Arkiv: Artiklar

Drömmen om en verkstad tog fart genom timring i traditionell stolpverksteknik. Med en liten kurs och stort tålamod i ryggen tog vi oss an ett stort och okänt byggprojekt (70 kvm) som nu övervintrar med taket på.

Hydroponisk odling ger dig möjlighet att odla helt utan jord på platser där odling tidigare inte var möjligt. Jag går igenom några för- och nackdelar samt hur du kommer igång på bästa sätt.

”Det var tamejfan det dummaste jag hört, nu drar jag till skogs!” utbrister jag, öppnar Hemnet-appen och gör en sökning efter det billigaste torpet i landet. Där börjar vår resa mot landet, först som ett skämt men sedan på blodigt allvar.

Med möda har vi skördat och bråkat vårt lin och håller slutligen den vackra fibern i vår hand. I det här avsnittet ska vi framför allt titta på olika sätt att spinna linet, men också kika lite på hur det går till att väva. Till vår hjälp har vi Helen Hjärpe, en enastående hobbyspinnerska och hobbyväverska i Huddinge som delar med sig av sitt hantverk.

I förra numret av Åter beskrev vi hur man bygger en bärbar huggkubbe av en varpbom från en gammal vävstol. Vi fortsätter med träslöjdstemat: här kommer en beskrivning av hur man enkelt utvecklar sitt täljande genom att bygga sig en täljhäst.

-

Bygdebolag verkar i gränslandet mellan ideell, offentlig och privat sektor, där de med stora arbetsinsatser och begränsat stöd fyller viktiga tomrum som gör att Sveriges landsbygder kan fortsätta leva. Vi ser därmed en utveckling där bygdebolag axlar ansvar och intar funktioner som ibland kan tyckas bör åligga någon annan samhällsaktör. Samtidigt skulle bygdebolagen, med bättre förutsättningar och rätt incitament, kunna få en central betydelse för lokalsamhällen runt om i landet när vi bygger ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle för framtiden.

Gamla yxor finns i många olika modeller och har blivit allt mer populära på begagnatmarknaden. Har du tur så kan du hitta yxhuvuden i fyndlådor på loppis eller på auktioner. Vi ska i denna artikel gå igenom hur du kan renovera en yxa genom att tillverka ett nytt skaft och fräscha upp ett gammalt yxhuvud.

För åtta år sedan skrev jag om vildsvin här i Åter (nr 2/2013), nu känner jag att det är dags igen eftersom förutsättningarna har förändrats. Lampor och kameror har blivit tillåtna att använda och trikintester är för närvarande subventionerade för att öka avskjutningen. Dessutom har vildsvinens utbredningsområde ökat, vilket innebär att allt fler av Åters läsare kommer i kontakt med de 300 000 vildsvin som beräknas finnas i Sverige.

Jag flyttade till landet för att leva ett jordat liv. Med får i hagen, betor i jorden, ankor i dammen och hammaren i handen. Ett liv i behagligt tempo med gott om tid både för närkontakt med naturen och för familj och vänner. Det var sådant jag var inställd på. Det jag inte var inställd på var att ett sådant liv förutsätter en annan inställning till livet. Och att skaffa sig denna inställning är på många sätt den största utmaningen.

I det förra numret gick vi genom linets roll förr och nu innan vi gav oss i kast med att luckra upp en egen liten jordplätt för linsådd. Sedan följde vi processen från frö till blomning, vi rensade bland raderna och när frökapslarna hade mognat ryckte vi och frörepade linet. En lång väg återstår tills vi har vår fiber och färdiga tråd, så låt oss med tålamod ta oss an den!

I början av september för sex år sedan körde flyttbilen in på den lilla gården Målarns i utkanten av byn Arkhyttan. Några vänner samt min bror med sambo (dagen till ära i folkdräkt och med fioler i hand) fanns på plats för att välkomna oss och hjälpa till med inflyttningen i torpet på ca 75 kvm som skulle bli vårt nya hem.

Brännässla har sedan länge använts vid växtfärgning av garn och textilier och av fiberrester från nässelspånaden kan man göra papper. Vi återkommer till detta i kommande artikel, men här fördjupar vi oss i olika rötningsmetoder för att få fram de rena, glansiga nässelfibrer som sannolikt ligger till grund för den mytomspunna nettelduken.

Våren 2019 inledde vi ett åter- bruksprojekt i samarbete med Länshemslöjdskonsulenterna i Uppsala län. Janne tog rätt på en vacker, gammal och obrukbar vävstol som egentligen skulle kastats på tippen. Under namnet ”Projekt: Vävstol” försökte vi ta reda på hur mycket av den som faktiskt gick att ta till vara på och ge nytt liv.

I de två senaste numren av Åter har vi fått kika in på den lilla självhushållargården Råglyckans Trädgård i Klövedal. Här bor trädgårdsmästarparet Joakim och Anna med barnen Gunnar och Idun, katter, ankor och höns. I sista delen får vi ta del av familjens planer på att bygga ett ekologiskt hus och hur permakultur ska genomsyra allt på gården framöver.

Varför vill en som psykolog länka ihop självhushållning och psykologi? Och varför skriva om psykologi i tidningen Åter? Under mitt arbete som psykolog har jag förvånats över likheter i arbetet med välmående under terapier och som självhushållare. Jag hoppas att ni tycker att dessa likheter är lika fascinerande och användbara som jag!

Conny och Birgitta Jerer (fd Jerkbrant) tillhör Sveriges pionjärer inom ekologiskt byggande och boende och har bl a via Chalmers arbetat med kretsloppsfrågor sedan tidigt 1970-tal. Här berättar Conny om deras sista gemensamma projekt, det egna huset i Hamburgsund.

