Ur Åter 2/21 Lästid: 13 minuter

1

Mångfald i trädgården del 1

- växtlighet och blommor för insekter

Att engagera sig för biologisk mångfald i sin trädgård eller annan närmiljö är ett sätt att återkoppla med naturen. En ökad vistelse i, och medveten interaktion med, naturen som finns utanför huset är inte bara positivt för vår fysiska och mentala hälsa, det gör också att vi får en barnsligt växande nyfikenhet för hur naturen fungerar.

Ju mer jag lär mig om de arter som finns runt knuten, desto mer har mina ögon öppnats för detaljerna i det som växer och rör sig i trädgården. Det som för länge sedan var en humla, har för mig nu vidgats till att inkludera många arter humlor med väldigt olika utseende och storlek. Min fascination för alla former och färger som finns runt om oss växer år för år och med den även viljan att bidra till att bevara den mångfald av arter som inte bara ger mer resilienta ekosystem, utan också har rätt att få leva för deras egen skull.

Inspiration till framtidens landskap återfinns i dåtiden

Begreppet biologisk mångfald innebär förenklat artrikedomen av växter, djur och svampar samt deras livsmiljöer som ger dem vad de behöver i form av mat, skydd och vatten för att de ska trivas och kunna reproducera sig. För att skapa lockande livsmiljöer för våra vilda vänner i trädgården är det värdefullt att föreställa sig hur deras naturliga habitat i lövskog, skogsbryn, dikesrenar, ängar, hagmarker och småvatten ser ut, eller kanske snarare hur de såg ut förr i tiden. Före 1950-talet var Sveriges landskap mer mosaikartat, varierat och ihopkopplat med meandrande bäckar, diken och buskage. Blandskogar med träd i olika åldrar var vanligt och det fanns betydligt mer död ved i skogarna än idag. I skogskanterna fanns varma brynmiljöer fulla med sälg, rönn och andra träd som insekter älskar och det fanns betydligt fler blommande ängar och hagmarker. De rikliga bestånden av sälg och andra tidigt blommande växter gav de tidiga pollinerarna mat under den kritiska perioden innan vårens och sommarens alla blommor börjat blomma. Ännu längre tillbaka fanns även gamla och breda hamlade sälgar och andra träd som gynnade många arter. Vid fuktängen kunde videbestånd breda ut sig mot vattnet och erbjuda skydd och mat för fåglar och insekter och fruktträd och bärbuskar gav rikligt med frukt, eftersom det fanns många gömställen och övervintringsplatser för insekterna i det svenska landskapet.

Mångfaldsträdgården i Stjärnsund. Fruktträd och bärbuskar skapar en strukturell mångfald i trädgården som erbjuder massor med nektar och pollen på en förhållandevis liten yta när de blommar.

I dagens rationaliserade landskap har de utdragna skogsbrynen till stor del försvunnit. Sälg och rönn, som inte ansetts ha något värde för jord- och skogsbruk, har fått öknamnet sly och har motarbetats eller ätits upp av en växande älg- och rådjurstam. Mångfaldsrika skogar erstätts av hyggen som i sin tur ersätts av trädplanteringar av gran och tall. Träd i olika åldrar, solbelyst död ved, blommande ängar, meandrande diken och våtmarker är numera sällsynta och grenar och ris från skogsbruket som är bra gömställen eller livsmiljöer för många djur och insekter, städas bort och blir bioenergi. Dessutom används idag stora mängder bekämpningsmedel i både jordbruk och trädgårdar för att ersätta det arbete som den rika mångfalden av djur och insekter som äter upp skadedjuren, till stor del kunde och kan göra, bara de har rätt förutsättningar av mat, skydd och övervintringsplatser i omgivningarna.

Ängshumla på sälg. Sälgen blommar tidigt och är den enskilt viktigaste växten för humlor, bin och andra insekter som vaknar tidigt på våren eftersom den ger så mycket pollen och nektar.

Färre insekter i ett förändrat landskap

De senaste åren har flera alarmerande rapporter kommit om våra insekters tynande tillvaro. När jag var liten kommer jag exempelvis ihåg att det på sommaren fastnade massvis med flygande insekter på bilens vindruta när vi åkte bil. Så är det inte längre. Det saknas enhetlig forskning i Sverige över lång tid men en studie gjord i Tyskland visar att antalet flygande insekter minskade med hela tre fjärdedelar på bara 25 år mellan 1989 (då man började mäta antalet insekter på ett standardiserat sätt) och 2014. Många försvann troligen även innan dess och orsakerna till förlusten anses till stor del vara förstörelse av vild natur, besprutning och klimatförändring. Brist på nektar och pollenrika blommor är en av de huvudsakliga anledningarna till att många av våra vilda bin, humlor och andra pollinerare har svårt att överleva i de svenska landskapen. Enligt Naturskyddsföreningen har minst tretton arter solitärbin redan försvunnit från Sverige och en tredjedel av de vilda biarterna riskerar att dö ut. De finns därför med på den svenska rödlistan som är en lista över arters hotstatus.

