Arkiv: Artiklar

Våra gamla gråärter är väl värda att odlas också i den lilla täppan hemmavid. Det är en lättodlad gröda som ger både vackra rosa-röda blommor och stor variation på tallriken. Våga prova!

Oavsett om man har ett gårdscafé, besöksverksamhet eller bakar till familj och vänner är det värdefullt att kunna använda ingredienser från den egna gården i kaffebrödet. En spännande ingrediens med nytt användningsområde inom konditori är gråärt – en traditionell råvara som intresset för att odla har ökat under senare år. Gråärt som råvara inom konditori har stor potential och kan användas som alternativ till mjöl, mandel, nötter och äggvita i olika bakverk.

-

Efter ett par decennier i Göteborg flyttade vi till en liten gård på landet i Torsby i norra Värmland. I förra Åter berättade vi hur vi tänkt kring energihushållningen. Här delar vi med oss hur det har gått för oss det första året, med ett särskilt fokus på krisberedskap.

Ända sedan jag först läste om biokolets positiva egenskaper i odling har jag experimenterat med att framställa denna resurs på ett enkelt sätt hemma. Efter många timmars efterforskning på nätet och praktisk pysslande med sotiga händer, svedda ögonbryn och gräsbrand som följd, har jag valt att skriva om tre metoder: eldgrop, TLUD (top lit updraft kiln) och kastrull i kamin.

Varifrån kommer vår näring? Det är en fråga som är värd att nysta i. Att vi får i oss den genom den mat vi äter är uppenbart. Men dessförinnan, var har den då sitt ursprung? Att mycket av växtnäringen i konventionell odling kommer från dagbrott för fosfor och energislukande kvävefabriker är de flesta av oss medvetna om. Men varifrån kommer näringen i den ekologiska maten i affären, eller i den mat vi självhushållare odlar själva? Förståelsen för det och hur vi kan forma våra odlingar för att bli självförsörjande på växtnäring är vad den här artikeln ska försöka ge ett bidrag till.

När du slöjdar och tillverkar föremål där det krävs exakthet i mått och vinklar har du stor nytta av olika anslagsvinklar. Det finns många olika modeller och storlekar av vinklar med anslag. I den här artikeln visar vi hur du kan tillverka din egen vinkel i den storlek du behöver samt en ställbar anslagsvinkel som har benämningen smygvinkel.

Likbodsprojektet är ett socialt byggprojekt, där en gammal och oisolerad bod byggdes om till ett kontemplationsrum. Genom processen undersöktes olika ekologiska byggmetoder som tillät både återbruk av material och biologiska byggtekniker, framför allt kubbtekniken, en murteknik där obehandlat trä sammanförs med lerbruk.

När platsen väljer sin människa, då är det bara för människan att hänga med. Det var så det var när det begav sig hösten 2018 och vi köpte oss ett hus i Kubbe, Örnsköldsvik. Ett ”skithus”, som mest bara var just ett skitigt hus, men på en plats som klamrade sig fast i våra hjärtan och blev vårt hem.

Här kommer ett brev till Åters läsare från en grupp som ägnat hösten åt att bygga ett bostadshus tillsammans. Vi vill berätta om våra erfarenheter av detta sätt att bygga och hur det enligt vår mening skulle kunna användas som ett verktyg för omställning och en resilient samförsörjning i hela vårt land.

Efter att man förskedat och frigjort skälet (se Åter 4/2022) är det dags att gå vidare till pådragningen av varpen.

År 2015 köpte vi en gammal gård och flyttade från livet i storstaden nära Köpenhamn till en liten by mitt i skogen i Småland. Vi längtade efter tystnad, ett lugnare tempo, att vara nära – eller mitt i – naturen och att kunna experimentera med en mer hållbar livsstil med bland annat en större produktion av egen mat. Vi var nyfikna på skogsträdgårdsodling och ville gärna testa om det faktiskt går att producera riktig mat i en skogsträdgård.

Droppbevattning har många fördelar, och tvärtemot vad branschen hävdar går det att vattna hundratals kvadratmetrar grönsaksodling timerstyrt helt och hållet med självtryck och regnvatten. Men det är en del att tänka på för att det ska bli rätt. Här berättar jag hur vi gjorde.

-

Det lackar mot jul, som allt mer blivit en konsumtionens högtid. Det finns dock oändliga möjligheter att visa sin kärlek till nära och kära utan att köpa nyproducerade prylar. Här visar vi några fina saker man kan göra själv av gammalt skrot och saker ur naturen.

Vanliga juridiska associationsformer för bygdebolag är föreningar (ideella föreningar samt ekonomiska föreningar) och aktiebolag (AB samt med tillägget särskild vinstutdelningsbegränsning, svb). Associationsformerna är framtagna för att passa olika typer av verksamheter. Därför ska ni egentligen fråga er vad det är ni vill göra och varför, snarare än att ta som utgångspunkt vilken associationsform ni ska välja.

