Arkiv: Artiklar

-

Rosenkvitten har kommit att bli en väldigt användbar frukt för oss på Holma folkhögskola. För ca 20 år sedan planterade vi de första buskarna och idag använder vi den så gott som dagligen. Dels används den som ersättning för citron, dels testar vi också andra användningsområden för att dra nytta av både smaken, pH-värdet och pektininnehållet.

Uddebo i Västergötland är en by som sjuder av liv, men så har det inte alltid varit. En handfull bybors insatser för 20 år sedan var början på en enorm förändring som har lett till att byn idag har ett fyrtiotal olika initiativ och föreningar att samlas kring. Vi vill här dela med oss av historien om och våra erfarenheter av hur man kan väcka liv i en sovande by.

Hur kommer det sig att två klassiska pianister valt att bosätta sig just här i Finnsjön, utanför lilla Torsby? Jag värdesätter ärlighet högt, men på just den frågan, som jag får oftare än jag är bekväm med, brukar jag inte svara helt ärligt.

Vi hade behov av ett växthus. Och ett vinterprojekt. En inspirerande odlingskurs blev startskottet för bygget av vårt tunnelväxthus av isolerplastskivor på en stomme av böjda träbågar.

I den här serien berättar jag om olika sätt att sluta kretsloppen av näringsämnen. Den första artikeln (Åter 1/24) diskuterade olika avloppslösningar och konstaterade att vilket avlopp vi än väljer så är väldigt mycket vunnet om vi hittar en separat lösning för toaletten. Att avveckla wc och bygga ett förbättrat utedass blev vårt första steg (Åter 1/24). Nästa steg blev att bygga urinseparerande torra toalettlösningar inomhus. Den här artikeln ger en överblick över vilka alternativ som finns.

När det mesta oförklarligt skaver och känns fel, fast allting var "perfekt". När kroppen själv till slut säger ifrån. En fysisk flytt till ett enklare boende på landsbygden men också en förändring och en omställning till en helt annan typ av liv. Nu med betydligt mindre pengar i omlopp men istället med oändligt mycket mer glädje och tillfredsställelse i tillvaron.

I förra numret av Åter skrev vi om hur vi med hjälp av betesdjur kan stärka landskapets naturliga system, ekosystemprocesserna, i syfte att gynna jordhälsa, biodiversitet och produktivitet. Avgörande för ett gott resultat är att förstå några centrala biologiska principer och symbioser, och att undvika överbete av växter. Men minst lika viktigt för att nå önskat resultat är att även synliggöra sociala och ekonomiska aspekter för att få ett helhetsperspektiv på betesplaneringen.

Det här är historien om nya bänkar i Paradiset, vilka behandlades med eld inspirerat av den japanska tekniken Shou sugi ban för att öka livslängden.

Efter ett yrkesliv i utlandet och Sydsverige bor jag sedan 1986 åter i södra Lappland, i föräldrahemmet i byn jag växte upp i. Jag är nu 84 år och har hunnit anlägga en relativt stor trädgård, gjort små och större byggen och lösningar som kanske andra läsare kan ha glädje av att läsa om.

Vad händer om vi som bor i Arkhyttan drabbas av ett elavbrott en månad mitt i vintern? Eller mitt i sommaren? Vad händer om det inte regnar på tre månader? Sinar våra brunnar då? Och hur går det för djuren i stallarna hos byns bönder? Vad får det för konsekvenser för oss om landet drabbas av konflikt eller krig i närområdet?

För åtta år sedan fick vi tillstånd av kommunen att på 11 ha jordbruksmark skapa ett kooperativ av sex små permakulturskogslantbruk à 1 1⁄2 ha. Här berättar vi om vår resa till hållbar självhushållning och om hur vi organiserat det på vår egen gård.

Att svegsvarva är fantastiskt. Sinnena och kroppen måste jobba tillsammans. Ena benet trampar, det andra håller balansen. Ögat håller koll, örat lyssnar. Belöningen av att ha vinklat in svarvjärnet med överkroppen i rättan tid ges med spån som flyger och det där ljudet av ett skär som blev perfekt.

-

Nålbindning är en väldigt gammal teknik och de flesta historiska exempel på nålbindning som överlevt till våra dagar är vantar. Inte så konstigt, när man tänker efter. För vem har inte tappat en vante någon gång?

Många vet att vi behöver hushålla med vatten och sluta kretsloppen av näringsämnen. Tar vi utmaningen på allvar leder det förr eller senare till frågan om hur vi organiserar toalett och avlopp. Detta gäller både oss självhushållare och samhället i stort.

I förra numret av Åter skrev Leo Rehnfeldt och Åsa Vilhelmsson om vad som kännetecknar regenerativt lantbruk, om ekosystemprocesserna som ger förutsättningarna för liv och om de sex principerna för jordhälsa. Här kommer nu den andra delen, som handlar om betesplanering för levande landskap och för att skapa förutsättningar för allt mer liv.

I förra numret av Åter beskrevs hur du själv kan bygga en biogasrötkammare av en IBC-tank. När tanken är färdigbyggd ska den komma igång, vilket kan vara en ganska komplicerad process. Här beskriver vi hur du gör för att lyckas.

