Kategori: Ler- & halmbygge

Stolpverkslagning på franska landsbygden

🔒 Stolpverkslagning på franska landsbygden

Stolpverkets förlovade land. Så skulle man med fog kunna beskriva Frankrike. Under tio dagar njöt vi av livet och stolpverken på den franska landsbygden. Häng med när vi lagar en typisk fransk vägg, i stolpverk och lera.
Tidning:
Antal sidor:
4
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Oskar Sjölander
Lästid: 11 minuter
Tiny house av eget virke och lera

🔒 Tiny house av eget virke och lera

Bygget av en verkstad i stolpverk och lera som ni kan läsa om i Åter 1 och 3/22 (skrivet av min man Rasmus Bengtsson) var bara starten av en intensiv byggperiod. Lite parallellt satte jag igång med att bygga ”tiny houset”, som är arbetsnamnet på det nya bygget. Jag vet emellertid inte om det är en korrekt beskrivning. Kalla det stationärt tiny house, gäststuga eller litet hus. När bygget var bestämt såg vi mängder av fördelar med ett isolerat hus till. Förutom att vara ett tonårstillhåll skulle vi kunna hysa in långväga släktingar och vänner, använda det som ett rofyllt yogahus/träningslokal eller övervintra känsliga växter framför de stora fönstrena i söder.
Tidning:
Antal sidor:
5
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Emma Mickelin
Lästid: 14 minuter
Likbodsprojektet

🔒 Likbodsprojektet

Likbodsprojektet är ett socialt byggprojekt, där en gammal och oisolerad bod byggdes om till ett kontemplationsrum. Genom processen undersöktes olika ekologiska byggmetoder som tillät både återbruk av material och biologiska byggtekniker, framför allt kubbtekniken, en murteknik där obehandlat trä sammanförs med lerbruk.
Undertitel:
Ombyggnation med kubbteknik och återbruk av material
Tidning:
Antal sidor:
4
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Erika Henriksson
Lästid: 13 minuter
Stolpig verkstad i Värmland 2

🔒 Stolpig verkstad i Värmland 2

I första delen (Åter 1/2022) berättade jag om verkstadsbygget i stolpverks­ teknik på vår gård som fick stomme och tak. Nu fortsätter historien med hur väggarna blev till. Startskottet var en workshop med ett drygt tjog händer i lera, flis och hästskit.
Tidning:
Antal sidor:
3
Läsläge:
PDF & Läsläge
Seriedel :
2
Författare: Rasmus Bengtsson
Lästid: 8 minuter
Halmhuset i Ale – ett hus sprunget ur naturen

🔒 Halmhuset i Ale – ett hus sprunget ur naturen

För 20 år sedan började jag bygga mig ett hus av lerhalm med en del fiffiga ekologiska lösningar. Jag bor och trivs fortfarande i huset och tänkte berätta lite om hur det är gjort, vad som gått bra och vad som fungerat sämre. Förhoppningsvis kan det inspirera till nya självbyggen – det är en fantastisk känsla att ha byggt sitt eget hus med enkla metoder och sunda material.
Undertitel:
ett hus sprunget ur naturen
Tidning:
Antal sidor:
3
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Bengt Östlund
Lästid: 8 minuter
Halmbacken

🔒 Halmbacken

Halmbacken är ett fritidshus med väggar av halmbalar. Det har en boyta på ca 80 kvm och är mestadels byggt av återanvänt material eller restprodukter från annan verksamhet. Största delen av byggmaterialet är lokalproducerat, stomvirket kommer t ex från träd på tomten.
Undertitel:
ett fritidshus av halmbalar
Tidning:
Antal sidor:
3
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Stefan Backa
Lästid: 8 minuter
Våtrum i lera

🔒 Våtrum i lera

Lerbygge i kombination med naturliga byggnadsmaterial som t.ex. trä, sten, tegel, kalk och glas kan fungera mycket bra i våtrumsmiljöer. Särskilt om försiktighetsåtgärder vidtas och bygget sker med varsamhet och med rätt metod på rätt plats. Visst finns det problemområden med de naturliga materialen, men de konventionella våtrumslösningarna, med allehanda plaster som bas, är inte heller alltid felfria.
Undertitel:
– naturliga byggmaterial istället för konventionella tätskikt
Tidning:
Antal sidor:
4
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Ulf Henningsson
Lästid: 10 minuter
Vårt halmbalshus

🔒 Vårt halmbalshus

Det har nu gått ungefär 10 år sedan vår familj flyttade in i vårt självbyggda halmbalshus, beläget i ekobyn Utsikten på östra Orust i Bohuslän. Man kan betrakta dessa år som en prövoperiod, under vilken vi har kunnat utvärdera projektet – vad som varit bra, vad som aldrig borde ha gjorts, samt hur projektet skapat reaktioner i olika sammanhang.
Undertitel:
10 år senare
Tidning:
Antal sidor:
5
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: MAGNUS HJORTH
Lästid: 13 minuter
Ekohuset i Gammelsträng

