Arkiv: Artiklar

Det här är första delen i en artikelserie om lite udda grödor man kan odla. Dels för lite "lyx" i den egna husbehovsodlingen, men även för att just dessa grödor kanske kan ge lite inkomster, utan större investeringar. Det är alltid uppskattat om man kan erbjuda besökande vänner, gårdsbu⁠tik⁠s­­kunder eller gäster en egen liten specialitet från gården. Vad sägs om t ex en cognacsspetsad Aro⁠nia­marmelad eller antioxidant-rus⁠s⁠in av slånaronia? Artiklarna i denna serie kommer alltså, som brukligt, vara inriktade på självhushållning, men även ta upp vissa mer rationella odlingsmetoder och kommersiella användningsmöjligheter för den som vill få inkomster från gården.

Att laga och renovera sina gamla träfönster kan vara lönande på flera sätt. Undersökningar har visat att äldre fönster (ytter- tillsammans med innerbåge) kan ha lika goda eller till och med bättre isolerande egenskaper än nya. Detta förutsatt att de är i gott skick och väl injusterade. Ekonomiskt kan man också tjäna en slant om man tar sig tid och tålamod att göra i ordning och justera in sina befintliga fönster. Även arkitektoniskt och kulturhistoriskt vinner alternativet att behålla befintliga fönster. Mycket av husets själ sitter i fönsterna och uttrycket kan förändras kraftigt om nya fönster inmonteras. De mått som förr var vanliga finns inte i dag; förr var fönster överlag mer smäckra och tenderade att ”räta på sig” vertikalt, medan dagens fönster är lite mer hopsjunkna och fyrkantiga.

I förra Åter berättade jag lite om mina egna erfarenheter av vintillverkning och gav lite tips rörande utrustning och ingredienser. Nu är det dags att göra vin.

-

Efter en helgkurs i skogskörning med häst fick jag idén att pränta ner några tips och råd till den som funderar på att börja använda häst för att köra ut ved och virke ur skogen. Dessa rader ska dock på intet sätt ses som någon heltäckande bruksanvisning, men förhoppningsvis kan de väcka intresse och inspiration och åtminstone tjäna som en första introduktion och vägledning till fortsatta studier och även praktik inom området.

Järn har framställts i över 1000 år i Sverige och redan för mer än 3000 år i det forntida Irak. Direktmetoden användes och man fick fram smidbart järn i motsats till masugnsmetoden då man får tackjärn vilket måste efterbehandlas i stålverk för att bli smidbart. Här ska jag beskriva hur vi tror att direktmetoden gick till, ”att framställa järn i blästerugn av järnhaltig torv eller rödjord”.

På gott och på ont har jag lärt mig att slakta och ta hand om kött helt på egen hand. Nja inte helt, jag har tagit hjälp av böcker men aldrig av andra människor. Nackdelen är givetvis att det varit svårare och krävt mer tid av mig för att jag skall förstå det hela, fördelen har varit att jag förutsättningslöst kunnat söka upp de senaste rönen kring kötthantering och inte fastnat i gamla sedvänjor som av en eller annan anledning är olämpliga. I denna artikel ger jag ett par handfasta tips på hur man enkelt kan förbättra hanteringen av slaktkroppen för att få ett så bra kött som möjligt.

Ett drygt halvår efter att vi köpt vår gård (Hjalmars) hade vi beslutat att det var dags att utöka gården med en flock får. Detta hade två syften, dels för att hålla marken öppen och dels för att kunna äta egenproducerat kött.

Tak av träd kan vara gjorda av såväl själva veden som barken och tjänstgöra som yttertak eller undertak till t.ex. ett tegeltak. Många av våra gamla torp och gårdar har tak av brädor, spån eller näver och det är bra att veta hur de är uppbyggda för att kunna renovera på rätt sätt. Även vid nybyggnation kan dessa tak vara intressanta, då träd är en råvara som är miljövänlig, billig och lätttillgänglig.

