Ur Åter 2/15 Lästid: 15 minuter

🔒 Vinterskörd

-

Under lång tid har jag odlat grönsaker till husbehov och på senare år också kommersiellt. Även om vi alltid odlat en stor bredd av grönsaker här på gården är det något som har saknats, nämligen nyskördade grönsaker på vintern. Att ha mycket olika rotfrukter och grönsaker som är konserverade på olika sätt är jättebra under vintern, men utan färska nyskördade grönsaker så är det något som har fattats. Med enkla metoder för vinterskörd har vi nu lyckats tillgodose vårt behov av gröna blad året runt och tillsammans med den vanliga frilands­odlingen känns nu vår husbehovsodling komplett.

När jag äntligen började med vinterskörd var en av målsättningarna att ha rädisor på julbordet. Det är ju annars att betrakta som en vårprimör, det första att skörda på våren. Jag ville vända upp och ner på både odlings året och mina egna föreställningar om när man odlar vad och rädisorna på julbordet blev symbolen för det. Det slutade inte bara med att vi hade rädisor i en stor nyskördad grönsallad på juldagen. Gröna blad av olika slag kan vi skörda dagligen hela vintern. Och rädisor hade vi till nyår och en bit in i januari och jag har inte ätit godare rädisor. Krispiga och inte lika skarpa som de kan bli på sommaren. Vi sådde rädisor i omgångar varannan vecka hela sensommaren. De sista sådderna som blev något var de vi gjorde i mitten av september. Hösten förvandlades till en andra vår här på gården och jag är nu helt fast i idén om vinterodling.

Grönsaker för alla säsonger

Alla växter har sina egna preferenser och är anpassade till olika nischer i naturen. Naturen strävar ständigt att fylla varje lucka med växtlighet och det är bara under riktigt karga förhållanden som den inte lyckas. Det är något som vi kan dra nytta av när vi funderar på hur vi skall förlänga skördesäsongen. Vissa växter är snabba opportunister som fort kan etablera sig i ett ogräsfritt trädgårdsland på våren. Andra vilar över vintern men är beredda att så fort temperaturen börjar sticka upp några grader över nollan snabbt etablera en bladmassa för att sedan gå i blom under våren eller försommaren. Ytterligare andra har anpassat sig till att tåla kyla bättre än andra för att kunna hävda sig under de kallare tiderna på året då de flesta växter inte har någon tillväxt eller helt enkelt vissnar ner. Och så har vi förstås värmeälskarna som bara trivs när det är sommar och varmt. På sommaren och hösten finns en uppsjö av olika slags grönsaker som trivs utmärkt. Våren, senhösten och vintern utgör en lite större utmaning, men det finns ingen årstid när det inte finns något som är skördbart. Bladgrönsaker och rotfrukter är det som det finns bäst förutsättningar att fortsätta skörda länge efter att de flesta andra grönsaker gett upp. Att planera en husbehovsodling med ett rikt utbud av grönsaker och skörd året runt bygger på att vi odlar för att lagra men också att vi hittar grödor som vi kan skörda hela vintern.

Enkel teknik för vinterskörd

Med rätt teknik, lite innovationer och nytänkande i odlingen är det fullt möjligt att skörda grönsaker året runt. Och det kan vi göra, utan att värma växthusen, göra komplicerade lösningar för energilagring mellan säsonger eller avancerade byggnadslösningar, om vi istället väljer att arbeta med naturen. På vintern väljer vi de växter som trivs när det är kallare och som specialiserat sig på överlevnad i kyla och vi utnyttjar de soltimmar som trots allt finns även under vintern till att hålla den värsta kylan borta från växthusodlingarna. På sommaren kan vi istället odla det som behöver värme och ljus för att hinna utvecklas.Vi har valt enklast möjliga strategi för att kunna skörda på vintern. Med en kombination av enkla tunnelväxthus och ett lager av skyddande fiberduk över växterna har vi lyckats förlänga skördesäsongen till att pågå året runt.

