Åter 4/21

I detta magasin har nyligen publicerats en välskriven och omfattande artikel om volontärarbete. Då jag själv haft ett stort antal besökare från organisatio- nen Workaway läste jag denna artikel med stort intresse. Sakta gick det upp för mig att jag måste varit en av de absolut sämst förberedda volontär- värdarna i riket. Jag har i princip haft noll koll. Om inte recensionerna ändå varit hyggliga så hade jag sannolikt aldrig vågat skriva denna artikel. Läs därför detta främst som en reflektion och sammanfattning av erfarenheter.

Conny och Birgitta Jerer (fd Jerkbrant) tillhör Sveriges pionjärer inom ekologiskt byggande och boende och har bl a via Chalmers arbetat med kretsloppsfrågor sedan tidigt 1970-tal. Här berättar Conny om deras sista gemensamma projekt, det egna huset i Hamburgsund.

Varför vill en som psykolog länka ihop självhushållning och psykologi? Och varför skriva om psykologi i tidningen Åter? Under mitt arbete som psykolog har jag förvånats över likheter i arbetet med välmående under terapier och som självhushållare. Jag hoppas att ni tycker att dessa likheter är lika fascinerande och användbara som jag!

I de två senaste numren av Åter har vi fått kika in på den lilla självhushållargården Råglyckans Trädgård i Klövedal. Här bor trädgårdsmästarparet Joakim och Anna med barnen Gunnar och Idun, katter, ankor och höns. I sista delen får vi ta del av familjens planer på att bygga ett ekologiskt hus och hur permakultur ska genomsyra allt på gården framöver.

Våren 2019 inledde vi ett åter- bruksprojekt i samarbete med Länshemslöjdskonsulenterna i Uppsala län. Janne tog rätt på en vacker, gammal och obrukbar vävstol som egentligen skulle kastats på tippen. Under namnet ”Projekt: Vävstol” försökte vi ta reda på hur mycket av den som faktiskt gick att ta till vara på och ge nytt liv.

Brännässla har sedan länge använts vid växtfärgning av garn och textilier och av fiberrester från nässelspånaden kan man göra papper. Vi återkommer till detta i kommande artikel, men här fördjupar vi oss i olika rötningsmetoder för att få fram de rena, glansiga nässelfibrer som sannolikt ligger till grund för den mytomspunna nettelduken.

I början av september för sex år sedan körde flyttbilen in på den lilla gården Målarns i utkanten av byn Arkhyttan. Några vänner samt min bror med sambo (dagen till ära i folkdräkt och med fioler i hand) fanns på plats för att välkomna oss och hjälpa till med inflyttningen i torpet på ca 75 kvm som skulle bli vårt nya hem.

I det förra numret gick vi genom linets roll förr och nu innan vi gav oss i kast med att luckra upp en egen liten jordplätt för linsådd. Sedan följde vi processen från frö till blomning, vi rensade bland raderna och när frökapslarna hade mognat ryckte vi och frörepade linet. En lång väg återstår tills vi har vår fiber och färdiga tråd, så låt oss med tålamod ta oss an den!

Jag flyttade till landet för att leva ett jordat liv. Med får i hagen, betor i jorden, ankor i dammen och hammaren i handen. Ett liv i behagligt tempo med gott om tid både för närkontakt med naturen och för familj och vänner. Det var sådant jag var inställd på. Det jag inte var inställd på var att ett sådant liv förutsätter en annan inställning till livet. Och att skaffa sig denna inställning är på många sätt den största utmaningen.

För åtta år sedan skrev jag om vildsvin här i Åter (nr 2/2013), nu känner jag att det är dags igen eftersom förutsättningarna har förändrats. Lampor och kameror har blivit tillåtna att använda och trikintester är för närvarande subventionerade för att öka avskjutningen. Dessutom har vildsvinens utbredningsområde ökat, vilket innebär att allt fler av Åters läsare kommer i kontakt med de 300 000 vildsvin som beräknas finnas i Sverige.

Gamla yxor finns i många olika modeller och har blivit allt mer populära på begagnatmarknaden. Har du tur så kan du hitta yxhuvuden i fyndlådor på loppis eller på auktioner. Vi ska i denna artikel gå igenom hur du kan renovera en yxa genom att tillverka ett nytt skaft och fräscha upp ett gammalt yxhuvud.

Bygdebolag verkar i gränslandet mellan ideell, offentlig och privat sektor, där de med stora arbetsinsatser och begränsat stöd fyller viktiga tomrum som gör att Sveriges landsbygder kan fortsätta leva. Vi ser därmed en utveckling där bygde- bolag axlar ansvar och intar funktioner som ibland kan tyckas bör åligga någon annan samhällsaktör. Samtidigt skulle bygdebolagen, med bättre förut- sättningar och rätt incitament, kunna få en central betydelse för lokalsamhällen runt om i landet när vi bygger ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle för framtiden.