Kategori: Uppvärmning

Vi har lämnat Göteborg och skaffat oss en liten gård i Norra Värmland. Utförlig rapport från det första året kommer i senare nummer av Åter, men här tänkte vi redan nu berätta om vilka idéer vi har kring framtida energisystem som gör oss självförsörjande på energi, ger intäkter och har låga växthusgasutsläpp. Och som dessutom bidrar till hållbar, stabil elförsörjning i Sverige.

Med ett murat värmemagasin mellan kaminen och skorstenen sänker man rökgastemperaturen till skorstenen och tar vara på mer av värmen i rökgaserna. Dessutom ger värmemagasinet värme långt efter att man har slutat elda, ungefär som en kakelugn. Framför allt minskar man brandrisken.

Denna artikel handlar om en experimentell vedeldad raketbastu uppförd på landsbygden i Småland inuti en överloppsbyggnad. Den har nu varit i bruk av en barnfamilj som nyttjat den i mer än tre år för flitigt bastubadande. Hjärtat i raketbastun är en hemmabyggd och modifierad Rocket Mass Heater-konstruktion som inte kostar mycket att bygga själv. Den ger god förbränning, låga utsläppshalter och god verkningsgrad.

I Åter nr 2/2019 berättade vi om hur vi renoverade ett litet hus med återanvänt byggnadsmaterial och lösningar för ett modernt och resurssnålt boende. Vi beskrev hur vi förbättrade värmeisoleringen i golv och ytterväggar och hur vi gjorde för att förebygga fuktproblem. Nu berättar vi om uppvärmning, el, vatten, avlopp och om behandling och användning av fekalier och urin från våra urinseparerande toaletter. Vi avslutar med lite tankar om boende som en pågående process.

På en gård får ett strömavbrott stora konsekvenser även om utsattheten inte alls är lika stor som för en hyresgäst i stan. Ändå finns det en rad tänkbara scenarier som även självhushållaren bör tänka på. Inte minst hur vi förser djuren med vatten när elnätet ligger nere och hur vi tar hand om maten när frysen, kylen och spisen inte fungerar. I fem avsnitt – värme, vatten, mat, sanitet och kommunikation – ska jag ge tips på hur man kan bli mer förberedd långt innan det osannolika inträffar. Först ut är texten om värme.

De flesta som bor på landsbygden har ett förhållande till hur man hanterar den ved som behövs för att värma sitt hus. Det är ofta olika från person till person beroende på omständigheterna. Jag ska här beskriva ett sätt som jag funnit ge torr fin ved som är lätt att elda i min eldstad.

Vi – Lisa och Niklas – hade ingen gemensam dröm om livet på landet men en gnagande känsla av att livet med heltidsjobb och långt till ”riktiga” skogar i Stockholm inte var för oss. Efter ett antal besök i vackra Hälsingland och Norrbo där Lisas föräldrar bor, och insikten om hur billigt det är med mark här uppe, började drömmen om att bygga ekologiskt ta form i huvuden och snart på ritblock.

Det jag lärt mig av mina försök att minska elräkningen är att det inte bara är en väg som leder mot målet utan flera. Det är vägarna mot solcellerna, den vattenmantlade braskaminen, ackumulatortanken och avstickare mot tidur och elpatroner och el-byråkraternas snåriga stigar mot förlustersättning, el-certifikat och ursprungsgaranti.

När man bestämt sig för att skaffa solvärme har man två stora teknikval att göra. Dels hur man ska få över solvärme­energin till radiatorkrets och tappvarmvatten, dels vilken typ av solfångare man vill ha. Detta behandlades kort i min artikel i Åter nr 1/16. Valet av solfångare står i stort sett mellan vakuumsolfångare och plana solfångare. Väljer man då plana solfångare finns möjligheten att hålla nere kostnaden genom att bygga egna. I denna artikel beskrivs ett sätt att göra detta.

Solen är en billig och långsiktigt hållbar energikälla. Oavsett vilket värmesystem man har kan det vara intressant med solfångare. För dem som värmer hus och varmvatten med köpt energi som t ex el, olja eller pellets finns det pengar att spara. För dem med egen eller billig ved är solfångare attraktiva framför allt för att man slipper elda under en stor del av året. Genom att bygga sitt eget solvärme­system kan man komma undan relativt billigt. Räkna med någonstans mellan 10 000 och 30 000 beroende på geografiska förutsättningar, befintligt värmesystem och aktuellt värmebehov. Syftet med artikeln är att ge läsaren en inblick i hur ett solvärmesystem är uppbyggt.

