Kategori: Övriga ämnen

Att sluta med schampo blir allt mer vanligt. När vi nu blivit allt mer måna om vad vi stoppar i oss, är det bara naturligt att även syna de kemikaliecocktails vi köper i plastflaskor och tuber och häller i håret och på huden. Är de nödvändiga? Nyttiga? Vad finns det för alternativ?

Kåda är ett universalmedel som har använts i hela landet.

På en gård kan man ibland behöva få bort en stor stenbumling eller en bit av berget som sticker upp. Istället för att då spränga och anlita en grävmaskin kan man använda sig av den gamla metoden tillmakning.

Saltstenar är viktiga för alla växtätare, såväl tama som vilda. I denna artikel beskrivs hur man på ett bra sätt monterar en saltsten. Den tar också upp fällning av lövträd som viltfoder, behovet av att lära sin hund att inte jaga tamdjur samt hur man kan göra en enkel släpögla.

Den vanliga och ofta förbisedda tallen kan användas till mycket mer än bara virke och ved.

Eftersom vi Åter-läsare emellanåt får veta lite om organiska odlingsprojekt som helt eller delvis haft Kubas organiska stadsodlingar som förebild, kanske någon är intresserad av att veta lite mer om just dem. Under min senaste vistelse på den karibiska ön nu i årsskiftet passade jag på att uppdatera mina egna kunskaper.

En elektrisk ko! Jag fick hem ett test exemplar av en mjölkmaskin som ska börja säljas i Sverige. Alltså inte en maskin som som mjölkar kon åt dig, utan en maskin som förvandlar dina bönor, spannmål mm till mjölk - utan omvägen via kon. Här är mina första intryck och tankar kring apparaten.

Här följer några tips om vad som kan vara bra att ha hemma i vinter.

Ofta är det enklaste sättet att få undan en problematisk räv eller grävling att fånga den i en fälla. I denna artikel beskrivs hur en enkel och godkänd fälla för räv och grävling tillverkas. Som bonus tillverkar vi en rakborste av den fångade grävlingens nackhår!

I denna femte del i serien om nyttiga vilda växter har turen kommit till kardborre: en vanlig växt med rejält stora pålrötter som vid tillagning blir söta och goda.

Vid mitt andra besök hos Mats Nilsson tog jag med mig kameran. Jag tänkte att här finns så mycket intressant, men ändå bortglömt. Genialiska lösningar ingen längre använder. Så mycket som alla Återläsare borde få ta del av. Här är ett smakprov.

Några tips på växter som samlas in vid den här tiden (sensommar, höst)

För att inspirera till självförsörjning och visa upp ett annorlunda sätt att odla mat har Esbjörn Wandt och hans vänner och kollegor anlagt Sveriges största skogsträdgård i Holma, Skåne. I trädgården växer en mängd fruktträd, nöt- och bärbuskar, kryddväxter och grönsaker. Genom att tillvarata de tjänster som växter och djur kan göra för varandra minimeras arbetet för den som sköter trädgården efterhand som den mognar.

Efter fyra år av wwoofande på gårdar i Europa och Japan bor jag nu på en självförsörjande gård med grönsaksförsäljning och kan själv ta emot wwoofare. Vi har nu haft runt 150 prakti kanter på gården och jag tänkte dela med mig av några tips på hur vi får wwoofvärdskapet att fungera här hos oss.

På hösten 2009 blev vi en värdgård för WWOOF och några timmar senare hade vi våra praktikanter inbokade, Denna artikel kommer att handla om resan dit och hur det har gått sen, våra erfarenheter och lite tips till andra som funderar på att ansluta sig.

En vedklyv som är effektiv, men ändå handdriven, tyst och billig att tillverka, går det? Så här gjorde jag.

De flesta av oss har till eller från upplevt kråkfåglar som problem på våra gårdar. De tar ägg, rotar runt bland sopor, skräpar ner, väsnas och så vidare. Ibland har de varit lätta att skrämma bort men ibland känns det som om man inte har mycket annat val än att döda dem. Denna artikel beskriver hur man bygger en enkel fälla att fånga dem i, därmed inte sagt att de är lätta att få att gå i fällan… Jag beskriver också hur man kan ålders bestämma dem och återger ett gammalt väl beprövat recept på kråkgryta.

