Arkiv: Artiklar

Sedan nio år tillbaka odlar jag och min fru Sanna grönsaker tillsammans på Bossgården utanför Tidaholm. På ungefär 4 000 kvm producerar vi grönsaker som ger tillräckliga intäkter för att vi skall kunna försörja oss på gården. I den här artikeln beskriver jag hur vi har lagt upp vår odling och vilka metoder vi använder för att arbetet skall bli rationellt.

Det bubblar där hemma i var och varannan stuga nuförtiden. Öl, mjöd, cider, kombucha och liknande produkter är åter på modet men vad är det egentligen man ska tänka på när det gäller att brygga och jäsa själv och vad behöver man för prylar?

I maj förra året började jag bygga ett 80 kvm stort orangeri mot ladugården. Jag bygger det med återanvänt material jag hittar runt omkring, och helst vill jag inte att bygget ska kosta något alls. Väggar och det mesta av taket är nu på plats. Jag stötte på lite motgångar med det sistnämnda och väntar nu på att en lösning ska visa sig. I detta avsnitt visar jag istället lite av den inomhus­ miljö jag bygger inne i orangeriet.

Biodling är nästintill den optimala hobbyn. På ett bräde bidrar den till den biologiska mångfalden, gynnar den livsviktiga pollineringen, ger en rikare blomstring och producerar flera supernyttiga produkter. Och inte minst är det otroligt intressant att umgås med dessa kollektivt intelli­genta individer!

Vi – Lisa och Niklas – hade ingen gemensam dröm om livet på landet men en gnagande känsla av att livet med heltidsjobb och långt till ”riktiga” skogar i Stockholm inte var för oss. Efter ett antal besök i vackra Hälsingland och Norrbo där Lisas föräldrar bor, och insikten om hur billigt det är med mark här uppe, började drömmen om att bygga ekologiskt ta form i huvuden och snart på ritblock.

Mangalitza eller ungerskt ullsvin har på kort tid seglat upp som krögarnas favorit. Med dess mycket marmorerade kött och delikata fett är den utan tvekan den bästa charkgrisen i världen. Men dessa fantastiskt underliga ”frisar” med ull som får är även värdefulla i självhushållningen.

För några år sedan tog jag tillvara några raka fina grenar från en nyfälld ek. Så inleddes de första trevande försöken att klyva ek till stolpar. Inför den här artikeln har jag sökt svar på egna frågor kring ”ekstolpens magi”. Hur klyver man? Vad gör ekstolpen så beständig? Varför ekstolpar?

Över hela Sverige startas det andels­jordbruk. Det är en modell som passar perfekt för självhushållaren som vill börja sälja en del av sin produktion. Lika bra passar den för den som inte själv vill odla eller hålla djur, men som vill vara med och bygga en småskalig, resilient, hållbar och lokal matproduktion. Eller till den som befinner sig mittemellan: självhushållaren som vill komplettera sin egen produktion med produkter från en närliggande gård. Här är min berättelse om vägen från självhushållare till andelsjordbrukare.

-

Alla Återartiklar sorterade efter ämne, med angivet tidningsnummer och sida för att snabbt hitta det man behöver.

Familjen Arvidsson lämnade staden Göteborg våren 2011. Ylva, Johan och Siri flyttade ut till en avstyckad gård mitt ute i skogen, utan el, vatten eller avlopp. I Åter nr 2 2013 berättade vi om våra två första år på Borrabo, en resa mot 2000-talet. Det har hänt en hel del sedan dess.

Vi närmar oss den där tiden på året när det går åt ohemula mängder papper. Vi köper rulle efter rulle, för att i slutändan ändå bara slita upp paketen och lägga pappret i återvinningen eller i öppna spisen. Känns det inte lite … onödigt? Jo. Framför allt när det finns alternativ.

Timrade ängslador som står i förfall finns fortfarande runt om i landskapet. I projekt på olika håll i landet har man försökt rädda övergivna, oanvända lador där ägarna har stått för material som nytt ersättningstimmer till stommarna samt takmaterial som rote och takplåt och projekten har stått för arbetsinsatsen. Här beskrivs hur två ängslador i min hemby i Södra Lappland flyttades och nu tjänstgör som vedbodar. De var de två sista av den typen av lador på byskogen och utan den här insatsen hade de nu varit ett med marken de stod på.

Den alldeles vanliga granen som vi mest förknippar med ved och virke, har faktiskt en mängd olika användningsområden.

Smak, sötma och syra är hörnstenarna för saft, sylt, marmelad och gelé. Smak får vi från frukten och bären, men för hållbara och lagom tjocka konserver behöver vi ofta tillsätta extra sötma och syra. Här presenterar jag några hemodlade alternativ till citron och kemiska syror, hämtade ur min bok Safthushållning.

Läder är ett fantastiskt material vi använt oss av länge. Rätt skött, åldras det med värdighet utan att tappa styrka eller flexibilitet. Det är bra att klara enklare läderslöjd för att reparera eller nytillverka ting.

Tallbarr används till bad, till håret och som C-vitaminkälla. Tjärved eller töre, dvs tallved mättad på kåda är ypperlig att tända i spisen med.