Eva-Lena Månsson i torpet Någolunda i södra Småland blev självhushållare på egen gård när hon närmade sig de 60. Ensam tog hon sig an den igenväxta tomten och de renoveringstörstande uthusen. Med varsam hand skapade hon det paradis som kom att bli hennes livsverk.

Vi slöjdare och hantverkare som använder stämjärn, skölpar och bildhuggeriverktyg har stor användning för träklubbor i olika storlekar. Små bildhuggerijärn används tillsammans med små, lätta träklubbor, medan större stämjärn och skölpar används med större träklubbor. Vi ska i den här artikeln gå igenom vad som kan vara bra att tänka på när du tillverkar egna träklubbor.

Efter förra numrets artikel i Åter – Konsten att sätta ihop en vävstol – så hoppas jag att många nu tittar på sina fantastiska vävstolar, njuter av det fina hantverket, klappar dem lite och undrar: Vad gör vi nu? Tanken är att ni här ska få en genomgång av dessa moment, och vi börjar med förskedning och hur man frigör skälet. I nästa nummer följer pådragning av varpen.

Höskörden är en av årets höjdpunkter. När dagarna är som längst är det dags att fylla ladorna med blommigt, härligt doftande hö som ska hålla djuren mätta hela vintern. I många år har vi skördat en stor del av vårt hö genom att hänga det på linhässjor med ståltråd. I den här artikeln beskriver jag vår metod.

Under ett års tid kommer vi att få följa livet på Kolleröds Skafferi & Trädgård i Klövedal. Här bor utflyttarfamiljen Johanna, Daniel och lilla dottern Leona, och de har stora planer för sin nya plats på jorden. Följ med på resan!

Det kryllar av utflyttarbrev i Åter, alla är spännande att läsa. Jag bodde länge i ett stort hus på landet men när barnen flyttat ut ekade det tomt. Jag klarade inte att fylla alla de rummen med liv. Mitt språng blev kort, det slutade i förstaden till Värmlands huvudstad, med gångavstånd till Vänern, och grannarna tätt inpå. Jag bor alena i mitt lilla hus och självhushåller på mitt eget sätt på ca 370 kvm trädgård. Här är mitt utflyttarbrev som kanske egentligen mer är ett ”inflyttarbrev”.

Inför vintern behövde jag utökad vedförvaring under tak och gav mig därför i kast med att att göra en enkel stomme till en vedbod av överblivet rundtimmer på gården. Snedsträvor är viktiga delar i stommen som ger räta vinklar, styvhet och bärighet och som behövs under höstens stormar och när blötsnön pressar ned taket under vårvintern. Vilka olika varianter av snedsträvor finns? Och hur tillverkar man snedsträvor av rundtimmer?

Vi har lämnat Göteborg och skaffat oss en liten gård i Norra Värmland. Utförlig rapport från det första året kommer i senare nummer av Åter, men här tänkte vi redan nu berätta om vilka idéer vi har kring framtida energisystem som gör oss självförsörjande på energi, ger intäkter och har låga växthusgasutsläpp. Och som dessutom bidrar till hållbar, stabil elförsörjning i Sverige.

Att organisera sig inom ett andelsjordbruk är ett sätt att återknyta banden mellan de som äter maten och de som odlar den. Det innebär också att öka tryggheten för både producenter och konsumenter samt skapa bättre möjligheter för anpassning av verksamheten efter lokala förutsättningar och ekosystem. Varför är de livsmedelssystem som dominerar idag inte baserade på liknande principer? I tider av krig och kris – vad kan vi göra för att bidra till kampen för matsuveränitet?

Tänk att ge sig ut i skogen, sittande på den varma hästryggen hållande i ett par tageltyglar. Lite tunga, lite grova, så naturligt – så rätt. Hur mycket mer äkta kan det bli? Särskilt om du dessutom har gjort tyglarna av tagel från den egna hästen. Men, tagel, vad är det egentligen? Vad kan det användas till? Och hur gör man?

-

I några avsnitt har vi nu fått följa livet på en liten omställ­ ningsgård i Hjälteby. Här bor Linn och Rasmus tillsammans med två barn och många djur. Sommaren och början av hösten har inneburit tid för reflektion kring klimatångest och hur familjen vill spendera sina värdefulla timmar framöver.

I den här artikeln ska vi titta på ett redskap som du förmodligen har använt någon gång i skolslöjden. Filklämman är ett hjälpmedel som du har användning för vid fastsättning av mindre föremål och material då du t ex sågar, raspar eller filar och behöver mer utrymme för slöjdarens händer och verktyg än du har i en hyvelbänk. Det här redskapet hittar du inte i någon vanlig byggvarubutik och den är inte heller så vanlig på loppisar.

Vi får ofta frågan varför vi flyttade ut på landet och började med självhushåll. Det finns många svar och de handlar bl a om naturlängtan, autencitet, barn och att göra rätt genom att göra själv.