En skedhäck är en liten korg som man hänger på väggen. Den har nog funnits i varenda stuga i södra Sverige för hundrafemtio år sedan. Vad den användes till? Jo, när man slickat sina skedar rena från gröt och potatis sattes de tillbaka i skedhäcken, som både var en luftig torkplats och praktisk förvaring. Och inte minst en fin inredningsdetalj, som kan förvara lite vad som helst. Förutom att den är ett praktiskt bestickställ vid diskbänken, kan man spara sina fina vykort och brev däri, eller shampoflaskor eller...

Lien är numera ett starkt undervärderat redskap! Kanske beroende på att det anses svårt att lära sig slå. Visst är det något av en konst, men inte svårare än att vem som helst kan lära sig. Man behöver inte ens vara stark, allt handlar om teknik och om att hålla skarpt.

Vad gör man med det vinterlagrade äpplena som blivit lite för skrumpna för att äta? Och alla fläderbär och de 50 kg plommon man fick av grannen? När man kokat in, torkat, syltat och saftat klart men ändå har frukt och bär över är vinbryggning är ett ypperligt sätt att ta vara på naturens gåvor, som lämnar stort utrymme för experimenterande. Jag kommer i två artiklar dela med mig av mina egna tips och erfarenheter av vinbryggning. Denna text handlar om grunderna, utrustning och ingredienser. I augustinumret av Åter tar jag upp olika metoder och recept.

Hasselspån fläker man ut från ytan av färska käppar. Välj ut rakvuxna stammar i hasselbusken, som saknar större kvistar på en sträcka av minst 1 m, helst längre. Tjockleken bör vara 2-3 cm i toppen av den raka delen. Skär av toppen ett par decimeter ovanför det ställe där stammen kröker eller förgrenas och skär bort återstående kvistar. Hassel till korgar kan tas under hela året, men kan vara lite kladdig att arbeta med under savtiden. Även om hasselbusken inte åsamkas någon skada av att gallras lite så måste man ha markägarens tillstånd.

En junidag när vi satt och åt hörde vi skrapande och kooanden från hallen. Det visade sig vara en stor, blåvit krävduva som marscherade omkring och spelade. Varifrån den kommit fick vi aldrig reda på, men den annekterade vårt hus och blev omgående familjemedlem, döpt till Fredrik. Fredrik vande sig vid att gå ut och in i huset, det var ju sommar och öppet. Han kom flygande och satte sig på huvudet eller axeln på någon av oss, eller ibland på gäster till deras stora skräck och förvåning. På morgnarna gick han runt på gårdsplanen och spelade med krävan uppblåst som en hårt snörd fullbystad dam från sekelskiftet. Vi kunde inte låta Fredrik vara ensam, så snabbt fick vi fram ett par honduvor av enkel härkomst, infångade i Malmö av hälsovårdsnämnden. Jag vill inte påstå att det blev någon storproduktion. Fyra ungar fick vi, av vilka vi åt upp två, de andra bara försvann tillsammans med sina mödrar. Fredrik stannade troget kvar ett par månader. Men när tröskningen började försvann han plötsligt. Grannen meddelade att han var där, och att han tillsammans med andra “tasaduvor” gick på åkerns spillsäd. På senhösten försvann han helt. Kanske hade han flugit hem igen. Hans uppenbarelse och spel var en trivsam del av livet och vi saknade honom en hel del, men klattarna överallt på golven, borden och ibland i håret saknade vi inte.

-

Gran- och björkrötter är vanligast till korgar, men bl a tall förekommer också. För att avbarkningen ska gå lätt, bör alla slags rötter “dras” på våren. När savningen börjat och björkens löv är som musöron lossnar barken nästan av sig själv.

Myskankan är ett ganska okänt husdjur. Den har en rad mycket goda egenskaper men är mycket styvmoderligt behandlad i svensk litteratur. Då den förtjänar att odlas i mycket större utsträckning än vad nu är fallet, tycker jag den är värd att behandlas utförligare än övriga husdjur, om vilka man kan läsa i varje svensk husdjurslära.

