Kategori: Jakt och fiske

För åtta år sedan skrev jag om vildsvin här i Åter (nr 2/2013), nu känner jag att det är dags igen eftersom förutsättningarna har förändrats. Lampor och kameror har blivit tillåtna att använda och trikintester är för närvarande subventionerade för att öka avskjutningen. Dessutom har vildsvinens utbredningsområde ökat, vilket innebär att allt fler av Åters läsare kommer i kontakt med de 300 000 vildsvin som beräknas finnas i Sverige.

I alla jaktliga sammanhang måste man sätta säkerhet i första rummet. Ett sätt att underlätta säkrare skott är att skjuta från ett högre läge än kringliggande terräng. Kulan kan då inte ta vägen någon annan stans än ner i backen om man skulle missa eller om kulan skulle passera genom djuret. I denna artikel beskrivs hur man kan bygga en enkel och flyttbar skjutstege.

“Först sätter man upp lägret. Sedan sätter man ut bulvanerna. De där fuskmodellerna av duvor som man har för att locka dit duvor så man kan skjuta dem. Sedan väntar man. Tills det kommer en duva. Sedan siktar man och skjuter duvan. Sedan släpper man hunden så den kan hämta duvan. Sedan väntar man ännu längre tills det kommer en till duva och så fortsätter man så. Sedan hänger man fast duvorna i ryggsäcken. Och plockar ner lägret och stoppar in allt i bilen och åker hem. “   Så beskrev min 9-åriga son hur duvjakt går till. Man kan jaga duva på flera sätt. Mina första duvor har jag skjutit mest av en slump, men sensommaren 2015 bestämde jag mig för att jaga duva lite mer systematiskt. Jag läste på och provade. Denna artikel är en sammanfattning av mina erfarenheter såhär långt.

Den gångna sommaren lade vi om vårt ladugårdstak. Vi lade plåt som vi fick väl förpackat från fabriken. När taket låg på plats fanns det stora mängder förpackningsmaterial kvar, det mesta 3” eller 4” reglar. Reglarna kändes inte tillräckligt fräscha att använda till någon konstruktion i någon av våra byggnader. Istället valde jag att bygga ytterligare en rävfälla. Denna gång den klassiska småländska rävfällan, som har beteckning L058 i Naturvårdsverkets förteckning över godkända fällor.

Det finns många anledningar att jaga mink och andra småvesslor. Det kan behövas som skyddsjakt, det kan vara motiverat ur viltvårdshänseende eller så är man intresserad av skinnen. I denna artikel beskriver jag hur man bygger en enkel dödande mink- (och iller-) fälla. Beroende på hur den byggs och placeras så kan den även användas till mård.

Det finns många sätt att gynna de vilda djuren. Ett som intresserar mig är att plantera in bärande träd på markytor som inte används till något vettigt. En sådan som finns på vår mark är den gamla ledningsgatan, som inte längre används då kablarna grävts ner. Marken är inte produktiv men görs successivt om till en bärande biotop genom att utvalda trädslag planteras in. Jag har tidigare beskrivit hur vi planterat in ek (se Åter 3/13), i denna artikel är det körsbär som gäller. 

För ungefär 20 år sedan, i ett annat liv, köpte jag en havskajak. Jag paddlade en hel del året om men när jag flyttade från västkusten blev det successivt allt färre tillfällen. Först på senare år har det blivit möjligt att paddla lite mer. Den gångna sommaren började jag att lägga nät från kajak och framåt sensommaren allt eftersom sjöfågeln blev lovlig började jag jaga. Att jaga från kajak var att få en gammal pojkdröm att gå i uppfyllelse. Denna artikel tar upp mina erfarenheter av detta, i Sverige, ovanliga bruk av kajak. Och det är fiske och jakt inomskärs i västerhavet det handlar om.

En viktig sak med min jakt är att vi får gott, ekologiskt och etiskt kött som inte behandlats med mediciner eller transporterats i onödan. Men för att köttet verkligen skall komma till sin rätt krävs att det behandlas rätt. Inte minst i början av jaktsäsongen då det finns mycket bakterier och andra mikroorganismer i omlopp. Denna artikel handlar primärt om hur jag försöker hålla min kötthantering på en så hög nivå som möjligt. Den tar även upp ett par recept att inspireras av.

Kråkfåglarna gynnas av vårt moderna samhälle. De är fler i modern tid än någon­sin tidigare. I många fall kan kråkfåglar orsaka problem på gårdar och i samhällen. Men även i fågelskyddsområden kan dessa fenomenala boplundrare orsaka stor skada. Denna artikel kommer att handla om hur man kan jaga kråkfågel genom att använda en uvbulvan!

Jakt innehåller många delar. Mycket tid läggs på planering och förberedelser, inte minst åtgärder som gynnar djurens trivsel och födosök men även röjning och placering av pass. Själva jakten tar ofta många timmar i anspråk för varje fällt vilt. Men jakten kan bli såväl effektivare som säkrare beroende på hur man väljer att placera ut jägarna i markerna, vilka pass man väljer. I denna artikel kommer valet av pass samt säkerhet att tas upp. Avslutningsvis beskrivs hur märgben tas om hand på vår gård.

Mycket har hänt under de år jag skrivit om jakt för Åter, här summerar jag upp och blickar framåt. Dessutom ger jag ett tips på hur man kan torka kött så det blir perfekt turmat eller kanske snacks.