Förutsättningar

All tillväxt av växter är helt beroende av ljus. Under sommarens långa dagar och ljusa nätter växer det så det knakar. Under de mörkaste månaderna går det däremot inte särskilt fort med tillväxten, men är det bara inte för kallt så kan det fortfarande växa om än långsammare. Temperaturen är självklart avgörande för hur väl växterna kan tillgodogöra sig solljuset men det är få av de grönsaker som vi odlar som egentligen är riktiga värmeälskare. Vid några få grader över nollan finns det redan mycket som växer. Med växthus och ett extra lager med fiberväv över grödorna är de skyddade från den värsta kylan under vintern och när solen tittar fram så stiger temperaturen även under årets mörkaste och kallaste del till några plusgrader.Hur svårt det är för grödorna att klara vintern handlar inte bara om temperatur. Ute i grönsakslandet eller på en åker är grödorna inte bara utsatta för rejäl kyla utan också vind, snö och regn påverkar dem avsevärt. Slipper de snö som kanske tinar och sedan fryser igen eller om det inte står smältvatten på marken så kommer de trivas mycket bättre. Kan vi dessutom eliminera vindens kraftigt avkylande effekt så har vi kommit en bra bit i att skydda dem. Ett växthus hjälper med båda. Temperaturen är självklart också jätteviktig. Att undvika de lägsta köldgraderna är en viktig del i att få en fin vinterskörd. Kan vi dessutom höja dagstemperaturen genom att växthuset fångar vinterns solljus så börjar klimatet bli sådant att växterna trivs riktigt bra. När man kommer ut i växthuset en kall vinternatt och kikar in under den stelfrusna fiberväven ser grödorna ut som om det inte skulle vara möjligt att kunna skörda någonting. De är stelfrusna, slokande och ser allmänt ledsamma ut. Efter några timmar med solljus kan temperaturen även en kall dag krypa en bit över nollan och när grödorna tinat återhämtar de sig snabbt från nedfrysningen och det är möjligt att skörda olika slags blad till en fin grönsallad. T.ex. vinterportulak kan till och med tåla att skördas i fruset tillstånd och återhämtar sig om den sedan får tina långsamt i kylskåpet.

Välj enkelt men stort växthus

Vi har skaffat några växthus till vår gård. I motsats till hur de flesta använder sina växthus så har vi dem inte i första hand för värmeälskande tomater och gurkor på som maren. Vi har dem för att odla bladgrönsaker på senhösten och vintern och få en tidigare start för grödorna på våren. Och finns det plats över så kan det självklart få växa lite tomater i dem också över sommaren. Skördevärdet från bladgrönsaker på vintern kan vara avsevärt men det kan ändå vara svårt att motivera investeringen i dyrare växthusmodeller. Nockventilation och upprullbara sidor är inte något som är särskilt viktig till vinterskörd. Däremot spelar storleken roll. Ju närmre växthusets väggar man kommer desto kallare är förstås jorden. Satsa därför hellre på ett större växthus än ett med avancerade funktioner till vinterodlingen. Vi har valt bågväxthus på 40 kvm av enklaste modell. De är tillräckligt stora för att kunna arbeta i men hanterbara när det gäller att borsta av snö och laga eventuella revor. Den anpassning av dem som kan behöva göras är att förändra dörrarna så att de går att öppna även om det finns ett rejält snötäcke utanför.

Fiberdukstunnlar

I växthusen odlar vi i upphöjda bäddar som är ca 70 cm breda. Det gör att vi har plats för fyra bäddar i våra växthus som är fyra meter breda. Vi snålar lite med gångbredden mellan bäddarna men det fungerar bra. Växthusplatsen är värdefull! Därför planterar vi också tätt i bäddarna, både mellan raderna och mellan plantorna. För att ge växterna det extra skydd som krävs för att klara vinterkylan så skapar vi enkla tunnlar med fiberduk inuti växthusen. Som bågar till fiberdukstunnlarna använder vi VP-rör (sådana som man drar elkabel i). De är flexibla, billiga, hållbara och i rätt längd för att täcka två bäddar i växthuset även om plasten kanske inte är av det snällaste slaget. Dessa använder vi också till fiberdukstunnlar på friland. Med VP-rören som är tre meter är det lagom med fiberduksbredd på fyra meter vilket är enkelt att arbeta med. Avståndet mellan bågarna kan vara rätt långt eftersom det inte är utsatt för vind och nederbörd i växthuset. Duken fäster vi endast i bågarna i var ände med klädnypor. Då blir det enklare att ta av duken än med sandsäckar eller andra tyngder som dessutom kan frysa fast i marken när det blir riktigt kallt. Under den kallaste tiden kryper vi in i tunnlarna för att skörda eftersom en stelfrusen fiberduk är svår att ta av, men så fort det är plusgrader i växthuset på dagarna så kan vi enkelt täcka av duken för att jobba.

