Kategori: Övriga ämnen

För hundra år sedan var det staden som bar på löftet om ett bättre liv. När vi nu vänder ryggen mot storstadens buller med romantiska drömmar om ett liv på landsbygden är det inte heller säkert att det blir som vi tänkt oss.

Agroforestry omfattar olika odlingssystem som alltid inkluderar vedartade växter som träd och buskar. Som självhushållare kan man applicera dessa odlingssystem på olika ytor oavsett om man har en liten tomt eller en stor gård.

Sågar finns i många olika varianter och kanske har du en favorit. Ibland kan du behöva se över din såg och eventuellt laga eller fixa till den och göra den mer funktionsduglig. De flesta sågar som säljs idag är dock tandspetshärdade, vilket innebär att tänderna ska hålla länge och när de eventuellt går sönder är det dags att köpa en ny såg. Det gäller dock inte alla sågar och även de som är tandspetshärdade kan må bra av lite underhåll ibland. Vi går i den här artikeln igenom lite om lagning, underhåll samt återanvändning av sågar och sågblad.

Separationer bland människor som köpt gård eller renoveringsobjekt är ganska vanliga. I denna fjärde del av vårt utflyttarbrev vill vi beskriva våra försök att hålla ihop, särskilt då vi både lever och arbetar tillsammans på gården.

Att i ett tidigt skede fokusera på att bygga socialt kapital lägger en god grund för att bygdebolaget blir framgångsrikt idag och i framtiden. Här ger vi våra bästa tips för att mobilisera bygden och skapa en hållbar kultur av engagemang.

I förra numret av Åter beskrev vi hur man bygger en bärbar huggkubbe av en varpbom från en gammal vävstol. Vi fortsätter med träslöjdstemat: här kommer en beskrivning av hur man enkelt utvecklar sitt täljande genom att bygga sig en täljhäst.

Bygdebolag verkar i gränslandet mellan ideell, offentlig och privat sektor, där de med stora arbetsinsatser och begränsat stöd fyller viktiga tomrum som gör att Sveriges landsbygder kan fortsätta leva. Vi ser därmed en utveckling där bygdebolag axlar ansvar och intar funktioner som ibland kan tyckas bör åligga någon annan samhällsaktör. Samtidigt skulle bygdebolagen, med bättre förutsättningar och rätt incitament, kunna få en central betydelse för lokalsamhällen runt om i landet när vi bygger ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle för framtiden.

Gamla yxor finns i många olika modeller och har blivit allt mer populära på begagnatmarknaden. Har du tur så kan du hitta yxhuvuden i fyndlådor på loppis eller på auktioner. Vi ska i denna artikel gå igenom hur du kan renovera en yxa genom att tillverka ett nytt skaft och fräscha upp ett gammalt yxhuvud.

För åtta år sedan skrev jag om vildsvin här i Åter (nr 2/2013), nu känner jag att det är dags igen eftersom förutsättningarna har förändrats. Lampor och kameror har blivit tillåtna att använda och trikintester är för närvarande subventionerade för att öka avskjutningen. Dessutom har vildsvinens utbredningsområde ökat, vilket innebär att allt fler av Åters läsare kommer i kontakt med de 300 000 vildsvin som beräknas finnas i Sverige.

Jag flyttade till landet för att leva ett jordat liv. Med får i hagen, betor i jorden, ankor i dammen och hammaren i handen. Ett liv i behagligt tempo med gott om tid både för närkontakt med naturen och för familj och vänner. Det var sådant jag var inställd på. Det jag inte var inställd på var att ett sådant liv förutsätter en annan inställning till livet. Och att skaffa sig denna inställning är på många sätt den största utmaningen.

Brännässla har sedan länge använts vid växtfärgning av garn och textilier och av fiberrester från nässelspånaden kan man göra papper. Vi återkommer till detta i kommande artikel, men här fördjupar vi oss i olika rötningsmetoder för att få fram de rena, glansiga nässelfibrer som sannolikt ligger till grund för den mytomspunna nettelduken.

