Duvor
En junidag när vi satt och åt hörde vi skrapande och kooanden från hallen. Det visade sig vara en stor, blåvit krävduva som marscherade omkring och spelade. Varifrån den kommit fick vi aldrig reda på, men den annekterade vårt hus och blev omgående familjemedlem, döpt till Fredrik.
Fredrik vande sig vid att gå ut och in i huset, det var ju sommar och öppet. Han kom flygande och satte sig på huvudet eller axeln på någon av oss, eller ibland på gäster till deras stora skräck och förvåning. På morgnarna gick han runt på gårdsplanen och spelade med krävan uppblåst som en hårt snörd fullbystad dam från sekelskiftet. Vi kunde inte låta Fredrik vara ensam, så snabbt fick vi fram ett par honduvor av enkel härkomst, infångade i Malmö av hälsovårdsnämnden. Jag vill inte påstå att det blev någon storproduktion. Fyra ungar fick vi, av vilka vi åt upp två, de andra bara försvann tillsammans med sina mödrar. Fredrik stannade troget kvar ett par månader. Men när tröskningen började försvann han plötsligt. Grannen meddelade att han var där, och att han tillsammans med andra “tasaduvor” gick på åkerns spillsäd. På senhösten försvann han helt. Kanske hade han flugit hem igen. Hans uppenbarelse och spel var en trivsam del av livet och vi saknade honom en hel del, men klattarna överallt på golven, borden och ibland i håret saknade vi inte.
Sidan:
3
Antal sidor:
3
Seriedel :
23
Fläkning av hasselspån & Korg med inflätad sidogrepe
Hasselspån fläker man ut från ytan av färska käppar. Välj ut rakvuxna stammar i hasselbusken, som saknar större kvistar på en sträcka av minst 1 m, helst längre. Tjockleken bör vara 2-3 cm i toppen av den raka delen. Skär av toppen ett par decimeter ovanför det ställe där stammen kröker eller förgrenas och skär bort återstående kvistar. Hassel till korgar kan tas under hela året, men kan vara lite kladdig att arbeta med under savtiden. Även om hasselbusken inte åsamkas någon skada av att gallras lite så måste man ha markägarens tillstånd.
Sidan:
6
Antal sidor:
4.3
Seriedel :
2
Gör vin, del 1
Vad gör man med det vinterlagrade äpplena som blivit lite för skrumpna för att äta? Och alla fläderbär och de 50 kg plommon man fick av grannen? När man kokat in, torkat, syltat och saftat klart men ändå har frukt och bär över är vinbryggning är ett ypperligt sätt att ta vara på naturens gåvor, som lämnar stort utrymme för experimenterande. Jag kommer i två artiklar dela med mig av mina egna tips och erfarenheter av vinbryggning. Denna text handlar om grunderna, utrustning och ingredienser. I augustinumret av Åter tar jag upp olika metoder och recept.
Sidan:
10
Antal sidor:
3.7
Liar & lieslåtter
Lien är numera ett starkt undervärderat redskap! Kanske beroende på att det anses svårt att lära sig slå. Visst är det något av en konst, men inte svårare än att vem som helst kan lära sig. Man behöver inte ens vara stark, allt handlar om teknik och om att hålla skarpt.
Sidan:
14
Antal sidor:
3
Gör en skedhäck
En skedhäck är en liten korg som man hänger på väggen. Den har nog funnits i varenda stuga i södra Sverige för hundrafemtio år sedan. Vad den användes till? Jo, när man slickat sina skedar rena från gröt och potatis sattes de tillbaka i skedhäcken, som både var en luftig torkplats och praktisk förvaring. Och inte minst en fin inredningsdetalj, som kan förvara lite vad som helst. Förutom att den är ett praktiskt bestickställ vid diskbänken, kan man spara sina fina vykort och brev däri, eller shampoflaskor eller...
Sidan:
17
Antal sidor:
1
Tak av träd
Tak av träd kan vara gjorda av såväl själva veden som barken och tjänstgöra som yttertak eller undertak till t.ex. ett tegeltak. Många av våra gamla torp och gårdar har tak av brädor, spån eller näver och det är bra att veta hur de är uppbyggda för att kunna renovera på rätt sätt. Även vid nybyggnation kan dessa tak vara intressanta, då träd är en råvara som är miljövänlig, billig och lätttillgänglig.
Sidan:
18
Antal sidor:
2.7
Seriedel :
3
Vårt första fårår
Ett drygt halvår efter att vi köpt vår gård (Hjalmars) hade vi beslutat att det var dags att utöka gården med en flock får. Detta hade två syften, dels för att hålla marken öppen och dels för att kunna äta egenproducerat kött.
Sidan:
20
Antal sidor:
2
Några tips för bättre kötthantering
På gott och på ont har jag lärt mig att slakta och ta hand om kött helt på egen hand. Nja inte helt, jag har tagit hjälp av böcker men aldrig av andra människor. Nackdelen är givetvis att det varit svårare och krävt mer tid av mig för att jag skall förstå det hela, fördelen har varit att jag förutsättningslöst kunnat söka upp de senaste rönen kring kötthantering och inte fastnat i gamla sedvänjor som av en eller annan anledning är olämpliga. I denna artikel ger jag ett par handfasta tips på hur man enkelt kan förbättra hanteringen av slaktkroppen för att få ett så bra kött som möjligt.
Sidan:
22
Antal sidor:
1.3
Järn ur myrmalm
Järn har framställts i över 1000 år i Sverige och redan för mer än 3000 år i det forntida Irak. Direktmetoden användes och man fick fram smidbart järn i motsats till masugnsmetoden då man får tackjärn vilket måste efterbehandlas i stålverk för att bli smidbart. Här ska jag beskriva hur vi tror att direktmetoden gick till, ”att framställa järn i blästerugn av järnhaltig torv eller rödjord”.
Sidan:
24
Antal sidor:
2
Häst i skogen
Efter en helgkurs i skogskörning med häst fick jag idén att pränta ner några tips och råd till den som funderar på att börja använda häst för att köra ut ved och virke ur skogen. Dessa rader ska dock på intet sätt ses som någon heltäckande bruksanvisning, men förhoppningsvis kan de väcka intresse och inspiration och åtminstone tjäna som en första introduktion och vägledning till fortsatta studier och även praktik inom området.
Sidan:
26
Antal sidor:
2.7
Köp nätversionen nedan för att läsa hela tidningen digitalt.