Stora odlade fält av raps kan ge massor med mat åt våra bin och humlor under en tid, men när rapsen blommat över inleds en svältperiod för många arter om det inte finns andra blommande växter i närheten. Forskare har sett att blombristen även leder till konkurrens mellan honungsbin och vildbin. Eftersom pollen och nektar behöver räcka till alla behövs mer blommor i odlingslandskapet, men även de privata trädgårdarna och städernas parker har en viktig roll att fylla. De kan utgöra viktiga oaser där många av våra vilda flygande vänner kan ha det bra om förutsättningarna är de rätta. Särskilt om det finns mycket blommor hela växtsäsongen.

Bilderna ovan visar skillnaden i förekomst av sälg i det svenska landskapet förr och nu. Till vänster det svenska landskapet omkring 1950 med a) blandskogar, b) utdragna skogsbryn, c) fuktängar, d) blommande ängar och
hagmarker, e) meandrande bäckar och diken samt f) åkerholmar med sälg och andra träd och buskar.
Bilden till höger visar dagens landskap med g) hyggen, h) gran- och tallplanteringar, i) raka diken utan buskage eller träd, j) stora fält av säd eller raps, k) grenar, ris, sälg och rönn blir till bioenergi samt l) vass. Frågan är vad vi kan lära oss av denna förändring? Hur vill vi att framtidens landskap ska se ut?
Bilder: Martin Holmer.

Hur skapar vi mångfaldsrika trädgårdar?

Nedan hittar du ett axplock av trädgårdens blommande ingredienser du kan överväga att introducera eller bevara (om du redan har dem) i eller i närheten av din trädgård för att gynna biologisk mångfald, särskilt mångfalden av insekter. Exemplen nedan är endast till för att inspirera. Låt fantasin flöda och ha roligt när du skapar dina blommande miljöer.

Vilda vedartade växter

Att framför allt bevara men även plantera träd som historiskt har funnits i det svenska skogs- och odlingslandskapet är den enskilt viktigaste insatsen vi kan göra för våra vilda vänner. Inslag av naturligt förekommande skogsträd och buskar i varierande åldrar – som sälg, asp, ek, vide, hassel, gran, tall, en, rönn, hagtorn, hägg, oxel, slån, fågelbär, al, fläder, nypon och andra buskartade rosväxter – är särskilt värdefulla för många växter och djur. Dessa arter har vuxit naturligt på många platser i vårt land under lång tid och många insekter och fåglar har anpassat sig till deras växtsätt och matutbud (och växterna har samtidigt till viss del anpassat sig till de insekter och fåglar som gynnar dem på olika sätt). Sälg, vide, hassel, gran och tall ger exempelvis mycket pollen så att bland annat humlor och bin kan mata sina larver tidigt på våren, och de andra nämnda arterna ger bland annat näringsrik nektar, och vissa även pollen, vid olika tidpunkter under säsongen. Ju äldre träden och buskarna är, desto mer liv brukar de innehålla. Riktigt gamla träd, som kanske börjat få döda grenar eller håligheter, är fulla med skydds- och bostadsmöjligheter samt matbufféer åt trädgårdens djur i bark och bladverk. Man kan räkna med att ett naturligt förekommande skogsträd som får växa sig gammalt har flera hundra, eller över tusen, arter kopplade till sig.

Blommande trädgård hela säsongen

Det behövs blommande växter i eller i närheten av din trädgård hela säsongen för att nyttodjur och andra vilda vänner ska ha mat så att de klarar sig. Nedan finner du lite förslag på växter som blommar vid olika tidpunkter på året och som ger vär- defull nektar och/eller pollen. Växterna är utvalda på grund av att de uppfyller flera av följande kriterier: mycket nektar eller pollen, lång blomningstid, mycket tidig eller sen blomning, ätbara delar även för oss människor. Några växter som lammöra och rosväxter ger även byggmaterial till solitärbins bobyggande.

Tidig vår

Den tidiga våren är en kritisk period då de tidiga och yrvakna solitärbina och hum- ledrottningarna behöver nektar och pollen för att bygga bo och mata sina larver. Förslag på växter är:
Salix-arter: sälg och jolster om man har plats i trädgården. Mindre kraftigväxande är ullvide och daggvide och krypvide.
• Hassel
• Körsbärskornell
• Örtartade perenner: vintergäck och narcisser, scilla, pärl-hyacinter, hästhov, luktviol, gemsrot, mossflox, lungört.

