Kategori: Övriga ämnen

I Åter nr 2/2019 berättade vi om hur vi renoverade ett litet hus med återan- vänt byggnadsmaterial och lösningar för ett modernt och resurssnålt boende. Vi beskrev hur vi förbättrade värmeisoleringen i golv och ytterväg- gar och hur vi gjorde för att förebygga fuktproblem. Nu berättar vi om uppvärmning, el, vatten, avlopp och om behandling och användning av fekalier och urin från våra urinsepa- rerande toaletter. Vi avslutar med lite tankar om boende som en pågående process.

Flera plötsliga kriser blir ett nytt normaltillstånd. Världen efter oljan kan innebära mycket, både ljus och mörker. Hur hanterar och förbereder sig självhushållare för en framtid där det enda som är säkert är att den inte innehåller mer av samma?

Hur lyckas man skapa förtroende, relationer, utbyte och samarbete i byn? Vi som skriver denna artikel utbildar och stödjer organisationer i att utveckla deltagardemokrati och medskapande ledarskap. Vi bor själva på landsbygden och vill på detta sätt bidra med lite goda tips på hur man kan gå tillväga för att bygga samverkan och medskapande i den egna bygden.

I några avsnitt av Åter 2017–2018 berättade jag om mitt bygge av ett 80 kvadratmeter stort orangeri mot min ladugårdsvägg. Budgeten var ynkliga 100 dollar och när projektet avslutades fanns det väl fortfarande en liten slant kvar i börsen. Nästan allt material var återbruk, överblivet och sådant som många kallar skräp. Nu tänker jag ge mig i kast med en gammal redskaps- bod på endast 8 kvadratmeter.

Det blir allt mer uppenbart att vi inte längre kan ta friskt vatten för givet. Vi måste på alla tänkbara sätt minska vår förbrukning, annars riskerar vi att stå utan rent vatten både till att dricka och att vattna våra odlingar med när regnet uteblir. Vi behöver även lära oss att ta vara på regn- och markvatten på vår egen tomt och använda det optimalt innan det försvinner vidare ut i naturen.

Det går att arbeta med grönsaksodling på många sätt, i olika skalor och med olika redskap, strategier och tekniker. Vad som är helt avgörande oavsett vilken metod man använder är att man lyckas strukturera upp arbetet och hitta hållbara system som gör det lätt. Det enklaste arbetet är det som inte behöver göras. Genom planering och ordning i odlingarna kan mycket onödigt arbete undvikas. I en serie på tre artiklar här i Åter kommer jag gå igenom hur vi har gjort vårt arbete på Bossgården enklare och effektivare. Den här första delen handlar om att skapa ordning och reda och den kommer följas av artiklar om att utrota onödigt arbete i produktionen samt att planera för att minska onödigt arbete.

”Flera fingrar gröna” av Johannes Wätterbäck och Theres Lundén samt ”Odla med barn” av Sara Bäckmo

Nu är våren här! Kanske är du i full färd med förberedelser i ditt träd- gårdsland eller krattar bort det sista av fjolårets gräs, löv och kvistar i din trädgård. Då kan du behöva en kratta eller en räfsa. Idag har träkrattorna återigen blivit populära och finns att köpa i handeln, men du kan också med enkla medel tillverka en egen. I den här artikeln ska vi lära oss lite om hur man gjorde räfsor förr. Krattans konstruktion och utseende beror lite på var eller hur du skall använda den. I artikeln får du instruktioner i hur du kan göra en egen träkratta, utifrån färskt och torkat trämaterial.

När vi tänker på vad vår nuvarande industriella civilisa- tion gör med världen – orsakar klimatförändringar, får ekosystem att kollapsa och massutrotar arter med mera – kan det bubbla upp en mångfald av känslor. Inte minst när vi relaterar till de i vår omgivning som fortfarande inte verkar ha förstått. Hur hanterar vi allting? Kan det vara så att det praktiska som vi gör ute på våra gårdar – gör vi helt enkelt för att vi inte har något annat val?