Tänk vad tiden går. I fem år har vi bott här nu och jag minns det jag skrev i förra utflyttarbrevet, att jag nånstans hade läst att ”det tar fem år för stadsstressen att försvinna”. Minst, skulle jag vilja tillägga.

I de tre tidigare artiklarna har jag behandlat färskt och återbrukat virke, arbetsmaterial och andra tillbehör. Nu är det dags för verktyg och några hjälpmedel att träda fram på scenen.

I förra numret av Åter skrev jag om att bygga ett eget enkelt växthus. Men, ska man ha någon glädje av växthuset vill man ju också ha massor av plantor att odla där. Denna gång tänkte jag skriva lite om hur jag drar upp mina plantor från frö, inne i stugvärmen, med enkla medel.

När man slöjdar i trä är täljhästen ett värdefullt hjälpmedel. Man spänner fast ämnet med fötterna och man blir då starkare, täljandet blir mer effektivt när man täljer med bandkniven. Man kan tälja allt från små saker som smörknivar och skedar till pallben och större saker.

Odla egna örter för välsmak i maträtter. Idéer från ett långt liv med örter, för en egen kryddgård med tips på växter och användning. Lätt som en plätt? Tja – det beror på hur man ser det, men i varje fall så enkelt och lättskött som det går!

För att byggnader skall behålla sin funktion är reparationer och underhåll ett måste. I gamla byggnader är natursten ett ofta förekommande material och det kan vara god nytta att känna till grunderna i stenhuggningens konst.

-

En liten hund, helt igenom gjord av ull, kan bli en fin present till någon hundälskare i din närhet.

Alla trädgårdsodlare drömmer om ett växthus. Har man redan ett vill man alltid ha ett större. Att köpa ett nytt blir ofta väldigt dyrt, att hitta ett begagnat till bra pris som passar ens önskemål är inte alltid helt lätt. Är man lite händig är så klart lösningen att bygga ett eget. Jag byggde två för säkerhets skull när vi ändå höll på. Först ett litet, sedan ett större.

I Åter nr 4/04 berättade Thomas Commondt om hur han och hans familj i Pargas, Finland, börjat bygga på ett hus som de kallar ÅngSlottet. Det skulle byggas av lättlera och vass i stående bjälkramar, ha ett vedeldat litet ångkraftverk för värme och elektricitet, samt en massa andra spännande lösningar. Då, för tre år sedan, hade de rest själva stommen till huset, här kommer fortsättningen.

Nu har det varit en härlig men hektisk tid för många. Under tre månader ska man samla ihop nästan allt man ska äta och dricka under det kommande året. Kött, grönsaker, frukt, bär, svamp, örter mm. Missar man något känns det väldigt tråkigt. Dels för att man kanske blir hänvisad till dyra, och antagligen sämre, köpeprodukter. Dels för att en del av t ex sommarens vedermödor i odlingarna varit i onödan. Man får helt enkelt lov att vara lite rationell om man ska hinna allt man vill.

Fårmjölk ger dubbelt så mycket ost som get- eller komjölk. Detta, i kombination med att mjölkfåret har en hög lammtillväxt och dessutom ger ull och skinn, gör att det är ett intressant alternativ både för självhushållaren och för den som vill driva en verksamhet på gården. Denna artikel riktar sig lite mer till den som har tankar på ett litet gårdsmejeri.

Ta ett småbarn, en baby och en byggarbetsplats. Blanda väl med rikliga portioner lera och lägg till sex veckors tältande i konstant walesiskt regn. Detta görs i skenet av stearinljus utan badrum och elektricitet i tre månader. Lägg på köpet till att bo med din far. Toppa med allsköns stora sniglar. Resultatet blir ett vackert, varmt och hälsosamt egentillverkat hem för ungefär 40 000 kronor.