Kategori: Vatten och avlopp

I den femte och sista artikeln av den här serien sluter vi cirkeln genom att beskriva kompostering av det fasta toalettavfallet och hur man kan använda det i sin trädgård.

Urin innehåller näring i rätt proportioner för många trädgårdsväxter. Den är tacksam att använda både som grundgödsling och behovsanpassad punktgödsling. Näringen är lättlöslig och snabbverkande så det är lätt att avläsa rätt dosering på hur växterna utvecklas. Det innebär också att vi ska vara försiktiga och inte överdosera.

Den här artikeln beskriver bygget av en luktfri toalett för inomhusbruk och förmedlar mina lärdomar om ventilation, vilken är av stor betydelse för alla torra toaletter men har specifika krav för olika modeller. Tidigare delar i serien handlade om vikten av att sluta kretsloppen på hushållsnivå (Åter 1/24), om för­ och nackdelar med de olika toalettlösningarna som marknaden erbjuder (Åter 2/24) samt om hur vi byggde vårt utedass (Åter 1/24).

I den här serien berättar jag om olika sätt att sluta kretsloppen av näringsämnen. Den första artikeln (Åter 1/24) diskuterade olika avloppslösningar och konstaterade att vilket avlopp vi än väljer så är väldigt mycket vunnet om vi hittar en separat lösning för toaletten. Att avveckla wc och bygga ett förbättrat utedass blev vårt första steg (Åter 1/24). Nästa steg blev att bygga urinseparerande torra toalettlösningar inomhus. Den här artikeln ger en överblick över vilka alternativ som finns.

Många vet att vi behöver hushålla med vatten och sluta kretsloppen av näringsämnen. Tar vi utmaningen på allvar leder det förr eller senare till frågan om hur vi organiserar toalett och avlopp. Detta gäller både oss självhushållare och samhället i stort.

I ekologiskt byggande är badrummet den svåraste utmaningen. Varje gång byggbranschens riktlinjer uppdateras föreskrivs allt mer syntetiska material med tveksamt kemiskt innehåll. Som amatör är det inte lätt att veta vad av detta som verkligen är nödvändigt och vilka alternativ som finns. Så här gjorde vi.

I den här artikeln berättar jag om hur jag gick från fix idé till egen brunn. Det finns två sätt att göra det på: ta reda på allt du kan i förväg och gör en detaljerad plan – eller bara göra det. För mig ligger det en tjusning i det senare, även om resultatet blir mer osäkert. Den här gången gick det över förväntan och det är roligt att här få berätta om mina erfarenheter.

Att samla in regn- och markvatten på sin egen tomt eller balkong är ett utmärkt sätt att bättre hushålla med det rena vattnet. Kan vi sedan på olika sätt optimera användandet av vattnet innan det försvinner ut i naturen igen är mycket vunnet.

Lerbygge i kombination med naturliga byggnadsmaterial som t.ex. trä, sten, tegel, kalk och glas kan fungera mycket bra i våtrumsmiljöer. Särskilt om försiktighetsåtgärder vidtas och bygget sker med varsamhet och med rätt metod på rätt plats. Visst finns det problemområden med de naturliga materialen, men de konventionella våtrumslösningarna, med allehanda plaster som bas, är inte heller alltid felfria.

I Åter nr 2/2019 berättade vi om hur vi renoverade ett litet hus med återanvänt byggnadsmaterial och lösningar för ett modernt och resurssnålt boende. Vi beskrev hur vi förbättrade värmeisoleringen i golv och ytterväggar och hur vi gjorde för att förebygga fuktproblem. Nu berättar vi om uppvärmning, el, vatten, avlopp och om behandling och användning av fekalier och urin från våra urinseparerande toaletter. Vi avslutar med lite tankar om boende som en pågående process.

I självhushållarkretsar är bristen på vatten minst lika hotande som i en klassisk hyreskåk i stan. Där lägenhetsinnehavaren saknar vatten för att kunna dricka, diska, spola och laga mat är självhushållarens utmaningar snarare att få fram tillräckligt mycket vatten så att det räcker till både djur och hushåll. I synnerhet under torra somrar som den i år.

En vädur är en pump som drivs endast av rörelseenergin i ett rinnande vatten. Flödet är inte jättestort men eftersom den går gratis dygnet runt kan den ändå ge tillräckligt med vatten för djur och odlingar, t.ex. genom att fylla en högt belägen tank varifrån vattnet tas via självtryck vid behov. Att bygga en enkel vädurspump av vanliga rördelar är varken särskilt svårt eller dyrt.

Vi – Lisa och Niklas – hade ingen gemensam dröm om livet på landet men en gnagande känsla av att livet med heltidsjobb och långt till ”riktiga” skogar i Stockholm inte var för oss. Efter ett antal besök i vackra Hälsingland och Norrbo där Lisas föräldrar bor, och insikten om hur billigt det är med mark här uppe, började drömmen om att bygga ekologiskt ta form i huvuden och snart på ritblock.

Den som gräver ett hål i marken får många kamrater! Det är måhända min största erfarenhet från alla de ekologiska aktiviteter jag varit med om de senaste femton åren. Och att ett hål i marken, fyllt med vass, skulle locka så många… -det kunde man väl aldrig tro!

Med rätta tycker vi det är äckligt med kiss och bajs. Ämnets tabubeläggning är troligtvis ett evolutionens påfund som ger oss visst skydd mot smittsamma sjukdomar. Vi skall nu trotsa detta tabu då denna artikel helt skall ägnas åt toaletteologins ädla konst med fokus på hur själva tronen kan utformas för att ge bästa resultat i en mängd avseenden: ekologi, teknik, ekonomi, estetik, komfort och mänskigt välbefinnande, för att inte tala om skapandets glädje.

Det är nu cirka 20 år sedan jag byggde mitt växthus längs sydgaveln på detta mitt hus som småningom kom att kallas Visionshuset på Brännö. Huset byggdes som missionshus i början på förra seklet och är på sätt och vis ett sådant fortfarande om än med förnyat budskap. Sålunda har jag genom åren berättat för tusentals besökande, och även förevisat diverse ”befrielseteknologiska” arrangemang, hur man kan leva lite mer solidariskt med världsbefolkningen och även lite mindre belastande för naturens alla medvarelser av växter, djur och mikrober.

För några år sedan reste jag runt i USA och mötte där en grupp människor som levde med självhushållning som mål. Jag blev så inspirerad och fascinerad av den livsfilosofi som härskade i skogen där de bodde att jag själv flyttade dit och kom att stanna där en längre tid. Det var där jag för första gången kom i kontakt med kompostering av avföring från människor.