Serie: Stolp- & timringsteknik
🔒 Vi bygger ett norskt loft
Jag har byggt många hus på gården som jag berättar om i min bok “Från stock till stuga”. Efter den sista stora uppdateringen av boken 2013 ser jag inte att det blir någon mer större omarbetning. Mina byggprojekt har dock inte upphört och därför vill jag här bjuda Åters läsare på mitt senaste bygge.
🔒 Bygg ett stolphus
Stolphus är tacksamma att bygga eftersom de drar avsevärt mindre tid och virkesåtgång än ett motsvarande timmerhus. Samtidigt behåller man karaktären av grov, synlig konstruktion. I somras var det några mindre byggnationer på programmet varav jag ska berätta om ett uthus i stolpteknik som jag och en kamrat uppförde i Säter, Dalarna. Vi började med en hög virke som hade sågats och torkats i förväg.
🔒 Timrat båthus
Det finns många eftersatta små fähus, hölador och båthus i landet, på väg att rasa. När förfallet börjat kan det gå fort, men ofta kan det räcka med att byta ett par syllstockar eller se över taket för att de åter ska kunna tas i bruk och stå 100 år till. Så här gick det till när vi räddade ett båthus vid Skarpsjö fäbod.
🔒 Utbyggnad med snedtak
Utrymme under tak kan man inte få för mycket av på en aktiv gård och en utbyggnad med snedtak är en förhållandevis enkelt sätt att öka på ytan. Jag använder här stolpteknik som ger ett mer robust och stabilt intryck än ett vanligt lösvirkesskjul, samtidigt som det kräver mindre arbete och virke än vid traditionell timring.
🔒 Renoveringen av Båthuset i Lomsjö
På den gård där jag växte upp i Södra Lappland finns ett gammalt båthus med plats för fyra båtar. Den äldsta delen består av en timmerstomme som byggts på med en takkonstruktion och tillbyggnad av en regelstomme på ett syllvarv av timmer. Renoveringen omfattade tillbyggnaden vars syllvarv mer eller mindre försvunnit ned i marken. Tre stolpar höll nätt och jämt taket uppe och det var bara en tidsfråga innan de vikt sig och hela takkonstruktionen lagt sig mot marken och båthuset hade varit omöjligt att rädda.
🔒 Källarsvale
En “svale“ till jordkällaren är väldigt bra att ha. Dels för att snö inte ska samlas framför den ofta nedsänkta jordkällardörren, dels för att hålla värme och kyla borta från källaren när det blåser och när man går ut och in i källaren. Vissa källare har byggts utan svale och på andra har den rasat ihop. Så här kan man bygga en ny.
🔒 Snickarbod i timrad lada
Om man bor och verkar på landet har man nästan alltid användning för ett extra utrymme som går att värma upp, tillfälligt eller permanent. Det kan t ex vara till övernattning för gäster, som gårdsbutik, verkstad eller grovkök för att hantera av grönsaker, fruk, bär, honung eller kött. Istället för att bygga helt nytt kan man använda något av alla de vackra och välbyggda ladugårdar och lador som ofta står oanvända. Med lite vindpapp, isolering, innerpanel och kanske ett par extra fönster kan ett gammalt uthus få nytt liv och bli en användbar lokal igen. Jag tänkte här visa hur jag i en del av en gammal ängslada byggde ett isolerat utrymme jag på vintern använder som snickarbod och på sommaren för bärrensning.
🔒 Vindskydd i stolpteknik
Skärmskydd, vindskydd, gapakoja, slogbod, busta – denna typ av enkla byggnader för slåtterfolk på avlägsna myrar eller raningar längs vattendragen samt vid jakt och fisketurer i avlägsna ödemarker, har i alla tider skyddat mot väder och vind. I många fall bestod dessa skydd av en lutande risskärm, som uppfördes för tillfället. På platser där man återkom mer regelbundet uppförde man bättre skydd. Nu för tiden uppförs denna typ av mer utvecklade skydd vid landets olika vandringsleder och här i Lomsjö fiskevårdsområde har vi byggt 18 stycken av den modell som beskrivs i nedanstående text. Jag har även byggt ett antal skärmskydd hemma på tomten hos barn och vänner där de används som grillskydd för att kunna vara ute oberoende av hur vädret är.
🔒 Tak i stolpteknik
Möjligheterna ett extra tak ger är obegränsade: utomhusmatlagning, vedhuggning, virkeslagring, regnskydd för djur, tillfällig verkstad, matplats etc. Behöver man i framtiden en riktig bod är det inte svårt att sätta väggar under taket.
🔒 Gästhus i stolpteknik
Vi får här följa byggnation av ett gästhus med våtutrymme samt bastu. När man bygger ut en liten sommarstuga som här var fallet så prioriterar man kanske inte extra sovrum för gäster och rejäla våtutrymmen. På en vecka kan man resa en stolpstomme av den här storleken med hjälp av någon byggkunnig. Sedan kan husägarna i egen takt spika ytterpanel, lägga taktäckningen av tegel eller plåt samt inreda huset.
🔒 Båthus i stolpteknik
Ingegerd och Anders Danielsson i Avasjö, Åsele kommun, hade ett fallfärdigt båthus nere vid båthussamfälligheten vid Avasjön som har gett byn sitt namn. De rev detta båthus och ville bygga ett nytt på den plats där det gamla stått. Jag ombads att hålla en tvådagars kurs sommaren 2015 för de fastboende i byn samt ett antal fritidsboende. Byn lever upp under sommaren från att ha två fastboende vintertid till att ha ett betydligt större invånarantal sommartid. Ända upp till sjuttio personer har deltagit på sommarfesterna i bystugan. Det tyder på stort engagemang för byn bland de som har anknytning till den men bor på annat håll.
🔒 Vedbod av gammal ängslada
Timrade ängslador som står i förfall finns fortfarande runt om i landskapet. I projekt på olika håll i landet har man försökt rädda övergivna, oanvända lador där ägarna har stått för material som nytt ersättningstimmer till stommarna samt takmaterial som rote och takplåt och projekten har stått för arbetsinsatsen. Här beskrivs hur två ängslador i min hemby i Södra Lappland flyttades och nu tjänstgör som vedbodar. De var de två sista av den typen av lador på byskogen och utan den här insatsen hade de nu varit ett med marken de stod på.
🔒 Komplementbyggnad
En komplementbyggnad är som namnet antyder ett komplement till övrigt byggnadsbestånd på fastigheten. I det här fallet behövde jag ett utökat virkeslager samt plats för en eventuell fyrhjuling med tillhörande timmervagn.
🔒 Bastun i Lomsjö
I tidigare delar av denna serie har jag berättat om när jag med stolpteknik byggt gäststuga, båthus, vindskydd, snedtak, komplementsbyggnad och vedbod. Nu är det dags att bygga en bastu.
🔒 Från stock till stuga i Hemavan
Att bygga ett hus från stock till stuga fick min dotter Lena och hennes man Jerker vara med om sistlidna år. Det hela började med ett antal vindfällen på min brors fastighet som vi upparbetade hösten 2017. Under djupsnövintern 2018 fraktades stockarna hem med snöskoter och sågades upp under våren till stolpämnen, ramvirke, regelvirke samt panelbräder. Efter några månaders torkning i det heta sommarvädret satte vi upp bastun med duschutrymme, bastukammare samt sovloft ovanför bastun. Vi ska här följa byggprocessen från stock till färdigt hus.