Författare: Jon Rosén
![Vi hade en biug](https://tidning.alternativ.nu/wp-content/uploads/2010-4-024-203-510x305.webp)
🔒 Vi hade en biug
Det hela började väldigt annorlunda mot hur det var tänkt: det kom många oförutseddheter (bla ett hejdundrande åskväder precis innan), förberedelserna var mycket försenade och planeringen fick ändras mest hela tiden. Så det var ett hektiskt och svettigt göra att få ordning på det hela och det var sannerligen en prövning i improvisation.
![Bellvik](https://tidning.alternativ.nu/wp-content/uploads/2010-2-020-266-510x273.webp)
🔒 Bellvik
Jag bor i en liten by som heter Bellvik i Dorotea kommun, på gränsen mellan Västerbottens och Jämtlands län.
Här är det långt in i inlandet, det är mycket skog, tystnad och svängrum, natur är det mest överallt. Jag har upptäckt att det
inte alls är så mörkt här som jag trodde innan jag flyttade upp till Norrland eftersom snön ligger hela vintern och lyser upp
väldigt mycket och på sommaren är det så ljust att man lätt kan jobba dygnet runt: sömnbristen är en riskfaktor...
![Nålbindning](https://tidning.alternativ.nu/wp-content/uploads/2003-2-020-088-510x382.webp)
🔒 Nålbindning
Att med enkla medel sitta och knåpa ihop plagg av yllegarn, det har människan kunnat väldigt länge. Fast från början var det inte stickning man använde. Man har hittat spår från stenåldern av en teknik som kallas nålbindning och som har förekommit i alla världsdelar! Sveriges äldsta fynd är en vante i Åsle mosse, Västergötland. Den har med pollenanalys åldersbestämts till yngre järnåldern ca 200-300 e Kr. Efter första världskriget föll tekniken nästan helt i glömska. Nålbindningen har även andra, lokala namn; binda, nåla, påta, söma mm.
Tidning:
Antal sidor:
4
![Att smida verktyg](https://tidning.alternativ.nu/wp-content/uploads/2001-4-014-045-510x384.webp)
🔒 Att smida verktyg
Hur gör man en yxa? Och vad gör man den av? Eller en potatishacka eller ett timmerdrag? Att kunna göra sina egna verktyg är både viktigt och tillfredsställande för den som är självförsörjande. Det skänker stor frihet att utforma dem efter eget huvud så att de får den egenskap och det utseende som man önskar, eller så vill man helt enkelt nytillverka gamla föremål som eljest inte låter sig skaffas.
![Att smida](https://tidning.alternativ.nu/wp-content/uploads/1999-4-003-011-510x337.webp)
🔒 Att smida
När man arbetar som smed finns det vissa saker man bör tänka på i förväg, nämligen: utformning, moment och följd. Har du gjort detta är det mycket lättare att få sakerna bra. Innan du tänder ässjan, måste du ha funderat ut de sakerna. När ässjan är tänd måste du hela tiden veta någorlunda vad som ska göras härnäst för att inte ödsla med tid och dyr kol.
![Material, ässja och verktyg](https://tidning.alternativ.nu/wp-content/uploads/image-821-510x352.png)
🔒 Material, ässja och verktyg
Smeden har sedan järnet började användas alltid haft en viktig roll i det gamla samhället, det vill säga före industrialiseringen, eftersom han med sin typ av teknik kan forma järnet med sina speciella egenskaper till olika verktyg och redskap. Järnet saknar motstycke bland de material som står att finna i naturen. Detta kombinerat med att man tagit upp det nerifrån marken (från botten på en myr eller ur ett gruvhål) och att det sedan renats och formats med eldens hjälp har varit en utmärkt inspiration i skenet av folktro och religion till mängder av sägner och skrock runt järnet, stålet och smeden.