Små brukshästar
En liten ponny är förvånansvärt stark och kan göra god nytta. Dessutom är de resurssnåla då de kräver förhållandevis lite foder och mår ofta bäst i hagar med låg fodertillgång, t ex instängslad skog eller magrare naturbetesmarker. På många stora och små gårdar finns det ponnyer som ibland har som enda uppgift att vara sällskap till någon större häst eller att bära runt på barn någon gång då och då. Att låta dessa få jobba gör både dig och ponnyn en tjänst.
Sidan:
3
Antal sidor:
3
Lergolv
Lergolv har en lång tradition men under industrialismen har dessa starka, attraktiva och hälsosamma golv hamnat i skymundan, trots att de både är ekologiska och ekonomiska. Jag går här igenom materialval, blandningsförhållanden och läggningstekniker för stampade och gjutna lergolv, samt ger råd om ytbehandling och underhåll.
Sidan:
6
Antal sidor:
5
Min tomatodling, del 1
Jag och min familj bor på ett högt berg ute i Stockholms skärgård där jag odlar tomater för självhushållning. Jag odlar dels i krukor på altanen som ligger i höjd med ekkronorna och dels i pallkragar på friland i torvmossen mellan bergknallarna. Hur jag tänker kring odlandets olika utmaningar, växtbetingelser, hur jag förbereder inför säsongen med sådden och val av tomatsorter tänkte jag berätta lite om här. En av fördelarna med att odla sina egna tomater är mångfalden av sorter, smaker och färger som man belönas med. Inget slår en egenhändigt odlad tomat.
Sidan:
11
Antal sidor:
6
Odla egen sättlök
Att odla egen sättlök är enkelt. På en väldigt liten yta kan du odla all sättlök du behöver för självhushållet och på så sätt öka din egen självförsörjning, få kontroll över ditt eget utsäde och dessutom spara lite pengar. I den här artikeln beskriver jag hur vi gör vår sättlöksodling.
Sidan:
18
Antal sidor:
2
Oppgården och Graneberg, del 2
Vi som skriver detta är Anna-Maria och Isak och vi har varsin gård i Strängnäs kommun. I förra numret (åter.se/125-23) gjorde vi en jämförelse av förutsättningarna på våra gårdar. I denna del lägger vi istället fokus på vad vi försöker bygga upp. Här spelar både våra gemensamma principer och våra platsers olikheter stor roll. Till exempel har Anna-Maria platsens kulturarv att ta hänsyn till, medan Isak startar från ett tomt blad. Som avslutning delar vi med oss av de lärdomar vi gjort längs vägen.
Sidan:
20
Antal sidor:
3
Konsten att varpa
Min förhoppning med artikelserien Konsten att väva är att intresset för och modet att hysa en egen vävstol i hemmet ska uppstå. I denna del av serien är det dags att våga varpa, det vill säga göra sin egen varprumpa.
Sidan:
24
Antal sidor:
4
Seriedel :
7
Fröodling av tvååriga växter
Detta är den tredje artikeln i vår serie om fröodling. I de två föregående artiklarna har vi dels gått igenom de grundläggande förutsättningarna för fröodling och dels beskrivit hur fröodling av ettåriga växter går till. Nu är det dags att ta oss an de tvååriga växterna.
Sidan:
29
Antal sidor:
3
Seriedel :
3
Odla mjölmask
På vår gård har vi får, höns och katt och emellanåt ett par hushållsgrisar också. Men gårdens allra enklaste djur är mjölmaskarna. De är snälla, billiga, produktiva, biter aldrig sönder mina saker och luktar inte illa. De lämnar inte döda möss under min säng, behöver inte en massa barnmorskehjälp och nappflaskor vid födseln och skulle aldrig få för sig att gala högljutt klockan 03.
Sidan:
32
Antal sidor:
5
Keski
I livet är vägen framåt sällan klart och tydligt utstakad. Ofta blir vi så involverade i vardagslivets detaljer att vi förlorar överblicken. Vi har plikter och åtaganden. Saker kommer emellan. Oväntade händelser inträffar. Så håller det på. Men på något sätt har jag ändå under femtio års tid lyckats följa den kompassnål som visat vägen till ett liv utanför städerna. Det är vad mitt utflyttarbrev handlar om.
Sidan:
36
Antal sidor:
5
Kummin
Upptäck en av våra allra äldsta vildväxande kryddväxter – kummin! En nyansrik överlevare som borde få tillbaka sin självklara plats i vår matkultur.
Sidan:
40
Antal sidor:
2
Seriedel :
2
Byggemenskaper på landsbygden
Byggemenskaper på landsbygden öppnar upp för en ny typ av boende där man tillsammans tar ansvar för både sin livsmiljö och sin framtid. Genom att gå samman i ekonomiska föreningar eller lokala utvecklingsbolag, även kallade ”bygdebolag”, kan invånarna inte bara skapa flerbostadshus utan också, om man så vill, forma en livsstil som präglas av självhushållning – där gemensamma odlingar, förnybar energi och delade resurser blir en naturlig del av vardagen.
Sidan:
42
Antal sidor:
6
Seriedel :
1
Köp nätversionen för att läsa hela tidningen digitalt.