Arkiv: Artiklar

Om man är allergisk mot bistick, har småbarn eller bara en liten trädgård kan en bikupa vara en lite för mycket att ge sig i kast med bara för att få pollinerat hemträdgårdens få fruktträd och bärbuskar. Men man behöver absolut inte avstå från att skaffa sig pollinatörer; det är både lönsamt, billigt och roligt och, om man satsar på solitärbin, helt ofarligt.

Är det inte dags att ta eget ansvar för den mjölk du dricker? Ett par mjölkgetter är ett steg i rätt riktning; mot djur som du behandlar schysst, vet namnet på och som ger dig helt färsk, obehandlad mjölk som tack. Och ja, det smakar gettegott! Här är andra delen i Åters artikelserie om getter.

I Åter 1/14 påbörjade Erica Wheeler och Mie Felth, som inte träffats, en brevväxling för att utbyta erfarenheter och tankar runt sina nyligen påbörjade liv som självhushållare. Här är deras sjunde och åttonde brev till varandra.

Det finns många eftersatta små fähus, hölador och båthus i landet, på väg att rasa. När förfallet börjat kan det gå fort, men ofta kan det räcka med att byta ett par syllstockar eller se över taket för att de åter ska kunna tas i bruk och stå 100 år till. Så här gick det till när vi räddade ett båthus vid Skarpsjö fäbod.

Jag har länge tänkt att skriva ett utflyttar­brev men det har inte blivit av. Men nu med tredje gården gillt så fick det äntligen vara dags!

Det finns många anledningar att jaga mink och andra småvesslor. Det kan behövas som skyddsjakt, det kan vara motiverat ur viltvårdshänseende eller så är man intresserad av skinnen. I denna artikel beskriver jag hur man bygger en enkel dödande mink- (och iller-) fälla. Beroende på hur den byggs och placeras så kan den även användas till mård.

Vitlöken är en fascinerande växt. Jag har odlat den i drygt 25 år, men det känns som att jag har mycket att lära ännu. Jag rekommenderar alla som odlar och gillar vitlök att ge den en chans. Det är inte svårt att bli självförsörjande på vitlök, bara man vet lite hur den sättas, skötas och lagras, vilket jag tänkte berätta lite om här.

-

Smaka på ogräset! Förena rensning och ”skörd”. Jag brukar äta av ogräset när jag rensar. Målla och vassarv är godast och ger mig ett sug efter mer. Inte konstigt att hönsen kastar sig över vassarven det när vi ger dem.

Med växter och svampar kan man enkelt färga ull och andra naturfibrer och få fram många vackra färger och nyanser. I böcker från 60-70-talen förekommer recept där man bland annat använde miljöfarliga tungmetaller, men det går utmärkt att färga på sätt som inte ger skadliga avtryck varken på miljö, djur eller människor.

Squash är något som man lätt kan få mycket av. Man vill ju gärna skörda undan medan de är små och mjälla, vilket kan innebära att man kan behöva plocka varje dag när det växter som bäst, för att de inte ska bli förväxta. Då gäller det att veta vad man ska göra med skörden, här är lite idéer.

Jag hade fått beskrivet att det skulle vara som att resa tillbaka till medel­tiden. Det jag möts av är ett odlings­system och en livsstil helt anpassat till platsens förutsättningar. Stora likheter med vårt svenska samhälle på självhushållningens tid, men kombinerat med solceller som laddar mobiltelefoner och små biogasanläggningar där kornas gödsel blir gas till gasspisen.

Lina och Oscar är två Återläsare som lämnade sitt lilla torp med husbehovsdjurhållning för en större gård. Målet var att kunna leva på sina djur och erbjuda bra och extra gott kött från glada och ekologiskt uppfödda djur. Nu har de skrivit en bok om sin resa, där tankar och erfarenheter varvas med 70 re⁠cept på nöt, får, get, gris och höns. Här är ett smakprov.

Människans och getens gemensamma svenska historia är lång, ungefär 6000 år. Ett husdjur som varit med oss sedan stenåldern har fortfarande mycket att ge den självhushållningssträvande 2000-talsmänniskan. Det märks även genom att antalet getter ökar i Sverige, i december 2014 fanns nästan 11 000! Det här är den första artikeln i en serie om getter.

Här är en reflektion tillbaka på vår första säsong på plats och etableringen av skogsjordbruk, holistiskt planerad betesdrift, köksträdgård och ett flertal andra system från grunden. Det har varit en fantastisk resa som möjlig­gjorts av många lika fantastiska människor från världens alla hörn; gruppanda, tydlig design och hårt välkoordinerat arbete.

