Arkiv: Artiklar

-

Då är det dags för comeback från Backgårds efter en mild men ganska slitsam vinter.

När man odlar fisk håller man fisken i tätare bestånd än vad som förekommer naturligt i hav och sjöar. Det innebär att man måste mata den och kanske även rena vattnet. Här ska vi ta en titt på vad det finns för olika alternativ för att göra detta på ett vettigt och småskaligt sätt.

I en stor biodling är man tvungen att sköta sina bin på ett rationellt sätt om verksamheten ska gå ihop. Husbehovsodlare har inte samma effektivitetskrav på sig, men kan ändå dra nyttig lärdom av en yrkesbiodlares erfarenheter. I förra numret berättade Lars Hedlund hur det kan gå till i hans biodling under mars, april och maj. Vi fortsätter här med resten av biåret.

Vi har en Wwoof-gård och det är fantastiskt. På många sätt. Hela världen kommer hit till oss medan vi går och klafsar runt i samma jord. Det ger oss en möjlighet att på allvar förstå att det vi gör ingår i ett större nätverk och att vi inte är ensamma.

Tillsammans med min dotter Hjördis åkte jag till Nya Zeeland där vi arbetade som volontärer på olika gårdar. Vi åkte genom organisationen Wwoof, där man arbetar cirka 30 timmar i veckan mot mat och husrum. Ett bra sätt att lära sig något nytt i ett spännande land och få kontakt med lokalbefolkningen. Samtidigt har man möjlighet att resa runt lite och ta del av natur och kultur. Här följer en del ur vår dagbok:

Den senaste tiden har det i Åter tagits upp hur man gör färsk ostar, fetaost, mögelost mm, men det var nu drygt tio år sedan någon skrev om hur man gör hårdost. Här är en artikel om grundprinciperna. Jag avslutar med ett enkelt recept och hoppas att fler delar med sig av sina recept i tidningen eller forumet på Alternativ.nu

Som jägare har man ett ansvar att inte orsaka de djur man skjuter mer lidande än nödvändigt. Genom att använda sig av skjutstöd förbättrar man effektivt sitt skytte. Här beskrivs hur man enkelt kan tillverka två olika typer av skjutstöd.

Våra svenska lantraser är raser som under lång tid anpassats till vårt klimat och de behov och förutsättningar som funnits i ett samhälle baserat på självhushållning. De är därför synnerligen intressanta för dagens självhushållare och väl värda att bevara. Under åren har jag lärt känna många raser närmare och tänkte här delge er några av mina personliga favoriter!

Björk är inte bara den mest omtyckta veden att elda med, eller ett vanligt virke i möbler och husgeråd. Det finns många andra användningsområden. Här är lite om hur du tar tillvara blad, sav, slanor, näver och rötter.

-

Raketspisen utvecklades inom ett biståndsprojekt i trädfattiga utvecklingsländer. Den eldas med ris och kvistar och överför en maximal del av värmeenergin till matlagningskärlet. Samtidigt är den lätt och gratis att tillverka i hemmet. Kanske något vi kan ha nytta av även här uppe i norden?

I två år har jag nu snickrat på ett 36 m2 stort uthus. Målet har varit ett personligt hem, byggt med enkla metoder och naturliga material. Och utan lån. Så här gick det.

I Åter 1-3/07 fick vi följa med ett år i en husbehovs-biodling. I denna nya serie berättar Lars Hedlund hur det kan gå till i en stor och mer rationell biodling och hur man kan sköta sina bin på ett enklare och effektivare sätt.

Så här drygt ett år efter vår inflytt i ok tober 2010 ska vi försöka summera vår första tid här i Vimmenarp. Vi som bor här är Tomas, Åsa och Axel. Bondkatterna Selma, Florence och Ester. Fem hönor och en tupp. Tre gotlandsfår Max, Mira och Molly.

Att sälja köttprodukter hemifrån gården är förenat med en hel del att tänka på. Denna charkkurs gav en god inblick i regler, hygien och förädling; kunskap som kan vara till nytta även för den som bara förädlar sitt kött till husbehov.