🔒 Ekohuset i Gammelsträng

Vi – Lisa och Niklas – hade ingen gemensam dröm om livet på landet men en gnagande känsla av att livet med heltidsjobb och långt till ”riktiga” skogar i Stockholm inte var för oss. Efter ett antal besök i vackra Hälsingland och Norrbo där Lisas föräldrar bor, och insikten om hur billigt det är med mark här uppe, började drömmen om att bygga ekologiskt ta form i huvuden och snart på ritblock.
Tidning:
Antal sidor:
3
Läsläge:
PDF & Läsläge
Lerputsning

🔒 Lerputsning

Två veckor efter kursen Bygga hus med halmbalar (artikel i Åter 3/12) är jag tillbaka på Slöjd & Byggnadsvård på Nääs utanför Göteborg för att lära mig lerputsa. Under denna kurs ska vi lära oss om olika putsblandningar, hur man armerar och arbetar med leran, och vi kommer då att lerputsa halmbalsväggen som vi byggde under förra kursen.
Tidning:
Antal sidor:
2.3
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Daniel Bävernäs
Lästid: 8 minuter
Halmbalshuset i Mundekulla

🔒 Halmbalshuset i Mundekulla

Under många år har jag haft om dröm om att bygga ett ler- och halmhus. Jag vet inte var denna fascination kommer från, men kanske är det mina resor i Västafrika där runda lerhus är en vanlig byggnadsform i kombination med mina rötter från den småländska landsbygden där halmen varit en viktig resurs under bondesamhällets tid …eller kanske är det principen att bygga med ekologiska material som inspirerat mig mest.
Tidning:
Antal sidor:
2.3
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Peter Elmberg
Lästid: 9 minuter
Bygga hus med Halmbalar

🔒 Bygga hus med Halmbalar

I början av 1980-talet började en grupp människor i USA att experimentera med halmbalar som byggmaterial. Drivna av att försöka skapa bekväma och ekonomiskt tillgängliga hem, skulle de snart med enkla verktyg och hjälp från familj och vänner att erbjuda ett sunt alternativ till konventionella byggmetoder.
Undertitel:
Kursreportage
Tidning:
Antal sidor:
2.3
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Daniel Bävernäs
Lästid: 8 minuter
Majas lerhus

🔒 Majas lerhus

Maja Malmgrens lerhus i Vekhyttan, Fjugesta, har blivit något av en följetong i Åter. I nummer 4/03 skrev Jenny Andersson en artikel om lerhusbygget. I 3/04 skrev jag själv om lerbygge i allmänhet, mest från Majas hus och i 1/05 skrev jag om bygget av massugnarna i Majas hus. Husbygget har av olika anledningar dragit ut på tiden, men i vintras flyttade Maja in och det är dags för en slutrapport.
Undertitel:
Nu är det klart
Tidning:
Antal sidor:
3
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Ingmar Andersson
Lästid: 7 minuter
Vårt halmhusbygge

🔒 Vårt halmhusbygge

Där stod som av en tillfällighet en gammal lada byggd i skiftesverk och höll på att brytas isär. Vi frågade ägaren om vi fick montera ner ladan och det fick vi, men vad i hela världen skulle vi nu ha allt detta virke till? Skärbrädor till tyska turister? Många år och niohundra halmbalar senare blev det fina handhuggna timret istället stommen i vårt självbyggda halmbalshus.
Tidning:
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Lennart Brewitz
Lästid: 10 minuter
Bygga cob-hus

🔒 Bygga cob-hus

En helg i mitten av augusti 2008 hölls i Halland en kurs i att bygga tjocka lerväggar utan form. Tekniken kallas mackelering och innebär att man med grep lyfter en stabbig lerblandning på plats och formar väggmassan med spadar och klubbslag allteftersom man arbetar sig högre upp.
Undertitel:
Kursreportage
Tidning:
Antal sidor:
3
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Jenny Andersson
Lästid: 8 minuter
Hur har det gått med Ångslottet?

🔒 Hur har det gått med Ångslottet?

I Åter nr 4/04 berättade Thomas Commondt om hur han och hans familj i Pargas, Finland, börjat bygga på ett hus som de kallar ÅngSlottet. Det skulle byggas av lättlera och vass i stående bjälkramar, ha ett vedeldat litet ångkraftverk för värme och elektricitet, samt en massa andra spännande lösningar. Då, för tre år sedan, hade de rest själva stommen till huset, här kommer fortsättningen.
Tidning:
Antal sidor:
1.5
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Thomas Commondt
Lästid: 7 minuter
Fridtuna före och efter

🔒 Fridtuna före och efter

Vi vill berätta för dig hur det gick till när vi byggde om vår gamla gård. Hur gör man för att bygga om ett hus med ganska enkla medel och lite kunskap och ändå försöka göra mycket själv? Och få ett hyggligt resultat? Hur drar man igång ett bygge själv? I den här artikeln vill vi dela med oss av en del av våra erfarenheter som förhoppningsvis gör det möjligt för dig att våga bygga om hela eller delar av ditt hus.
Undertitel:
Att bygga om en gammal gård med lera
Tidning:
Antal sidor:
3.1
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Mi Möller, Ove Möller
Lästid: 14 minuter
Lera

