.

Som sin hönsflocks beskyddare kanske man en dag har ett avlivat litet rovdjur att ta vara på. Inget att äta, men det vackra skinnet kan flås av och torkas för senare beredning.

Di gamle säger att grävlingfettet det bästa är när det skall kokas lädersmorning. Självklart ville jag prova om detta stämde. Men då måste man först ha en grävling, de fetaste är de som fälls om hösten innan de går i vinteride.

Även om vi människor tycker att vi har alldeles för många skadegörare att kämpa emot i våra trädgårdar, får vi faktisk redan stor och ovärderlig hjälp av en hel armé av olika nyttodjur. När de ibland inte räcker till och det blir så stort överskott av skadedjur att det leder till angrepp på våra grödor, är det i regel därför att balansen mellan nyttooch skadedjur rubbats. Ofta pga. Våra egna, mänskliga aktiviteter, som t.ex. storstädning i trädgården för att få allt att se välstädat och välbonat ut – det berövar många nyttodjur deras bostad. Eller en snygg, välordnad köksträdgård med varje gröda i en avdelning för sig och välrensat från ogräs – då fattas det mat åt nyttodjuren och de har ingenstans att gömma sig. För att inte tala om kemiska insektsmedels negativa effekt på nyttodjuren.

Alla råkar ut för dem. Vid nyodling kan det ta några år innan de kommer, men kommer gör de. Kålfjäril, kålmal, kålfluga, vivel och framför allt deras larver, det är de som gör skadan. Att se vitkål, grönkål, rödkål, brysselkål, kålrötter, majrova, blomkål och broccoli förfaras är som att bakbunden stickas i hjärtat med en nål. En god självförsörjare satsar naturligtvis inte allt på ett kort, utan ser till att hon överlever vintern i lyx och överflöd även om kålen går i stöpet. Men ändå är det inte detsamma utan som med och det är ofta värt att ta upp kampen.