Stolphus är tacksamma att bygga eftersom de drar av⁠se⁠värt mindre tid och virkesåtgång än ett motsvarande timmerhus. Samtidigt behåller man karaktären av grov, synlig konstruktion. I somras var det några mindre byggnationer på programmet varav jag ska berätta om ett uthus i stolpteknik som jag och en kamrat uppförde i Säter, Dalarna. Vi började med en hög virke som hade sågats och torkats i förväg.

Knölsyska är en vanligt vild växt, och ibland ogräs, vars färska knölar är krispiga och goda med en konsistens som påminner om vattenkastanj.

Under lång tid har jag odlat grönsaker till husbehov och på senare år också kommersiellt. Även om vi alltid odlat en stor bredd av grönsaker här på gården är det något som har saknats, nämligen nyskördade grönsaker på vintern. Att ha mycket olika rotfrukter och grönsaker som är konserverade på olika sätt är jättebra under vintern, men utan färska nyskördade grönsaker så är det något som har fattats. Med enkla metoder för vinterskörd har vi nu lyckats tillgodose vårt behov av gröna blad året runt och tillsammans med den vanliga frilands­odlingen känns nu vår husbehovsodling komplett.

-

Citronmeliss kallades förr hjärtansfröjd i Sverige, och det är just vad den är. Den skänker hjärtat fröjd.

För fem år sedan visste jag inte vad jag ville med mitt liv. Min flickvän, Ulrika, visste däremot precis vad hon ville. Hon ville köpa ett hus på landet. Och om jag inte kunde bestämma mig så fick hon göra det själv. Våren 2010 for hon runt i Västerbottens småbyar och tittade på gamla hus. Det ena skruttigare än det andra. Till slut hittade hon en liten gård i Tvärålund, fem mil inåt landet från Umeå sett.

Det finns många sätt att gynna de vilda djuren. Ett som intresserar mig är att plantera in bärande träd på markytor som inte används till något vettigt. En sådan som finns på vår mark är den gamla ledningsgatan, som inte längre används då kablarna grävts ner. Marken är inte produktiv men görs successivt om till en bärande biotop genom att utvalda trädslag planteras in. Jag har tidigare beskrivit hur vi planterat in ek (se Åter 3/13), i denna artikel är det körsbär som gäller. 

I förra Åter berättade jag hur man med horisonella topplistkupor kan komma igång med en biodling som är enkel och naturlig, samtidigt som den kräver små insatser i form av skötsel och utrustning. Nu vill jag visa hur man enkelt bygger kupan. Börja nu så kan du låta bina flytta in redan i vår!

I Åter 1/14 påbörjade Erica Wheeler och Mie Felth, som inte träffats, en brevväxling för att utbyta erfarenheter och tankar runt sina nyligen påbörjade liv som självhushållare. Här är deras femte och sjätte brev till varandra.

Många av de typiska italienska kryddväxterna är både lättodlade och vanliga här i Sverige. Låt dig inspireras av hur italienarna använder dem och skapa din egen italienska kryddträdgård.

Kan man verkligen starta kaffeservering hemma, i liten skala? Går det att få någorlunda ekonomi i en sådan liten verksamhet och får man ens göra det, med tanke på alla tillstånd och regelverk? Jovisst - det går och riktigt roligt är det också. Vi vet för vi har provat!

Två och ett halvt år har gått sedan vi köpte gården Stackvallen, mitt i det småländska landskapets hagar, stenrösen och fägator. Från och med förra året odlar vi grönsaker för självplock, upplagt så att man abonnerar årsvis. Man betalar ett fast pris för hela säsongen, oavsett hur skörden blir. Denna typ av andelsjordbruk förekommer mycket i utlandet men är ännu väldigt ovanliga i Sverige. 

Jag har byggt många hus på gården som jag berättar om i min bok “Från stock till stuga”. Efter den sista stora uppdateringen  av boken 2013 ser jag inte att det blir någon mer större om­arbetning. Mina byggprojekt har dock inte upphört och därför vill jag här bjuda Åters läsare på mitt senaste bygge.

Vi gillar tång. Det är gott, snyggt och supernyttigt. Dessutom är det mat som befinner sig långt ner i näringskedjan och tar upp näring från havet, så varje gång vi plockar med oss tång gör vi något bra för naturen. Med några enkla tips kan även du plocka din egen årsförbrukning av tång från våra svenska vatten. Vi lär dig hur.

-