Våren 2019 inledde vi ett åter- bruksprojekt i samarbete med Länshemslöjdskonsulenterna i Uppsala län. Janne tog rätt på en vacker, gammal och obrukbar vävstol som egentligen skulle kastats på tippen. Under namnet ”Projekt: Vävstol” försökte vi ta reda på hur mycket av den som faktiskt gick att ta till vara på och ge nytt liv.

I de två senaste numren av Åter har vi fått kika in på den lilla självhushållargården Råglyckans Trädgård i Klövedal. Här bor trädgårdsmästarparet Joakim och Anna med barnen Gunnar och Idun, katter, ankor och höns. I sista delen får vi ta del av familjens planer på att bygga ett ekologiskt hus och hur permakultur ska genomsyra allt på gården framöver.

Varför vill en som psykolog länka ihop självhushållning och psykologi? Och varför skriva om psykologi i tidningen Åter? Under mitt arbete som psykolog har jag förvånats över likheter i arbetet med välmående under terapier och som självhushållare. Jag hoppas att ni tycker att dessa likheter är lika fascinerande och användbara som jag!

I detta magasin har nyligen publicerats en välskriven och omfattande artikel om volontärarbete. Då jag själv haft ett stort antal besökare från organisatio- nen Workaway läste jag denna artikel med stort intresse. Sakta gick det upp för mig att jag måste varit en av de absolut sämst förberedda volontär- värdarna i riket. Jag har i princip haft noll koll. Om inte recensionerna ändå varit hyggliga så hade jag sannolikt aldrig vågat skriva denna artikel. Läs därför detta främst som en reflektion och sammanfattning av erfarenheter.

Kanske har även du råkat ut för dem – kommentarerna om att ett liv med mindre lönearbete är ett hot mot välfärdssamhället? Någon som hävdar att downshifting bidrar till lägre skatteintäkter och att det som ”avhoppare” är osolidariskt att förvänta sig att någon annan jobbar ihop till vår sjukvård, skola och asfalterade vägar medan vi mest förverkligar oss själva. Vilka argument kan vi som självhushållare och downshiftare ta till för att rättfärdiga våra beslut? Eller är det så att vi drar ett mindre strå till stacken?

Vi samlade ihop en del gamla trasiga verktyg och delar till verktyg för att se vad vi kunde använda dem till. En del material var alltför slitna för att brukas, då trähandtag murknat och rostiga fästen blivit för dåliga. Dock fanns det en hel del verktyg som med vissa åtgärder kunde komma till användning och till viss del också få förnyat användningsområde. Vi skriver om några av dessa verktyg i den här artikeln och hoppas kunna inspirera dig som läsare att inte slänga det som kan lagas och förnyas.

Skattungbyn ligger i Orsa kommun i norra Dalarna och har en befolkning på ca 350 personer. I byn finns många spännande exempel på lokalt enga- gemang som bygger gemenskap och håller service och lokala sammanhang vid liv. Jag vill berätta om hur några av dem blivit till och fungerar, för att inspirera andra läsare som vill jobba för att få liv i sin bygd eller sitt lokalsamhälle.

I Sverige kan vi locka åtminstone 20–25 solitärbiarter (troligtvis fler) och ännu fler andra vilda steklar till ovanjordiska håligheter tillverkade av människan. Flera arter solitärbin kan vi gynna genom att blottlägga eller skapa områden med sandrik jord på soliga platser. Att göra boplatser åt solitärbin kan göra skillnad för pollinering och skadedjursbekämpning i trädgården, men de fyller också ett pedagogiskt syfte och en möjlighet för oss att lära känna våra flygande vänner lite bättre.

Med den drucknes envishet fortsätter jag mina byggäventyr djupt inne i det västgötska sörlandet. I Åter 1/2021 blev det första rummet i det f d hönshuset klart. Det har redan fått en mjukstart med en enkel romprovning, en pokerkväll och en mindre konstutställning. Nu börjar även det andra rummet att bli klart. Här inne blir två av väggarna putsade med bruk, och två väggar blir bevarade med sina ursprungliga liggande brädor från 1938. En ny gavelvägg av närmast bibliska mått har byggts upp ovanför väggen där hönsen en gång hade sina reden. Min förhoppning är att en dag kommer skaror att vallfärda till Mårdaklev och häpet betrakta det över fyra meter breda konstverket på denna paradvägg.