För många jägare med självhushåll är rådjursjakten högt prioriterad. Här ges en beskrivning av rådjur och hur man jagar dem, samt hur man tar till vara på kött, skinn och horn.

Jag har under året provat att odla ostronskivling och delar i den här artikeln med mig av mina erfarenheter. Trots min ringa vana blev skörden ac ceptabel och jag tyckte att experimentet var roligt. Den metod jag beskriver kan ge svamp höst och vår i upp till fem år utan något egentligt underhåll.

Det började i våras med lite röjning. Flera stora trädstumpar, mindre stammar och högar med grenar -vad gör man med allt? Efter ett tag kom jag att tänka på svamp. Jag tänker inte beskriva den vedertagna metoden för svampodling, den beskrivs så bra i Åter nr 4 från 2003 och i handboken på nätet, i stället blir det en beskrivning av den lata svamp odlarens experiment...

En egen vedeldad bakugn är det många som drömmer om, men om man inte redan har en bakugn i huset är det ofta svårt att hitta plats och dessutom dyrt och svårt att bygga en. Som tur är finns det alternativ. Jag byggde för några år sedan en vedeldad ugn ute. Den är enkel och mycket billig att bygga.

I denna tredje del om nyttiga vilda växter har turen kommit till brännässlan, även den vanlig och lätt att känna igen. För självhushållaren är nässlan ofta en oönskad gäst vid gödselstackar, komposter och hönsgårdar. Att koka nässelsoppa på vårkanten tar inte mycket på beståndet, här kommer förslag på andra användningsområden.

-

Det är söndag och vi har inget särskilt inplanerat mer än att hämta mjölk. Det mesta är skördat, lammen hänger på mörning, sylt och konserver står i jordkällaren, innanfönstren är på plats och vi tar tillfället i akt att skriva fjärde numret i vår serie. Därmed har det slagit oss med full kraft att det redan gått ett år sedan vi började berätta om vårt Backgårdsprojekt. Tiden går onekligen fort. Samtidigt känns det som väldigt länge sen vi bodde här i ett rum och kök och letade i uthusen efter nått att elda i pannan.

Björkriskvasten pryder altanen och farstukvisten. Den är bra när man ska hålla rent från löv och nysnö och är suverän till stenlagda ytor.

Mobilsamåkning är ett system som gör det enkelt för bybor att samordna sina resor till och från de vanligaste orterna. Idén till Mobilsamåkning föddes i Tolg, en liten by tre mil utanför Växjö. Byborna såg det korkade med alla halvtomma bilar på vägarna, ofta för att det var krångligt att organisera samåkning.

Byn Kåtaliden ligger i Västerbottens inland. På gården som är min sambos hemställe bor vi, Sara och Rolf med våra tre barn. I byn finns numera bara 5 hushåll som bor här året runt. Närmsta ort är Sorsele som ligger 3 mil bort. Där går barnen i skola och jag arbetar 75% som undersköterska.

Har man gjort som Leif Häggström beskriver så är fortsättningen inte så svår. Ett rundflått djur är kanske vad man önskar men är lite krångligare att hantera. När jag bereder skinnet skär jag upp det utmed magen, då blir det lättare att mjukgöra skinnet och att torka pälsen snabbt.

Som sin hönsflocks beskyddare kanske man en dag har ett avlivat litet rovdjur att ta vara på. Inget att äta, men det vackra skinnet kan flås av och torkas för senare beredning.

I Åter nr 1/09 skrev jag ett läsarbrev som inleddes så här: ”Vår familj har nu bott i snart 3 år på den lilla gård som vi hoppas ska kunna skapa mat och livsglädje till oss under kommande år...” Nu har snart ytterligare två år gått och lite blev som jag trodde.

Steget från självförsörjning till försäljning av överflödet behöver inte vara så stort. Men tillverkning av livsmedel för försäljning eller servering kräver en godkänd livsmedelsanläggning. Alltså lokaler och rutiner som garanterar säkra livsmedel som ingen blir sjuk av.