Det skulle vara möjligt att ge växterna mer skydd, t ex med bubbelplast eller dubbel fiber duk men även om det ökar isoleringen så minskar det också solinstrålningen, och det är solen som är själva motorn i systemet. Det lilla ljus som finns på vintern behöver nå jorden för att värma den vilket i sin tur håller nattemperaturen uppe. Ytterligare skyddande lager skulle då kräva att man dagligen täcker av skyddet och täcker igen på kvällen. Det tar tid och vi har inte upplevt att det behövts. Dessutom är en frusen fiberduk riktigt svår att jobba med. Däremot täcker vi av fiberduken på dagarna under senvintern för att öka solinstrålningen till växter och jord för att sedan täcka igen på eftermiddagen. Detta behövs också för att öka ventilationen och motverka eventuella problem med mögel på växterna. Under den mörkaste delen av året ger solen inte mycket värme här och kommer inte särskilt högt över horisonten. Ändå ger den en viss effekt i växthuset. Vi har mätt temperaturen under vintern 2014/15 och resultatet visar att solen i kombination med jordens värmebuffrande förmåga har en betydande påverkan på temperaturen även under den allra mörkaste tiden på året. Temperaturskillnaden mellan den skyddade miljön under fiberduken i växthuset och utetemperaturen har varit betydande. Trots att vi har haft -20 grader ute som kallast har vi aldrig haft under -5 grader under fiberduken. Soliga dagar under den mörkaste tiden har temperaturskillnaden varit flera grader och även mulna dagar har temperaturen stigit några grader på dagarna. Här hos oss går gränsen för tillväxt i växthuset då dagarna går över 10 timmar. Det ger tillräckligt med ljus för att höja temperaturen rejält och det verkar också vara den dagslängd som triggar växterna till att påbörja sin tillväxt. Vissa växter som vintersallat och vinterportulak har tillväxt även vid kortare dagar men den är rätt begränsad. Här är det i slutet av oktober som dagarna går under 10 timmer och i slutet av februari som dagslängden blir så lång igen. Tiden däremellan lever man av den tillväxt som skedde under hösten.

Dags att börja planera för vintern redan nu

Även om det är vår och försommar kan det vara klokt att börja planera sin vinterskörd redan nu, precis som vintern är planeringstiden för sommarens odlingar. För att utnyttja växthusplatsen optimalt behöver man fundera på vilka grödor som kan följas av en sensommarsådd eller utplantering i växthuset under tidig höst. Vissa långsamma grödor som persilja kan dessutom behöva börja sås redan i juli och mycket kan vinna på att förodlas i krukor eller pluggbrätten redan i augusti. En lyckad vinterskörd hänger väldigt mycket på planeringen så att man hinner få fram grödorna i tid innan vintermörkret och kylan lägger sig över trädgården och tillväxten upphör.

Vinterfavoriter

Det finns några olika strategier för att skörda under senhöst, vinter och tidig vår i växthusen. Sommarsådd av flera olika grödor kan ge fina skördar ända in i december. På så sätt har vi haft rädisor, salladskål och pakchoi att skörda fram till jul. Tidiga sådder inomhus för utplantering tidigast möjligt på senvintern kan ge fina skördar av bladgrönsaker tidigt på våren. En utplantering av kålväxter som t ex pak choi som precis hinner etablera sig på hösten (här runt 1 oktober) kan ge en ännu tidigare skörd på våren om den klarar vintern. Men det mest avgörande för att verkligen kunna skörda året runt är några bladgrönsaker som skördas genom hela vintern. Med sådd under sensommaren kan vi etablera grödor som går att skörda i några omgångar. Det finns ett antal olika grödor som går bra att skörda mitt i vintern. Vi har för tillfället några som ger rejäla fina skördar även under kallaste midvintern, vilka är de vi tar upp här. Om man bara skall ha två sorters blad för vinterskörd är kombinationen av vinterportulak och maché perfekt. De är de mest härdiga och har blad av olika karaktär som kompletterar varandra. Utöver den typen av grödor som vi tar upp här går det naturligtvis att lämna rotsaker som morot och palsternacka i jorden i växthuset för vinterskörd, men den typen av grödor kan lika gärna lagras i jordkällare eller stå kvar på friland under ett halmtäcke och behöver inte ta upp dyrbar växthusplats. Samma sak gäller brysselkål och grönkål som inte heller vinner på att stå i växthus så länge man kan skydda dem mot rådjur och harar ute. De sådatum som anges här är anpassade till våra odlingsförhållanden. Det finns väldigt lite tillgänglig data på lämplig såtid för vinterskörd i Sverige och det varierar beroende på var man bor. Se datumen här som en riktlinje och prova dig sedan fram och dela med dig av dina erfarenheter till andra. Vi sår och planterar förhållandevis tätt för vinterskörden. Det är delvis för att vi inte eftersträvar stora plantor utan små blad att skörda kontinuerligt eftersom de små bladen klarar kylan bättre.