En vedklyv som är effektiv, men ändå handdriven, tyst och billig att tillverka, går det? Så här gjorde jag.

Den här artikeln handlar om hur jag murat upp en vedeldad bakugn för tunnbröd, halvtjockkakor, lappkakor och pizza plus diverse annat. Bakgrunden är att vi hade en gammal bakugn på gården som gav upp en natt och rasade in. Eftersom jag är byggnadsarbetare (snickare) så kom jag på idén att mura upp en ny själv. Jag har tidigare fuskat med det mesta inom murning både hemma och yrkesmässigt. Men murare kan jag inte kalla mig.

Med lite överblivet material, en 12 volts fläkt och 6 watts solceller kan man ganska enkelt sätta ihop en helt självverkande luftsolfångare.

Nu mot slutet av eldningssäsongen märks säkert om din kakelugn mår fint, eller om det är dags för lite omvårdnad. Sommarhalvåret blir en utmärkt tid att sköta om den här, näst intill perfekta, källan för värme inför nästa eldarperiod. Som förhoppningsvis kommer att bli snöhöljd och stjärnerik. Denna text önskar ge skötselråd i sin allra enklaste form.

I vedboden har man ju oftast utetemperatur och utefuktighet och det är alltid en fördel om veden lagras inomhus en tid innan den ska eldas. Ju torrare ved desto bättre verkningsgrad och desto mindre problem med sot och tjära i skorsten. Jag har tillverkat ett antal stapelbara ”vedhämtare” så att jag kan ha ett stort vedlager inne och alltid använda det torraste.

Kanske kommer du till ett hus med vedspis och du har aldrig eldat förut. Här följer några råd till nybörjare.

Hos Maja Malmgren i Vekhyttan finns nu två massugnar färdiga och ytterligare en är planerad att byggas ovanpå bakugnen, där den ska bli värmeugn i övervåningen av lerhuset. Vävstugans värmeugn byggdes hösten 2003. Vi använde den nu i november 2004 när det var vintrigt med snö och minusgrader och jag blev frälst på massugnen som uppvärmningssystem. Jag kommer säkert att bygga en när/om jag blir med hus igen!

Att elda med ved är utan tivel det enklaste, billigaste och mest miljövänliga sättet att värma sitt hus vintertid. Och även om vedhanteringen är ett arbete som både ger fysisk styrka och mental avkoppling, har det genom tiderna utvecklats massor av fiffiga redskap som gör jobbet lite smidigare.

De senaste veckorna har vedtraven på lagårdsbacken vuxit. Samtidigt har vältorna av virke minskat. Under eftervintern har upptaget vedbränsle tagit mer och mer plats. Frågan är om vedhuggningen har givit mera utrymme på gårdsplanen. Kanske har den mest förändrat utseendet. En del ved är hämtad från hagen. Där är nu städat från de högar av virke som fåren rensat från bark. Kapsågens skärande ljud har säkert stört omgivningen, även om hönsen reagerat märkvärdigt lite på sågklingans tjut i vresiga kubbar. Den vedhög som nu travas kommer att torka i vårsolen och brinna bra i vedpannan. Den kommer att hålla undan kyla och fukt i huset under det kommande vinterhalvåret.

För att uppnå ett hållbart energisystem måste elanvändningen minska. I Sverige använder vi 2-3 gånger så mycket el som i jämförbara industriländer på kontinenten. Den främsta orsaken till detta är att vi förbyggt oss på elproduktionsanläggningar, dvs kärnkraft. Det mesta av elen producerad i våra kärnkraftverk går till (el-)uppvärmning. Uppvärmning klarar vi bäst och miljövänligast med biobränslen och solvärme.

Jag mötte arkitekten Hans Eek från Alingsås på tåget för några år sedan. Han berättade då att han arbetade med ett projekt som gick under namnet ”Hus utan värmesystem”. Jag fängslades av hans vision och hur han engagerat beskrev att: ”husen var så välisolerade så frös man fick man ta av sig för att låta kroppsvärmen värma upp huset”. Det här var ingen utopi. Projektet är genomfört och husen finns i Särö utanför Göteborg.

Solen står för allt energiflöde på jorden. Alla energiresurser härstammar på ett eller annat sätt från denna stjärna som är en förutsättning för vår existens. I en allt mer utsatt tillvaro är vi tvungna att lära oss använda solens enorma energiflöde på ett annat sätt än vad vi gör idag. Jorden tar emot 15 000 – 20 000 gånger mer solenergi än den energimängd vi globalt använder. Detta gratis flödande energitillskott låter vi, bokstavligen, stråla oss förbi.