-
Petter Bergström
–
Gudhem, söndag 29:e oktober
Kålodling och andra viktiga färdigheter
Jag har just varit ute och skördat in kål med min fru. Det är en sådan där magiskt stilla höstdag med kall luft, varm sol och gula löv. Även om jag var den som mest fick stå nere i jordkällaren och packa in i hyllorna så var det en kick att vistas i vardaglig vacker verklighet en stund. Under en lång räcka regndagar har jag jobbat vid datorn med tidningen och registrerat uppgifter om runt 800 gamla Åter-artiklar. Gråärter, Brygg din egen cider, Torkning av kött, Egen el med vindsnurra, Smida verktyg, Lettisk surdegsbakning, Insjöfiske med nät, Örtsalt, Hamla träd…
Det är mängder med kunskap som samlats under 20 år och mycket kommer säkert till nytta när vi nu ska hitta ett mer hållbart sätt att leva på jorden. Men även på ett mer personligt plan tror jag dessa, ofta gamla och hantverksmässiga, färdigheter kan vara oss moderna människor till gagn. Att ägna sig åt något inom odling, djurhållning, mat, hantverk, byggande eller tillvaratagande kan ge skön stadga, lust och mening åt livet när världen snurrar för fort och av andra krafter än våra egna.
Det var en sådan fröjd att stå och lagra in all denna vackra kål, vars bana började med 3 gram frö och som nu efter sex månaders omsorg förvandlats till 200 kg god och nyttig näring till min matglada familj. Odlandet går nu lätt och av bara farten jämfört med när vi som famlande och fumlande stadsbor lade eoner av tid på varje skördat kilo. Lyckligtvis känns fortfarande förundran, som om man varit inne och skruvat i en helig livskraft bakom biologin. Undanräknat svårt svältande är det nog bara husbehovsodlare förunnat att känna lycka och tillfredsställelse i hanteringen av vitkål. Och det är väl här kunskapen i dessa artiklar får en del av sitt berättigande. Det är färdigheter som ger en känsla av sammanhang, vilket är en bristvara i vårt storskaliga, specialiserade och hypertekniska samhälle. Det är sysslor som känns meningsfulla, begripliga och hanterbara. Ju mer vilse, stressade, rotlösa eller tomma vi känner oss i arbetslivet, i cybervärlden eller på shoppingcentret, desto mer behöver vi kompensera med det enkla och jordnära.
Jag fyllde 45 häromdagen. Det är ingen ålder att noja över men likväl en bit närmre slutet. Allt oftare tänker jag på hur jag vill ha mitt liv. Som självhushållare och egenföretagare blir man bortskämd med lyxen och van vid bördan att själv ansvara för sina dagar. Jag har ju nu bra koll på tiden som krävs för att få vår kål, men vill greppa bredare och djupare. Var tar mina dagar, veckor och månader vägen? Hur kan jag minimera tid som ”bara jobbas av” och maximera tid som känns rolig, skön och meningsfull? Ibland är det bara en inställningsfråga, att sluta stressa och lära sig uppskatta stunden som den är. Ibland handlar det om faktiska förändringar som behöver göras, timmar som ska bytas ut för att justera balansen i ens mix av måsten, borden och önskemål. För mitt eget välmående är det viktigt att jag varje dag, även om det kör ihop sig med tidningen eller andra engagemang, får hoppa i mina leriga kängor och komma ut på gården några timmar. Att jag får använda kroppen och landa i de ”riktiga” göromål vi har igång för tillfället. Nu efter vitkålen står äppelmustning och surkål på tur. Därtill behöver jag emellanåt få uppslukas av mer kreativa praktiska projekt, att bygga och snickra går jag igång bäst på.
Jag hoppas att artikelregistret på sid 33-36 kan hjälpa dig att hitta fler färdigheter som passar i just ditt liv, som balanserar upp en jäktig vardag och skänker sinnesro och känsla av sammanhang. Färdigheter som tänder gnistor, får igång din kreativitet och tar dig vidare mot ett tillfredsställande, utmanande, meningsfullt och förbaskat roligt sätt att leva. Själv fick jag användning för registret redan igår när vi började bygga en vedeldad keramikugn. Och när vi efter lammslakten i nästa vecka ska göra korv och torka kött, vet jag precis var jag hittar recept och inspiration.
Stort tack till de hundratals skribenter som byggt denna samling texter!
/Petter

Tidningsversionen Klicka här för att läsa!
Fler artiklar av Petter Bergström