Sen vår

Nyvaknade arter av solitärbin och de första små humlearbetarna behöver föda. Nu är sälgens och lökarnas blomningstid förbi och det är lite knapert innan äp- pelträd och vilda örter sätter igång att blomma på riktigt. Andra nyttodjur som nyckelpigor dyker upp och guldögonslän- dorna vill lägga ägg i buskar, gärna nära en bladluskoloni. Förslag på växter är:
• Lönn
• Körsbär
• Plommon
• Blåbärstry
• Bisonbär
• Vinbär och krusbär
• Örtartade perenner: revsuga, hasselört, plister, spansk körvel, rabarber, vallört, lammöra
• Ute i gräsmattan: tusensköna, humlelusern, maskros.

Försommar–högsommar

Den här tiden är det minst brist på blommor i trädgården och omgivande landskap. Nu blommar fruktträden och buskarna, kryddträdgården, perenn- rabatten och förhoppningsvis även gräsmattan. Förslag på växter där de flesta även ger bär, frukt, grönsaker eller kryddor till oss är:
• Äpple
• Häggmispel
• Aronia
• Hagtorn
• Fläder
• Sötrönn
• Kryddväxter: alla möjliga och så mycket som möjligt.
• Fleråriga grönsaker: malva, funkia, kirskål, hässleklocka, daglilja
• Ute i gräsmattan: käring- tand, vitklöver, rödklöver, humlelusern, prästkrage.

Sensommar–tidig höst

I början av sensommaren är det en hel del örter som fortfarande blommar, men väldigt få träd och buskar som ger stora mängder blommor från samma växt. Tidig höst är det mycket tunt med blommor i naturen och trädgården när en del av våra vilda flygande vänner behöver energi för att förbereda sig för vintern. Förslag på växter är:
• Lind
• Rosor
• Hallon och björnbär
• Solros, jordärtskocka m fl
• Örtartade perenner: lammöra, kungsljus, bolltistel, röd solhatt, anisisop, höstanemon, mynta, sibirisk kantlök, kinesisk gräslök, jätte- vallmo, gurkört, trädgårdsgullris, höstaster, balsamaster, kärleksört, brännässla, finnslide, stockros
• Ute i gräsmattan: tusensköna, röllika, vitklöver, humlelusern.

Hassel. Foto: Philipp Weiss.
Krokus.
Scilla.
Lungört.
Prydnadsapel.
Bolltistel.
Körsbär.

Frukt- och bärbuskar

Jag har en förkärlek till sådant som har fler funktioner än en, och de flesta växter som ger goda och nyttiga frukter och bär till oss och våra vilda vänner, bjuder även på så mycket mer. Blommande fruktträd och bärbuskar skapar en strukturell mångfald i trädgården som erbjuder massor med nektar och pollen på en förhållandevis liten yta. Du kan dessutom använda ytan runt trädets stam till att plantera lite skuggtåliga örtartade växter som ger mat, skydd och övervintringsplatser. En del av frukt- och bärskörden och fallfrukten på sensommaren och hösten är till glädje för fåglar, fjärilar, igelkottar och andra djur. Täta buskage av exempelvis hagtorn, havtorn eller rosväxter ger även skydd och boplatser till igelkottar och är också till glädje för fåglar som vill bygga bo, vila sig eller söka skydd från större rovfåglar.

Bärhäggmispel har nektarrika blommor och bären är goda för oss och fåglar.
Havtorn är vindpollinerad men har ofta löss som älskas av nyckelpigor på våren.

Några exempel på träd och buskar som erbjuder frukt och bär är björnbär, hagtorn, hägg, fläder, rönn, aronia, havtorn, körsbär, vinbär, krusbär, slånbär, oxel, äpple, häggmispel och plommon. Tidigt på försommaren bjuder fläder på pollen och får lätt bladlöss som är specifika för just fläder och som inte angriper andra växter i trädgården. Fläder förser alltså många skadedjursreglerande insekter med mat tidigt, så att dess populationer är starka och redo att angripa bladluskolonier som ger sig på trädgårdens andra växter lite senare på säsongen. Fläderbären är också bra höstmat åt många fåglar som på sommaren äter insekter i trädgården. Hagtorn ger nektar åt pollinerare och är värdväxt till hela 55 olika fjärilsarter.

De tidigt blommande vinbärsbuskarna har här lockat till sig det vackra glödsandbiet. Foto: Magnus Bjelkefelt.