Att ta emot en volontär är en utmärkt möjlighet att stödja sin verksamhet med en extra arbetskraft och få in en frisk fläkt i vardagen. Jag har arbetat med volontärförmedling, har själv varit volontär i flera olika projekt utomlands och har varit med om att välkomna volontärer i ett eget projekt. De erfarenheterna gav mig mycket och har till och med präglat hela mitt liv – annars skulle jag inte bo i Sverige just nu. Därför vill jag berätta i denna artikel om vad man kan göra för att det ska bli en lyckad upplevelse för både volontären och värden.

Oavsett om en bor ute i skogen och diskar med vatten från en egen brunn eller om en står i ett kök på sjätte våningen i storstadsbullret är disken något som de flesta av oss måste ta itu med för att få vardagen att gå ihop. Men hur gör vi egentligen? Och vad har vi lärt oss om ett så grundläggande underhållsarbete? I en tid då vi i allt större utsträckning behöver röra oss bort från plastprodukter och slit-och-släng domineras marknaden för diskredskap fortfarande av plaster och korta livslängder. Vill vi ha alternativ får vi i vanlig ordning hitta på dem själv. Men alternativ finns! Och här kommer några.

Innan vintern kom samlade vi ihop några av de verktyg som behövde lite extra omsorg innan det blir dags för vårsådd och planteringar till sommaren. Det är en kultivator med sneda pinnar, rostangripna små spadar och handtag som behöver slipas och behandlas. Dessa verktyg är också utgångspunkt för den här artikeln. Något verktyg är också ett loppisfynd som behövde lite behandling innan användande.

Den som tagit över en gård som funnits i släkten tidigare tar inte bara över gården utan också de nätverk som finns som en säkerhet runt gården och dess invånare. Den som flyttar ut på landet som stadsbo får själv bygga det kunskaps- och säkerhetsnät som behövs. I den här artikeln ska vi beskriva våra tankar om det och hur vi har gått till väga.

En velomobil är en helkåpad liggcykel. Karossen skyddar cyklisten från kyla och regn samt vid olycksfall, men den strömlinjeformade formen är framför allt grunden till dess enorma effektivitet. Höga hastigheter på 40–50 km/h möjliggör även längre dagliga transporter och pendling. Dagens breda utbud av velomobiler täcker en rad olika behov.

Att engagera sig för biologisk mångfald i sin trädgård eller annan närmiljö är ett sätt att återkoppla med naturen. En ökad vistelse i, och medveten interaktion med, naturen som finns utanför huset är inte bara positivt för vår fysiska och mentala hälsa, det gör också att vi får en barnsligt växande nyfikenhet för hur naturen fungerar.

Våtarv, även kallad nate, förekommer i hela Sverige och i delar av landet kan den hittas och användas året runt. Den är ett vanligt ogräs i odlingarna, och med sitt höga proteininnehåll och sin goda smak är den värd att ta vara på istället för att bara rensa bort. Hela växten är ätlig och kan användas både färsk och tillagad.

Har man en odling så har man nog råkat ut för ogräs i rabatterna. Vad som egentligen är ogräs beror dock på vem man frågar. Men enligt Wikipedia är ogräs i princip vilken växt som helst om den växer på ett ställe där den inte är önskvärd. I denna artikel tar jag upp några olika fleråriga ätbara växter som jag och många andra skulle kalla för just ogräs.

Detta är en introduktion till effektivare sätt att laga mat utomhus med förnybara resurser. Mer specifikt solenergi. Här presenteras två solugnar som har byggts, testats och använts på forskningscentret Aprovecho i Oregon, USA.

Mjölkörten är lätt att känna igen och finns över hela Sverige. Skott, blad, blommor, märg och jordstam kan användas som föda. Av barken kan man göra rep och frödunen är bra när man ska göra upp eld.