Uthyrningssommaren -17 är nu förbi på Hestra Yttre som ligger 4 km utanför den lilla byn Mårdaklev med sina 360 invånare. Inte en dag har passerat utan att jag ha tänkt på det massiva byggprojekt som jag gav mig in i en vacker söndagskväll i maj. Ett gigantiskt orangeri, nästan 80 kvadrat, som dessutom ska slingra sig runt hörnet på stallet i två väderstreck. Jag ska göra det ensam, och det ska inte kosta någonting.

Jag heter Urban Bolin och jag är 53 år. Jag har haft kor sedan jag var 15 år och vill dela med mig lite om mina erfarenheter om mjölkning och mjölkhantering. Det här lämpar sig bäst för självhushåll eller småskalig ost- och smörtillverkning med mera.

Man behöver inte köpa dyra och syntetiska färger och hobbymaterial för att funna ge utlopp åt sin pyssliga eller konstnärliga ådra. Faktum är att man kommer rätt långt med bara vatten och svamp. Så här kan man göra snyggt svamppapper till kort och collage och svamppigment att måla med.

Det går att få en bra sidoinkomst även från en liten hönsbesättning förutsatt att man hanterar det rätt. I förra numret av Åter beskrev jag hur vi har löst själva hönshållningen för att göra arbetet rationellt, vilket är en förutsättning för att få en rimlig ersättning för sitt arbete. I del 2 beskriver jag andra saker som man också måste ha koll på för att kunna tjäna pengar på sina höns, så som ekonomi och regelverket kring försäljning.

Vi håller sedan ett par år på att reparera fönster både i ladan och på huset, och har stött på ett otal spröjs som helt håller på att ruttna bort. I ren självbevarelsedrift har vi valt att inte hålla på att karva och passa in alla spröjslister för hand, utan istället använda geringssåg till alla precisionsmoment, inklusive tappning och sänkning av spröjsen i den gamla ramen. Det är sannolikt en hel del Åter-läsare som liksom vi har hus och ekonomibyggander som behöver en del omsorg när det gäller just fönster. Då många har geringssåg och nog gärna lägger tid på annat än att sitta och karva med morakniv, tänkte vi visa hur man gör reparerar eller tillverkar krysspröjs på ett enkelt sätt.

-

För åtta år sedan köpte vår familj ett fritidshus. Avsikten var aldrig att flytta dit permanent utan att bo där i perioder och då experimentera med självhushållning med enkla medel. Så här har det gått hittills.

Jag vill gärna berätta om vitmossa Spághnum spp. Eftersom jag lever i en tid då vi har papper och bomull så har jag inte någon direkt erfarenhet av att använda den. Men vitmossan har varit mycket använd och nyttig i äldre tider.

Ingegerd och Anders Danielsson i Avasjö, Åsele kommun, hade ett fallfärdigt båthus nere vid båthussamfälligheten vid Avasjön som har gett byn sitt namn. De rev detta båthus och ville bygga ett nytt på den plats där det gamla stått. Jag ombads att hålla en tvådagars kurs sommaren 2015 för de fastboende i byn samt ett antal fritidsboende. Byn lever upp under sommaren från att ha två fastboende vintertid till att ha ett betydligt större invånarantal sommartid. Ända upp till sjuttio personer har deltagit på sommarfesterna i bystugan. Det tyder på stort engagemang för byn bland de som har anknytning till den men bor på annat håll.

Vägra-vardagsekorrhjul-familjer, självhushållare, vanliga Svenssons med drömmar om ett grönare, enklare liv nära naturen, eller moderna gröna vågare? Jag vet inte vad, eller om vi överhuvudtaget ska kalla oss något speciellt. Vi är åtta olika familjer bestående av alltifrån lönearbetare, barnfamiljer, bilägare, elcyklister, hantverkare, egna företagare, akademiker m.m. Gemensamt är intresset för djur, odling, natur, hantverk och kulturhistoria samt att vi alla bor på en och samma gård. Husen vi hyr hör till herrgården Marielunds gård väster om Karlskrona och är gamla arbetarbostäder med dryga hundra år på nacken. Vår åldersstigna hyresvärd och tillika en av gårdens ägare, har valt sina hyresgäster efter de intressen som ligger honom varmt om hjärtat. Natur och kulturhistoria.

Vad gör man med ett linne som inte längre passar någon i familjen? Man kan slänga det, men hellre då skänka det till någon annan. Ibland finns det fläckar eller hål och då kan man klippa det i bitar och använda som tvättlappar eller städtrasor. Eller så syr man ett nytt plagg av det gamla.

En annan betydelse av ordet ekonomi är resurshushållning och innefattar mer än pengar, det är bl a tid, mark, mjölk, kött och näringsämnen. Den tionde och sista delen i Åters serie om getter handlar om ekonomi.

I Åter 4/14 berättade jag om hur man håller bin i en horisontell topplistkupa. Metoden kräver inte mycket utrustning och i Åter 1/15 visade jag hur man bygger sin egen bikupa. Vilket nu många gjort och jag har fått en hel del frågor om hur man får in sina bin i topplist­kupan. Börjar man med en svärm eller paketbin är det enkelt, men vill man flytta över bina från sin befinliga traditionella ramkupa är det lite mer pyssel. Så här kan man göra.