🔒 Lera

I nr 4/03 av Åter fanns en inspirerande artikel av arkitekten Jenny Andersson om Maja Malmgrens lerhus som är under byggnad i Vekhyttan, Fjugesta. Jag har varit med vid det bygget en del och kommer just hem från en lerputskurs hos Maja. Kursen leddes av Johannes Riesterer, erfaren yrkesman inom lerbygge och Ulf Henningsson som är sekreterare i Lerbyggeföreningen i Sverige och erfaren lerbyggare även han. Jag har intervjuat Johannes, Ulf och Maja och ska nu skriva lite mer ingående om leran som material och om putsning och lerklining av väggar.
Undertitel:
Ett användbart material
Tidning:
Antal sidor:
4
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Ingmar Andersson
Lästid: 16 minuter
Maja bygger tvåvåningshus i lera

🔒 Maja bygger tvåvåningshus i lera

I Vekhyttan utanför Fjugesta sydväst om Örebro bygger Maja Malmgren ett lerhus i två våningar. Arbetet påbörjades för två år sedan och nu fylls utrymmet mellan stommens träreglar med lera.
Tidning:
Antal sidor:
3
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Jenny Andersson
Lästid: 9 minuter
Halmbalshus

🔒 Halmbalshus

Det finns många olika sätt att bygga med lera och lerjord är det vanligaste byggmaterialet världen över. Stampjord (pissé) är en gammal och beprövad teknik som fungerar bra även om vi i Sverige gärna vill ha mer isolerade hus. En nygammal metod är att bygga med halmbalar.
Undertitel:
att bygga av halm och lera
Tidning:
Antal sidor:
2
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Jesper Zander
Lästid: 9 minuter
Wallners halmhus

🔒 Wallners halmhus

Under en workshop i Ubbhults ekoby träffade jag arkitekten och sakletaren Stefan Wallner. Han har ritat och byggt sitt eget ler-och halmbalshus där. Texten som följer är vad Stefan berättade.
Tidning:
Antal sidor:
5
Läsläge:
PDF & Läsläge
Lästid: 13 minuter
Lerklinad glasskiosk

🔒 Lerklinad glasskiosk

Tre mil sydost om Enköping på en udde i Mälaren ligger Härjarö. Här har Upplandsstiftelsen, en landstingsstiftelse som finansieras av kommunerna i Uppsala län, ett naturvårdsområde med en campingoch lägerverksamhet. Anläggningen består, förutom faciliteter för de redan nämnda verksamheterna, också av en herrgårdsbyggnad från 1900-talets början, några fritidsstugor, en gammal lada och en del andra mer eller mindre framträdande byggnader. Parallellt med campingen bedriver arrendator Hans Ekström även konferensverksamhet och kan bland annat erbjuda sina gäster vikingatida gille i ladans blotsal. Anläggningens vikingatema har numera förstärkts med en minigolfbana som omgärdas av ett 150 meter långt flätat staket. Innanför detta finns 12 banor med lika många i trä snidade beläten av Asgårdsgudar och gudinnor samt ett par mindre byggnader inspirerade av utgrävningarna från det två mil bort belägna Birka.
Undertitel:
Nygammalt byggande till nyanlagd golfbana
Tidning:
Antal sidor:
4
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Eva-Rut Lindberg
Lästid: 9 minuter
Halmhusbygge i St: Jörgens park

🔒 Halmhusbygge i St: Jörgens park

I S:t Jörgens park, ett f.d. Mentalsjukhusområde i Göteborgs ytterkant, byggs nu ett lerhus. Det är Grenkvistsskolan, en föräldradriven waldorfskola, som i samarbete med ekocentrum driver projektet. Tanken är att någon ska bo i huset och sköta om skolans djur och odlingar.
Tidning:
Antal sidor:
2
Läsläge:
PDF & Läsläge
Författare: Petter Bergström
Lästid: 3 minuter
Bygga med lera, jord och halm

🔒 Bygga med lera, jord och halm

Vad har människor och bin gemensamt i sitt boende förutom att de bildar samhällen? Jo båda vill ha ett bra inomhusklimat. Liksom människan producerar biet fukt och om inte tillräckligt stor mängd ventileras bort uppstår problem under den kalla årstiden. Detta i form av kondens mot ytterväggarna där sedan mögel och mikroorganismer kan få fäste. Problemen kan bli extra stora om bikuporna isoleras på ett felaktigt sätt med olämpliga material, ett problem som även gäller oss människor. På Almviks gård har bina fått kupor som de trivs i. Där har problemet med kondens lösts på ett lite oväntat sätt, nämligen med lera och halm. Men hur kan lera och halm lösa isolerings- och kondensproblemen?
Tidning:
Antal sidor:
3
Läsläge:
PDF
Författare: Eva-Rut Lindberg
Lästid: 7 minuter
X
Jag godkänner cookies : )