Notiser och kortare texter från självhushållningsvärlden. Läsare skickar in nyheter, info om aktiviteter, nyttiga tips, roliga händelser eller goda recept. I dettta nr: Smidigt tillvaratagande av stora mängder squash, Ny podd om krisberedskap, självhushåll och prepping, Bostongurka, Småbrukarfestival i Larv Västergötland, Äggkartongständare, Bomullslinne färgat med lökskal, Röj tyst!, Enkel grusvägsskötsel, Rekofestivalen på Nääs, Rapport om nationell ekologisk självförsörjning

Den som lever ett självhushållande liv omges ofta av djur, jord och natur. Utmaningar och förutsättningar som bjuder på fantastiska möjligheter, men som också kräver en god hygien för att inte sprida sjukdomar, bakterier och smitta mellan olika djur, i både levande och förädlat tillstånd. Den som dessutom mjölkar själv, som förädlar ost, korv eller delikatesser måste vara ytterst medveten om vilken skada en bristfällig hygien kan orsaka. Lyckligtvis kommer vi långt med rent vatten, tvål och möjlighet att värma vatten.

Ett gammalt ruckel som på 1890-talet var byggt av återanvänt byggnads- material renoverades drygt 100 år senare, så långt möjligt med återan- vänt byggnadsmaterial och lösningar för ett resurssnålt boende. Resultatet blev en mycket låg boendekostnad, en hög grad av återanvändning och återvinning av byggnadsmaterial, en liten användning av vatten med liten tillförsel av näringsämnen till grund- vattnet och en bostad som är ”större på insidan än på utsidan”. Trots att renoveringen är anpassad till husets förutsättningar och våra behov, så kan våra överväganden och konkreta lösningar vara intressanta för fler som ska renovera och bo i äldre hus.

Jag är vegan sedan mer än fyrtio år tillbaka. Ja, hela min familj är det, min man, mina fyra vuxna barn och många barnbarn. Vi bor i lilla Mariefred i ett hus med en helt vanlig trädgårdstomt. Där försöker jag vara så självförsörjande jag kan och har bara planterat ätbara växter.

Vi kan odla stora delar av vår mat direkt i och under träden. På min gård har jag planterat hundratals nötträd i mina skogsträdgårdar. Jag tror på att få in träd i alla former av jordbruksland- skap och hoppas att mina erfarenheter kan vägleda och inspirera andra som vill odla nötter som en del av sitt självhushåll eller jordbruk.

För oss med självhushållarambitioner är tillgången på mat vanligtvis den enklaste utmaningen när det handlar om förberedelser inför en samhälls- störning. Bortsett från välfyllda frysboxar, jordkällare och skafferier har vi dessutom ofta mat i jorden som kan skördas i princip året om (beroende på var i landet vi bor).

Vindarna påverkar klimatet mer än vad vi tänker på, både lokalt och globalt. Alla vet vilken skillnad en svalkande vind gör en het sommardag, eller hur kallt det plötsligt kan kännas när en isande vind drar fram en solig januaridag. Men vinden kan också tämjas och användas för våra egna syften så länge som det sker på naturens villkor.

Recensioner av böckerna ”Fermentera 2.0” av Jenny Wikell och Lappa & laga” av Kerstin Neumüller

Småtexter, nyheter, info om aktiviteter, tips, roliga händelser och goda recept passar in på Plocksidan. Skicka en kort text (max ca 500 tecken), gärna med bild, via mejl till tips@alternativ.nu eller sms/mms till 0730-32 71 28. Alla publicerade tips belönas med ett extra nr av Åter i prenumerationspotten.

Ängssyra växer i hela Sverige och har genom historien använts som föda. Bladrosetterna har en syrlig smak och kan användas i sallader m.m. Förr skållades eller kokades bladen för att bli av med en del av den svagt giftiga oxalsyran.

Att odla hasselnötter i de mellersta och södra delarna av landet är något som borde vara lika självklart som att odla äpple. Ända sen isen lämnade vårt land har hassel funnits här och varit en del av vår kost. För självförsörjaren kan hassel vara ett bra komplement till andra frukter, bär och grönsaker.