Det här är en lite annorlunda form av utflyttarbrev. Jag har inte flyttat ut, jag bor fortfarande i en lägenhet i stan och det har jag gemensamt med de flesta som är med i ”Tillsammansodlingen”. Vi är ett 40-tal medlemmar som arrenderar två hektar odlingsmark utanför Göteborg.

I en stor biodling är man tvungen att sköta sina bin på ett rationellt sätt om verksamheten ska gå ihop. Husbehovsodlare har inte samma effektivitetskrav på sig, men kan ändå dra nyttig lärdom av en yrkesbiodlares erfarenheter. I förra numret berättade Lars Hedlund hur det kan gå till i hans biodling under mars, april och maj. Vi fortsätter här med resten av biåret.

Vi har en Wwoof-gård och det är fantastiskt. På många sätt. Hela världen kommer hit till oss medan vi går och klafsar runt i samma jord. Det ger oss en möjlighet att på allvar förstå att det vi gör ingår i ett större nätverk och att vi inte är ensamma.

Tillsammans med min dotter Hjördis åkte jag till Nya Zeeland där vi arbetade som volontärer på olika gårdar. Vi åkte genom organisationen Wwoof, där man arbetar cirka 30 timmar i veckan mot mat och husrum. Ett bra sätt att lära sig något nytt i ett spännande land och få kontakt med lokalbefolkningen. Samtidigt har man möjlighet att resa runt lite och ta del av natur och kultur. Här följer en del ur vår dagbok:

Som jägare har man ett ansvar att inte orsaka de djur man skjuter mer lidande än nödvändigt. Genom att använda sig av skjutstöd förbättrar man effektivt sitt skytte. Här beskrivs hur man enkelt kan tillverka två olika typer av skjutstöd.

Björk är inte bara den mest omtyckta veden att elda med, eller ett vanligt virke i möbler och husgeråd. Det finns många andra användningsområden. Här är lite om hur du tar tillvara blad, sav, slanor, näver och rötter.

Raketspisen utvecklades inom ett biståndsprojekt i trädfattiga utvecklingsländer. Den eldas med ris och kvistar och överför en maximal del av värmeenergin till matlagningskärlet. Samtidigt är den lätt och gratis att tillverka i hemmet. Kanske något vi kan ha nytta av även här uppe i norden?

I Åter 1-3/07 fick vi följa med ett år i en husbehovs-biodling. I denna nya serie berättar Lars Hedlund hur det kan gå till i en stor och mer rationell biodling och hur man kan sköta sina bin på ett enklare och effektivare sätt.

Att sälja köttprodukter hemifrån gården är förenat med en hel del att tänka på. Denna charkkurs gav en god inblick i regler, hygien och förädling; kunskap som kan vara till nytta även för den som bara förädlar sitt kött till husbehov.

För många jägare med självhushåll är rådjursjakten högt prioriterad. Här ges en beskrivning av rådjur och hur man jagar dem, samt hur man tar till vara på kött, skinn och horn.

I denna tredje del om nyttiga vilda växter har turen kommit till brännässlan, även den vanlig och lätt att känna igen. För självhushållaren är nässlan ofta en oönskad gäst vid gödselstackar, komposter och hönsgårdar. Att koka nässelsoppa på vårkanten tar inte mycket på beståndet, här kommer förslag på andra användningsområden.

Mobilsamåkning är ett system som gör det enkelt för bybor att samordna sina resor till och från de vanligaste orterna. Idén till Mobilsamåkning föddes i Tolg, en liten by tre mil utanför Växjö. Byborna såg det korkade med alla halvtomma bilar på vägarna, ofta för att det var krångligt att organisera samåkning.

Har man gjort som Leif Häggström beskriver så är fortsättningen inte så svår. Ett rundflått djur är kanske vad man önskar men är lite krångligare att hantera. När jag bereder skinnet skär jag upp det utmed magen, då blir det lättare att mjukgöra skinnet och att torka pälsen snabbt.