Vinterportulak

Vinterportulak (claytonia perfoliata) är verkligen vår favoritgrönsak på vintern. Den är en köldtålig växt med ursprung i Nordamerika. Den har lite tjocka hjärtformade blad i änden av en lång stjälk som sitter i en bladrosett. Såväl blad som stjälkar smakar utmärkt, milt och friskt, och utgör en bra bas i en vintersallad. Vi har dragit upp plantor under sensommaren som vi satt ut i växthuset under septembers första hälft. En första skörd är då möjlig redan under oktober, en andra skörd tar vi under november-februari och en tredje skörd är möjlig när tillväxten kommer igång igen efter den mörkaste och kallaste vintern. Vi har haft god tillväxt av vinterportulak en bra bit in i november trots de korta dagarna vid den tiden på året och i slutet av februari kommer den igång igen. Skördevolymen är betydande. Vi har skördat upp till 1,5 kg/meter bädd vid ett skörde tillfälle. Med tre skördar kan man skörda betydligt mer. Vinterportulaken kan alltså på en ganska liten yta ge en rejäl bas i vinterns grönsallader för en självhushållare. I kommersiell odling kan den dessutom ge en rejäl inkomst om man har avsättning för bladgrönt på vintern. Plantorna sätter blommor tidigt men det försämrar inte ätkvalitén. Tvärtom, smaken är lika god och de små vita blommorna är dekorativa i en sallad. Se bara till att skörda av innan den går i frö. Annars kan den bli ett problematiskt ogräs i växthuset. Mögel är ett problem som man kan få med vinterportulaken. Håll efter vissnande och döda växtdelar och täck av fiberduken så fort senvinterns värmande strålar kan börja torka upp jorden. Såtid/utplantering: Utplantering första hälften av september. Sådd ca fyra veckor innan i plugbrätten. Rad- och plantavstånd: 4 rader per bädd (70 cm) och 15 cm mellan plantorna, dvs 25 plantor/kvm. Skörd: Skär av hela plantan en bit upp på stjälkarna så kommer det återväxt underifrån.

Vintersallat (Maché)

Detta är den klassiska bladgrönsaken för vinterskörd. Den bildar små kompakta bladrosetter som kan stå skördefärdiga hela vintern och vänta på att du skall komma och skörda. Den går även att odla på friland och gräva fram under snön, men ett växthus och fiberdukens extra skydd underlättar både vintersallatens förmåga att överleva och sättet du skördar. Vintersallaten har en mer kraftig och lite strävare struktur än många andra salladsväxter men smaken är utmärkt. Den gör sig bäst i en grönsallad tillsammans med annat bladgrönt. När du skördar skär du av hela plantan i marknivå så att den fortsätter hänga ihop som en bladrosett. Då är den enklast att tvätta och rensa vilket behövs eftersom den undertill blir rätt jordig och en del av de undre bladen kan behöva rensas bort. När den sedan är rensad kan du dela rosetten. Vintersallaten skördas bara i en omgång eftersom man tar hela bladrosetten. Den kan därför följas av riktigt tidiga sådder i växthuset på senvintern/våren så fort temperaturen tillåter det. Om vintersallaten inte hinner växa till på hösten kan man också övervintra småplantor som börjar växa igen så fort ljuset återvänder på senvintern. Även vintersallat kan drabbas av mögel undertill och ventilation när senvinterns sol börjar värma gör gott. Ett sätt att undvika mögelproblem kan också vara att sätta plantorna lite högre än den omgivande jorden. Såtid/utplantering: Utplantering första hälften av september. Sådd fyra veckor innan i plugbrätten. En senare utplantering ger plantor som kan överleva som mindre och komma igång med tillväxt under senvintern för skörd under tidig vår. Rad- och plantavstånd: 4 rader per bädd (70 cm) och 15 cm mellan plantorna. Skörd: Skär av hela plantan i marknivå.

