Arkiv: Artiklar

Inför vårt framtida skapande av en bo­ endegemenskap här på gården drog vi igång ett Leaderprojekt för att samla kunskaper och erfarenheter i ämnet som kunde vara både oss och andra till nytta. Här ska vi försöka sammanfatta vad vi lärt oss.

Att bli självförsörjande på senap är inte särskilt svårt. Ett par kvadratme­ter per person räcker och det är fullt möjligt att odla, skörda och bereda senapen utan särskilda redskap.

Här har jag samlat lite tips, tankar och erfarenheter kring att ta vara på andras bråte från vårt slit­-och-släng­-samhälle. Vi är många som byggt upp våra gårdar med överblivet material och på detta vis kunnat undvika att köpa nytt. För en del har det blivit ett sätt att minska familjens kostnader och samtidigt ta ett större ansvar i miljöfrågan. Förbluffande ofta när man behöver köpa något så är det någon annan som har det i sitt förråd. Vad bör man tänka på om man som återbrukare och självhushållare får i uppdrag att rensa i någon annans lada eller vedbod?

Jag heter Sofia och är 21 år. Jag bor själv med hunden Alex, katten Gösta och några hönor på en liten gård mitt i skogen utanför Katrineholm i Södermanland. Det är min familjs lantställe, och mina föräldrar samt systrar bor här när de har tid och lust. Jag är på autismspektrat och har i princip flytt staden till förmån för landsbygden på grund av hur mycket bättre jag mår här. Jag pluggar musikproduktion och ljud­ design på distans på halvtid, samtidigt som jag och min familj arbetar för att bygga upp en gårdsverksamhet med småskalig grönsaksodling, snittblomsodling samt i en snar framtid även äppelodling och odling av andra frukter och bär.

Nu när det är sommar i köksträdgår­ den bjuder vi på några favoritrecept och ovanliga tips på hur man kan använda nässlan i köket. Vi ger några praktiska tips på hur man kan långtidsförvara nässlor och visar hur man tillverkar en enkel torkställning. Du får också en lathund för hur man av fiberrester från nässelspånaden kan tillverka nässelpapper av olika struktur och kvalitet. Vi nämner även kort några forskningsprojekt där vi studerar brännässlans stora potential som framtida hållbar naturresurs.

I senaste numren av Åter har det varit en serie om att återanvända och göra nya saker av den gamla vävstolen man hittat på vinden. Man bör dock först överväga att använda vävstolen till det den är gjord för. Att väva är bra för kropp och själ på alla sätt och vis, samtidigt som vi kan skapa vackra och användbara textilier av gamla trasor eller gårdens ull. Här går jag igenom hur en vävstol är byggd och fungerar, samt hur man sätter ihop dess olika delar.

Genom kloka investeringar med bygdebolagets grundkapital och applicerandet av ett lokalt och cirkulärt perspektiv på pengar och resurser skapas förhoppningsvis möjligheten att vinna nya marker och starta fler verksamheter. Här ger vi några tips för hur ni kan organisera bygdebolagets verksamheter så att de stärker varandra.

Idag har kunskapen om vad naturen har att ge tråkigt nog mer eller mindre gått förlorad bland unga – men en enkel promenad kan göra underverk och blåsa liv i intresset för vad som finns runt omkring oss.

I första delen (Åter 1/2022) berättade jag om verkstadsbygget i stolpverks­ teknik på vår gård som fick stomme och tak. Nu fortsätter historien med hur väggarna blev till. Startskottet var en workshop med ett drygt tjog händer i lera, flis och hästskit.

-

Kursen Ekobruk var tidigt ute (kanske först?) som distanskurs med träffar inom det stora område som självhushållning kan vara. I den här artikeln får vi möta några olika röster som berättar om vad kursen har betytt för dem och om hur de lever självhushållning idag.

I den här artikelserien kommer vi att ge tips och idéer om olika verktyg och redskap som du kan tillverka själv, huvudsakligen i trä. Flera av verktygen finns också att köpa i byggvaruhandeln, men inte alla. Dock sparar du några kronor genom att tillverka själv, samtidigt som du lär dig nya saker. Kanske upptäcker du nya redskap som du inte kände till sedan tidigare.

Här kommer lite tankar från en som nog skulle kunna kalla sig själv både utflyttare och avhoppare med självhushållarideal, men den titeln jag vågar använda i dag är lågkonsumist. Oavsett vilket av orden det gäller handlar det om ett sätt att leva som ligger stick i stäv med samhällsnormen, och jag har erfarit att det krävs ett gäng förutsättningar för att detta ska gå lyckosamt. Med mitt liv som exempel vill jag visa på dessa nödvändiga faktorer: envishet, kunskap, praktiska förutsättningar, stöd, pengar och ork.

På sidan 20 i detta nummer kan vi läsa om när Linn och Rasmus på Tjörn välkomnade vårens lamm. Nu gör vi ett besök på gården precis när sommaren står för dörren och lyssnar på deras tankar kring omställning.