Eken är ett träd som är viktigt för den biologiska mångfalden. Genom att gynna eken kan man gynna såväl jaktbart vilt som vilda djur i allmänhet. I artikeln beskrivs hur och varför jag medvetet planterade en frigjord yta med ek för att gynna floran samt högre och lägre djur på såväl kort som mycket lång sikt.

Vildsvinen är idag en djurart på stor frammarsch. Stammen är nu antagligen lika stor som älgstammen och ökar stadigt. Detta gör att allt fler människor råkar ut för vildsvin i sin närhet för varje år som går. I den här artikeln tänkte jag berätta lite kort om vildsvinsjakt och resonera lite kring vad man kan göra för att slippa allt för mycket skador men samtidigt ha möjlighet att utnyttja detta förnämliga vilt.

Saltstenar är viktiga för alla växtätare, såväl tama som vilda. I denna artikel beskrivs hur man på ett bra sätt monterar en saltsten. Den tar också upp fällning av lövträd som viltfoder, behovet av att lära sin hund att inte jaga tamdjur samt hur man kan göra en enkel släpögla.

Ofta är det enklaste sättet att få undan en problematisk räv eller grävling att fånga den i en fälla. I denna artikel beskrivs hur en enkel och godkänd fälla för räv och grävling tillverkas. Som bonus tillverkar vi en rakborste av den fångade grävlingens nackhår!

De flesta av oss har till eller från upplevt kråkfåglar som problem på våra gårdar. De tar ägg, rotar runt bland sopor, skräpar ner, väsnas och så vidare. Ibland har de varit lätta att skrämma bort men ibland känns det som om man inte har mycket annat val än att döda dem. Denna artikel beskriver hur man bygger en enkel fälla att fånga dem i, därmed inte sagt att de är lätta att få att gå i fällan… Jag beskriver också hur man kan ålders bestämma dem och återger ett gammalt väl beprövat recept på kråkgryta.

Som jägare har man ett ansvar att inte orsaka de djur man skjuter mer lidande än nödvändigt. Genom att använda sig av skjutstöd förbättrar man effektivt sitt skytte. Här beskrivs hur man enkelt kan tillverka två olika typer av skjutstöd.

För många jägare med självhushåll är rådjursjakten högt prioriterad. Här ges en beskrivning av rådjur och hur man jagar dem, samt hur man tar till vara på kött, skinn och horn.

Har man gjort som Leif Häggström beskriver så är fortsättningen inte så svår. Ett rundflått djur är kanske vad man önskar men är lite krångligare att hantera. När jag bereder skinnet skär jag upp det utmed magen, då blir det lättare att mjukgöra skinnet och att torka pälsen snabbt.

Som sin hönsflocks beskyddare kanske man en dag har ett avlivat litet rovdjur att ta vara på. Inget att äta, men det vackra skinnet kan flås av och torkas för senare beredning.

Di gamle säger att grävlingfettet det bästa är när det skall kokas lädersmorning. Självklart ville jag prova om detta stämde. Men då måste man först ha en grävling, de fetaste är de som fälls om hösten innan de går i vinteride.

Att kunna servera egenhändigt fångad fisk en eller några dagar i veckan vore för de flesta höjden av lyx, men för den som bor vid eller nära kusten finns faktiskt goda möjligheter att skaffa familjens fisk. Här delar Kiviks-fiskaren och kocken Ola Johnsson med sig av sin enorma kunskap om fisk, fiske, smaker och recept.

För den som är intresserad kan jakt vara ett sätt att öka bredden i självhushållningen. Genom jakten får man en möjlighet att skörda ytterligare ekologiska produkter ur naturens skafferi. Man skapar även fler möjligheter att freda sina djur

På gott och på ont har jag lärt mig att slakta och ta hand om kött helt på egen hand. Nja inte helt, jag har tagit hjälp av böcker men aldrig av andra människor. Nackdelen är givetvis att det varit svårare och krävt mer tid av mig för att jag skall förstå det hela, fördelen har varit att jag förutsättningslöst kunnat söka upp de senaste rönen kring kötthantering och inte fastnat i gamla sedvänjor som av en eller annan anledning är olämpliga. I denna artikel ger jag ett par handfasta tips på hur man enkelt kan förbättra hanteringen av slaktkroppen för att få ett så bra kött som möjligt.

Bruket av fiskskinn har haft en lång tradition i samhällen längst älvar, floder och kuster runt om i världen. I artfattiga områden blev fiskskinn betraktat som ett nyttigt och användbart material. I dag har intresset för att ta tillvara fiskskinn, en outnyttjad restprodukt, åter väckts och många plagg och andra föremål tillverkas av skinnen.

Största delen av köttet jag äter består av fisk från en insjö och jag ska berätta om några sätt jag använder för att fånga den. Jag skriver inget om sportfiske här, men visst kan man kalla det ett nöje att fånga sin egen mat. Det jag beskriver från sjön gäller förstås även för stilla och djupa partier i åar.

När isen är tjock nog att gå på kan man börja fånga gädda och annan fisk med gäddsaxar. Gäddsaxar är fjäderdrivna fällor som slår igen över fisken när den tar agnet. De sänks ner i vattnet genom hål som borras i isen och kontrolleras varje dag.

-