Persilja

En riktigt härdig övervintrare är persilja. Den går att gräva fram och skörda under snön på friland men skyddad av ett växthus och fiberduk så går det betydligt lättare och ger mer och finare skörd. Persiljan tar tid på sig och i växthuset planterar vi den som småplantor i augusti. Persiljan går att skörda hela vintern och tillväxten kommer igång tidigt på senvintern. Med sin friska smak är den ett utmärkt komplement i vinter köket. Såtid: Utplantering i växthuset i augusti och sådd i god tid innan dess eftersom den tar tid på sig. Rad- och plantavstånd: 5 rader per bädd (70 cm) och 10 cm mellan plantorna. Skörd: Skörda kontinuerligt av enstaka blad som blivit tillräckligt stora.

Vinterskörd till dagens sallad den 5 januari: Vintersallat, persilja, vinterportulak, rädisor och mangold.

Mangold, spenat och rödbetsblad

Mangold, spenat och rödbetsblad är självklara grödor för vinterskörd, inte minst för deras förmåga att övervintra. De ger blad till skörd långt in på senhösten och kommer igång tidigt på senvintern för att ge en bra skörd på våren. De späda bladen går utmärkt att använda till sallad och de lite grövre i matlagning. Bladen ändrar smak med säsong och på vintern får de en märkbart sötare smak än annars. Liksom för de flesta andra grödor så är de små späda bladen betydligt mer motståndskraftiga mot kyla. Stora kraftiga plantor kommer att fara illa när nattfrosten slår till på allvar. Att försöka spara tillväxt i form av fullvuxna plantor för midvinterskörd kommer att ge ett nedslående resultat och det är därför viktigt att skörda av blad kontinuerligt och låta små nya blad komma till. Rödbetsblad går att odla på samma sätt som mangold och spenat och sorten Bulls Blood är anpassad för bladskörd med mörkt röda blad som bli en vacker kontrast till det gröna i en vintersallad. Såtid: Under andra hälften av augusti går det bra att direktså. Då hinner man skörda under hela hösten och sedan få en skörd under tidig vår. En senare sådd kan göras med avsikt för vinter och vårskörd men plantorna måste hinna växa till sig tillräckligt före november och hur långt de hinner är beroende av hur hösten är. Rad- och plantavstånd: 5 rader per bädd (70 cm) och 3 cm mellan plantorna. Skörd: Skörda kontinuerligt av enstaka blad som blivit tillräckligt stora eller skär av hela plantor ett par cm upp på stjälken när bladen nått lagom storlek så att det kan komma nya blad.

Rädisor

Rädisor är en vårprimör som i mitt tycke egentligen passar bättre på hösten när den är betydligt mindre utsatt för skadedjur. Sådder under september kan ge skörd resten av året med fina krispiga och förhållandevis milda rädisor som är ett fint färskt komplement i en sallad av vinterportulak och maché. Vi har skördat dem ganska små eftersom de större inte klarar att stå skördefärdiga länge lika bra. Såtid: Direktsådd i september i några omgångar. Rad- och plantavstånd: 6 rader per bädd (70 cm) och 2 cm mellan plantorna. Skörd: Gallringsskörda kontinuerligt innan de blivit 2 cm i diameter.  

Utvecklingsmöjligheter

Det finns mycket att göra när det gäller att utveckla vinterskörd och förlängning av skördesäsong i vårt klimat. Dels behöver vi skapa mer tillgänglig information om lämpliga sådatum för olika grödor på olika breddgrader. Då krävs att vi är många som hjälps åt och samlar och delar information. Vi behöver också ta tillvara den teknik för flyttbara växthus som ofta används av odlare i USA. Växthus är dyra investeringar och genom att göra dem flyttbara kan man utnyttja deras potential maximalt med flera skördar per säsong i samma odlingstunnel. Enklare tillfälliga odlingstunnlar har också en stor potential för att arbeta med skördeförlängning.

Jonas Ringqvist

Odlar grönsaker till husbehov och försäljning tillsammans med sin fru och volontärer på Bossgården utanför Tidaholm. jonas.ringqvist@tele2.se Litteraturtips: Tyvärr har jag inte hittat någon bra litteratur på svenska om vinterskörd. Däremot finns det litteratur på engelska. Här är tre bra tips från två författare med lite olika inriktning: The Winter Harvest Handbook av Elliot Coleman Four-Season Harvest av Elliot Coleman How to Grow Winter Vegetables av Charles Dowding


Fler artiklar av
Fler artiklar i Åter 2/15 Fler artiklar om Odling
X
Jag godkänner cookies : )