I detta magasin har nyligen publicerats en välskriven och omfattande artikel om volontärarbete. Då jag själv haft ett stort antal besökare från organisatio- nen Workaway läste jag denna artikel med stort intresse. Sakta gick det upp för mig att jag måste varit en av de absolut sämst förberedda volontär- värdarna i riket. Jag har i princip haft noll koll. Om inte recensionerna ändå varit hyggliga så hade jag sannolikt aldrig vågat skriva denna artikel. Läs därför detta främst som en reflektion och sammanfattning av erfarenheter.

-

Kanske har även du råkat ut för dem – kommentarerna om att ett liv med mindre lönearbete är ett hot mot välfärdssamhället? Någon som hävdar att downshifting bidrar till lägre skatteintäkter och att det som ”avhoppare” är osolidariskt att förvänta sig att någon annan jobbar ihop till vår sjukvård, skola och asfalterade vägar medan vi mest förverkligar oss själva. Vilka argument kan vi som självhushållare och downshiftare ta till för att rättfärdiga våra beslut? Eller är det så att vi drar ett mindre strå till stacken?

Ett rejält växthus är ovärderligt för husbehovsodlaren. Här berättar jag hur man kan bygga ett stabilt växthus på 45 kvm för ungefär halva kostnaden jämfört med att köpa ett nytt. Växthuset blir 4,5×10 m och 3,3 m i nock och byggs med enkla verktyg. Man kan använda bygginstruktionen som en bas utifrån vilken man kan skapa sin tunnel efter egna önskemål.

Vi samlade ihop en del gamla trasiga verktyg och delar till verktyg för att se vad vi kunde använda dem till. En del material var alltför slitna för att brukas, då trähandtag murknat och rostiga fästen blivit för dåliga. Dock fanns det en hel del verktyg som med vissa åtgärder kunde komma till användning och till viss del också få förnyat användningsområde. Vi skriver om några av dessa verktyg i den här artikeln och hoppas kunna inspirera dig som läsare att inte slänga det som kan lagas och förnyas.

Skattungbyn ligger i Orsa kommun i norra Dalarna och har en befolkning på ca 350 personer. I byn finns många spännande exempel på lokalt enga- gemang som bygger gemenskap och håller service och lokala sammanhang vid liv. Jag vill berätta om hur några av dem blivit till och fungerar, för att inspirera andra läsare som vill jobba för att få liv i sin bygd eller sitt lokalsamhälle.

Lin är en otrolig fiber som både är väldigt användbar och historiskt betydande. Trots detta har linodling idag förpassats till hobbyverksamhet, med kunskap som främst hålls levande genom kulturföreningar och eldsjälar. I den här artikeln berättar jag hur man själv kan komma igång med att odla spånadslin, hur linet ska skötas och skördas, och varför linet är så fantastiskt!

Vi fortsätter vår introduktion till luffarslöjd med spiraler och hur man lättast tillverkar dem. Spiralformen gör den stumma metalltråden fjädrande, vilket ger den en mängd nya användningsområden. Här visar vi hur man enkelt gör en vädringshake, en honungssnurra och en mjölsikt. Det mesta går att få till utan några särskilda verktyg, men nu när vi kommit så här pass långt i artikelserien vill vi gärna dela med oss av våra bästa knep.

Under ett års tid kommer vi att få kika in på den lilla självhushållargården Råglyckans Trädgård i Klövedal. Här bor trädgårdsmästarparet Joakim och Anna med barnen Gunnar och Idun, katter, ankor, höns. I förra numret var vårbruket i full gång på gården och nu är trädgårdslanden sprängfyllda med mogna, ekologiska grönsaker.

Går du som många andra med funderingar att investera i solceller? Tveka inte – förutsättningarna till en god affär är stora, för att inte säga väldigt gynnsamma. Men finns det några fallgropar att se upp med? I den här artikeln ska vi reda ut vad som är viktigt att uppmärksamma i samband med inköp av solceller för att skapa en säker, trygg och långsiktigt hållbar investering.

I Sverige kan vi locka åtminstone 20–25 solitärbiarter (troligtvis fler) och ännu fler andra vilda steklar till ovanjordiska håligheter tillverkade av människan. Flera arter solitärbin kan vi gynna genom att blottlägga eller skapa områden med sandrik jord på soliga platser. Att göra boplatser åt solitärbin kan göra skillnad för pollinering och skadedjursbekämpning i trädgården, men de fyller också ett pedagogiskt syfte och en möjlighet för oss att lära känna våra flygande vänner lite bättre.

Med den drucknes envishet fortsätter jag mina byggäventyr djupt inne i det västgötska sörlandet. I Åter 1/2021 blev det första rummet i det f d hönshuset klart. Det har redan fått en mjukstart med en enkel romprovning, en pokerkväll och en mindre konstutställning. Nu börjar även det andra rummet att bli klart. Här inne blir två av väggarna putsade med bruk, och två väggar blir bevarade med sina ursprungliga liggande brädor från 1938. En ny gavelvägg av närmast bibliska mått har byggts upp ovanför väggen där hönsen en gång hade sina reden. Min förhoppning är att en dag kommer skaror att vallfärda till Mårdaklev och häpet betrakta det över fyra meter breda konstverket på denna paradvägg.

Sedan 2005 har Sällskapet Nellorna arbetat för att förändra synen på brännässlan genom att påvisa örtens stora användbarhet och kulturhistoriska värde. Genom praktiska experiment har vi tagit reda på hur man kan använda brännässlan i köket, trädgården, inom hantverk och som historisk medicinalväxt. I den här första delen av artikelserien om nässlor fokuserar vi på spånadsväxter i allmänhet och nässelsläktet i synnerhet samt ger praktiska tips på hur man kan utvinna stjälkfibrer från brännässla till rep och dekorationssnöre.