Stolpverkets förlovade land. Så skulle man med fog kunna beskriva Frankrike. Under tio dagar njöt vi av livet och stolpverken på den franska landsbygden. Häng med när vi lagar en typisk fransk vägg, i stolpverk och lera.

Att odla snittblommor kan vara en lönsam och mångsidig inkomstkälla för småbrukare. I denna artikel skriver jag om argument för lokal snittblomsodling, Slow Flowers, marknaden för blommor och försäljning, samt de bästa blommorna och tankesätten för att själv komma igång med att odla blommor.

När vi arbetar i trä med tillverkning av olika föremål, t ex små redskap och möbler, kommer vi aldrig ifrån behovet av olika tvingar och limknektar. Det är ganska dyra verktyg att införskaffa, såväl nytillverkade som begagnade. I den här artikeln visar vi hur du kan tillverka en limknekt i trä. En limknekt är en avlång tving där en spännkloss flyttas för grovinställning. Den används vid limning och sammanfogning av lite längre föremål, t ex bordsskivor. Den som beskrivs här är gjord för små limprojekt.

Det är hälsosamt och bra att äta grönt. Men både det konventionella och det ekologiska lantbruket använder varje år mycket energi på att plöja, så, plantera, rensa och skörda grönsaker. För att minska miljö- och klimatbelastningen har tre gårdar i Danmark forskat på odlingspotentialen i fleråriga grönsaker. Resultaten omfattar nya smaker, nya skördeperioder och högt näringsvärde.

I två delar (Åter 2/23 och 3/23) har jag berättat om grunderna i mjölksyrning och hur man kan mjölksyra sommarens överskott och en massa ovanliga grönsaker. Nu är det dags att berätta hur man kan ta vara på vilda och odlade blad och stjälkar genom mjölksyrajäsning.

Förra året genomfördes en enkätundersökning i tidningen Åter som en del i det Formas-finansierade forskningsprojektet ”Gröna vågen vänder åter”. Projektet undersöker bland annat gröna vågens migration och självhushållningens livsvillkor och vardagspraktik i syfte att bidra med fördjupade diskussioner om hur den svenska landsbygden och livsmedelssystemet kan utvecklas i en mer hållbar riktning. I den här artikeln redovisar vi några av de resultat som framkom från enkätundersökningen.

Att bygga ett hus från stock till stuga fick min dotter Lena och hennes man Jerker vara med om sistlidna år. Det hela började med ett antal vindfällen på min brors fastighet som vi upparbetade hösten 2017. Under djupsnövintern 2018 fraktades stockarna hem med snöskoter och sågades upp under våren till stolpämnen, ramvirke, regelvirke samt panelbräder. Efter några månaders torkning i det heta sommarvädret satte vi upp bastun med duschutrymme, bastukammare samt sovloft ovanför bastun. Vi ska här följa byggprocessen från stock till färdigt hus.

-

Sommaren 2023 lämnade jag Landvetter för att bege mig till Mörhult i Småland. En resa både kroppsligt och mentalt. Rent faktiskt var jag på väg för att tillbringa två veckor på andelsjordbruket Gröönsgård för volontärarbete, men mitt mål var ett annat. Tillsammans med Mimmi, Nicklas, Balder, Idun och Sigge ville jag se om min dröm om ett framtida självhushåll var realistisk. Svaret skulle komma att bli ett ja, vilket födde tanken att försöka inspirera läsare av Åter till samma möjlighet – att få testa drömmen ”i verkligheten”.

De fel som upptäcktes vid provvävningen, se Åter 3/2023, ska vara åtgärdade, skälet öppet och fint när tramporna trycks ner. Efter alla förberedelser är nu vävstolen redo för vävning. Blir det en matta planerad in i minsta detalj som den gamla garnryan på bilden eller en som vävs fritt från fantasin? Är det färgerna på trasorna som får tala eller är det husbehovet? Ska det gå fort eller sakta växa fram? Med många meter i varpen så finns det möjligheter för alla varianter. En sak är säker: så fort den första mattan börjar ta form i vävstolen så jobbar hjärnan vidare med nästa projekt. ”Hur blir det om man gör si eller så ...?”

Vi fortsätter i den här artikeln att tillverka två olika hjälpmedel som du har användning av när du monterar ihop delar i trä, t ex 90­-graders hörn på en låda, ett skåp eller en hylla. Vi visar även en enkel fixtur för sammanfogning till runda former, t ex rundstavar eller grenar som spruckit.

”Att möjliggöra högsta tänkbara vitalitet i ekosystemen genom att människans behov tillgodoses”. Genom att ...? I en tid då klimatlarmen haglar samtidigt som anslagen till omställningsarbetet minskar kan det låta snudd på utopiskt. Men så lyder en nordisk definition av regenerativt lantbruk. Det handlar om att verka för friska ekosystem och samarbeta med naturen för att producera det vi behöver, samtidigt som vi faktiskt stärker landskapet och ger förutsättningar för mer liv.