Finansieringsvägar för allmännyttiga företag, som bygdebolag, är ännu i sin linda i Sverige, även om det börjar hända saker på detta område. Bygdebolag har hittills svarat an mot denna verklighet genom att från en rad olika källor samla ihop ett grundkapital, som sedan används för att investera i en verksamhet som förhoppningsvis genererar nya intäkter. Här ger vi våra bästa tips för hur ni bygger en ekonomisk bas i bygdebolaget.

Majs är en av världens mest odlade grödor – den är mångsidig och flexibel och klarar av att växa lika väl i Sverige som i Sydamerika. Men även om svenskar länge har ätit traditionellt majsbaserad mat som exempelvis tortillas så finns det ingen riktig odlingskultur runt mjölmajsen här, och jag har upplevt det som svårt att hitta handfasta råd på hur man odlar mjölmajs på självförsöjningsbasis. När det kommer till beredskap och att odla mat med mycket kalorier så är mjölmajsen också en av de bästa grödorna man kan odla. Därför vill jag med denna artikel uppmana fler att odla mjölmajs!

I förra numret var det vinter hos Linn och Rasmus på Tjörn. Det är nu bråda tider på Gammelgården i Hjälteby. Det blev en riktig rekordlamning den här våren och flera lamm behöver stödmatas med nappflaska. I välkomsthagen kryllar det av urgulliga små ullbollar till lammungar i olika färger, och det är så pass svårt att hålla reda på alla att Linn har fått sätta upp en fusklapp med namn och schema för matning ute i hagen.

I denna tredje del i vår serie Projekt: Vävstol tar vi upp ett antal mindre nyttoföremål man kan slöjda av en utrangerad vävstol. Efter att tidigare ha byggt två täljhästar och två bärbara huggkubbar finns det fortfarande många bitar kvar av vävstolen.

Hur kom det sig att vi blev utflyttare? Och är vi utflyttare? Det var inget stort avgörande steg vid en viss tidpunkt utan förändringen växte fram under många års tid. Från stadsmiljö och färdigmat till att göra mat själv, senare gå över till mera ekologisk mat, komma på idén att odla en del av maten själv – till varför inte bo där vi odlar vår mat och skaffa djur också?

Runt omkring oss finns namn på platser med mer eller mindre begripliga budskap från långt tillbaka i tiden. Med hjälp av nedtecknat material från inventeringar som går att hitta i Ortnamnsregistret kan vi, genom namnen, lära oss en hel del om hur människor har nyttjat naturtillgångar och betraktat sin omgivning. En lokal historieskrivning som förs vidare genom muntlig berättartradition.

Om man som nyinflyttad står utanför bygdens relationer och traditioner kan det kännas svårt att be om hjälp. Att våga sätta sig i skuld till främmande människor kan dock vara en väg in gemenskapen.

En frisk och levande jord är avgörande för en lyckad odling. Det ger växter med större näringsinnehåll som dessutom står emot olika skadedjur och sjukdomar bättre. I den här artikeln beskriver jag fyra principer att arbeta utifrån för att nå en god jordhälsa och hur man dessutom kan arbeta med gröngödsling i en småskalig grönsaksodling.

-

Brännässlan är en del av naturens och trädgårdens mångfald. Här berättar vi mer om brännässlans ekologiska förtjänster och dess historiska användning som läkeört. Vi delar med oss av våra mest användbara recept på huskurer och ger även några praktiska tips vid nässelfärgning av fårull.

För hundra år sedan var det staden som bar på löftet om ett bättre liv. När vi nu vänder ryggen mot storstadens buller med romantiska drömmar om ett liv på landsbygden är det inte heller säkert att det blir som vi tänkt oss.

Agroforestry omfattar olika odlingssystem som alltid inkluderar vedartade växter som träd och buskar. Som självhushållare kan man applicera dessa odlingssystem på olika ytor oavsett om man har en liten tomt eller en stor gård.

Sågar finns i många olika varianter och kanske har du en favorit. Ibland kan du behöva se över din såg och eventuellt laga eller fixa till den och göra den mer funktionsduglig. De flesta sågar som säljs idag är dock tandspetshärdade, vilket innebär att tänderna ska hålla länge och när de eventuellt går sönder är det dags att köpa en ny såg. Det gäller dock inte alla sågar och även de som är tandspetshärdade kan må bra av lite underhåll ibland. Vi går i den här artikeln igenom lite om lagning, underhåll samt återanvändning av sågar och sågblad.

Separationer bland människor som köpt gård eller renoveringsobjekt är ganska vanliga. I denna fjärde del av vårt utflyttarbrev vill vi beskriva våra försök att hålla ihop, särskilt då vi både lever och arbetar tillsammans på gården.

Att i ett tidigt skede fokusera på att bygga socialt kapital lägger en god grund för att bygdebolaget blir framgångsrikt idag och i framtiden. Här ger vi våra bästa tips för att mobilisera bygden och skapa en hållbar kultur av engagemang.

Under ett års tid kommer vi att få följa lantlivet på en liten omställningsgård i Hjälteby på Tjörn. Här bor Linn och Rasmus tillsammans med två barn och många djur. Vintertiden på gården innebär förberedelser inför våren då alla djurungar föds och odlingarna ska börja anläggas. Häng med på resan!