Det finns också insektsarter som är helt beroende av hagtorn, som hagtornspinnare och hagtornssandbiet. Nypon och andra buskartade rosväxter har ofta en lång blomningstid och är också ett av de växtslag som drar till sig mest så kallade nyttodjur, alltså insekter som kan hjälpa oss med skadedjursbekämpning och pollinering i våra odlingar. Liksom fläder angrips rosor av bladlöss som nyttodjuren kan leva på och de ger nypon åt fåglarna. Bor du i en klimatzon där schersminbusken kan växa rekommenderar jag att du planterar en buske för den är, precis som många andra nattaromatiska växter, väldigt attraktiv för många nattfjärilar.

Kirskål älskas av mig men även många insekter, bl a blomflugor. Foto: Magnus Bjelkefelt.

Blommande örter

Även om träd och buskar ger mycket nektar och pollen så ska man inte glömma bort att se till att det finns en rik mångfald av örter i trädgården. Många av de perenna örterna och lökarna är också viktiga. Tidigt på våren innan fruktträd och bärbuskar börjar blomma står lökväxter för en viktig nektarresurs. Under högsommaren till tidig höst är det framför allt är det blommande örtskiktet som förser bin, humlor, skalbaggar, blomflugor och fjärilar med energi. Tidig vår är några värdefulla arter vintergäck, snödroppar, vårlök, svalört, rödplister, luktviol, krokus och scilla.

Perenna grönsaker som funkia, hässleklocka och spansk körvel ger oss bladgrönsaker, men är även näringsrika blommor som både vi och insekterna kan äta. Kryddväxter som timjan, salvia och kungsmynta är viktiga nektarkällor åt fjärilar, skalbaggar, flugor, humlor, solitärbin och andra pollinerare, och kluster av blommande ett- och tvååriga växter som honungsfacelia och blåeld ger väldigt mycket nektar per blomma jämfört med andra blommor under sommaren. Jag slår även ett särskilt slag för att de örtartade växter som förekommer vilt i naturen runtomkring trädgården, även ska få plats i den.

Ogräsreservat

Maskros och trägårdssandbi. Foto: Magnus Bjelkefelt.

Ju mer jag lärt mig om vilka arter som finns i vår närmiljö, desto mer uppskattar jag den vilda trädgården. Arter som maskros, nässla och kirskål som jag sedan barnsben blivit tränad till, och till och med fick betalt för, att ta bort har numera fått en hög status i min omgivning. Många av trädgårdens flygare älskar ju dessa växter så varför ska vi ta bort dem? Maskrosorna kommer ganska tidigt och de finns i stora mängder. Kirskålens blommor älskas av bland annat blomflugor och fjärilar och deras unga blad är fantastiskt nyttiga och goda att äta i sallader och att göra pesto av.

Kryddväxter som kungsmynta lockar till sig bin och humlor. Foto: Magnus Bjelkefelt.

En annan växt som är väldigt nyttig för oss (en av de nyttigaste växterna vi kan äta) och som vi borde odla och bevara nära köket är nässlor. Bevaras dessutom ett stort bestånd av nässlor i något soligt hörn av trädgården kommer det utgöra ett näringsrikt matparadis för dina fjärilsvänner. Nässlorna är värdväxt åt ett 50-tal fjärilsarter, däribland nässelfjäril, amiral, tistelfjäril, vinbärsfuks och påfågelöga och är en utmärkt barnkammare för fjärilslarverna.

Högväxt gräsmatta

En kortklippt gräsmatta kan ha sin plats i trädgården som öppen solbelyst yta för lek och rekreation, men den har i stort sett inget värde för den biologiska mångfalden. Om du väljer ett högt läge på gräsklipparbladen kommer gräsmattan dock att vara betydligt mer välkomnande för insekter och krypande vilda blommor som klöver, röllika, tusensköna och andra lågväxande örter. Ännu bättre är det om du lämnar öar i gräsmattan där gräset får växa sig högt. Om du dessutom slår gräset med lie någon gång på sensommaren kan du använda materialet för att fylla på trädgårdskomposten eller lägga det som jordförbättrande täckmaterial runt träd och buskar. De slagna öarna kommer år efter år att urlakas på näring, och floran kan sakteliga förändras och med tiden bilda små ängsliknande ytor. Även en liten yta med högväxt gräsmatta hjälper blomälskande humlor, bin, blomflugor och fjärilar att samla kraft innan de beger sig vidare till större ängsmarker eller andra blommande bestånd.

Högväxt gräsmatta med tusensköna.
Äppelträd med undervegetation av skuggtåliga örtartade växter som ger mat, skydd och övervintringsplatser till allehanda insekter.


Tidningsversionen
Klicka här för att läsa!

Fler delar i serien

Fler artiklar av
Fler artiklar i Åter 2/21Fler artiklar om Naturvård, Trädgård
X
Jag godkänner cookies : )