Arkiv: Artiklar
Nyheter på solcellsfronten
Ibland dyker frågan upp om det händer någonting i solcellsutvecklingen eller om den är avslutad. Därför tänkte jag berätta lite om detta.
Tidning:
Antal sidor:
1.3
Rotzoner
Den som gräver ett hål i marken får många kamrater! Det är måhända min största erfarenhet från alla de ekologiska aktiviteter jag varit med om de senaste femton åren. Och att ett hål i marken, fyllt med vass, skulle locka så många… -det kunde man väl aldrig tro!
Tidning:
Antal sidor:
2.3
Bygg en urinseparerande toa
Med rätta tycker vi det är äckligt med kiss och bajs. Ämnets tabubeläggning är troligtvis ett evolutionens påfund som ger oss visst skydd mot smittsamma sjukdomar. Vi skall nu trotsa detta tabu då denna artikel helt skall ägnas åt toaletteologins ädla konst med fokus på hur själva tronen kan utformas för att ge bästa resultat i en mängd avseenden: ekologi, teknik, ekonomi, estetik, komfort och mänskigt välbefinnande, för att inte tala om skapandets glädje.
Tidning:
Antal sidor:
2
Rep & knopar
När jag läser om knopar och stek i böckerna om sådant blir jag lätt förvirrad av alla vackra och invecklade konstruktioner som sjömän har hittat på under tiderna. På sjön utvecklades en sorts knopkultur... knopar användes ju på många sätt i yrket och det blev en intressant hobby att utöva på fritiden.
Jag vill visa lite hur jag använder rep och knutar i det dagliga livet. De krav som jag ställer på en knut är att den ska vara säker, lätt att lära sig och minnas, lätt att göra, lätt att lösa upp... om den sedan är klumpig och inte så vacker spelar ingen roll för mig, praktisk är huvudsaken. Ett väl fungerande redskap (knut, teknik, osv) är för mig vackrare än den mest konstnärliga skapelse...
Från skog till sågat virke
Att arbeta med trä är en mycket tillfredsställande sysselsättning, särskilt om man själv utför alla delar i processen:
- utväljande av träd i skogen
- fällning och upparbetning
- transport och lagring
- uppsågning och torkning
- bearbetning av virket till färdig produkt
Tidning:
Antal sidor:
5
Getter
En av de stora fördelarna med att ha djur är att man kommer i närmare kontakt med sina grannar. Många gånger hade våra grannar passat våra djur, när vi rest bort. När de därför en gång själva skulle iväg var det med glädje som jag åtog mig att passa deras djur och vattna deras krukväxter.
En morgon var min då femåriga pojke med. Jag hade släppt ut geten, som var mycket tillgänglig och följde människor som en hund, och skulle börja fodra hönsen. Medan jag förberedde fodret bad jag grabben gå ner till brevlådan för att som pappas duktiga hjälpreda hämta posten. Glädjestrålande över det betydelsefulla uppdraget rusade han i väg. Geten såg detta som ett lyckat skämt och skuttade glatt efter.
Plöstligt hörde jag vilda hojtanden, och gallskrikande kallade pojken på min uppmärksamhet. När jag skyndade till fick jag se en märklig syn som faktiskt var så komisk att jag inte kunde låta bli att gapskratta. Pojken stod gråtande och höll posten i ena handen så högt över huvudet kan kunde. Framför honom stod geten med framklövarna på hans axlar. Med den andra knutna handen fäktade han desperat mot geten, som utan att bekommas av knytnäven eller skriken förnöjt mumsade på vad den kunde roffa åt sig av räkningar, tidningar och brev...
Snöröjning med häst
I vår del av världen är vi så lyckligt lottade att vi har olika årstider och vi har nog alla våra personliga favoriter bland dem. Med tanke på den annalkande vintern ser vi framför oss härliga släd- och ridturer i ett snötäckt landskap med sol och några minusgrader. Men den snö som faller ner vill vi inte ha kvar överallt. På vägar, gångbanor och gårdsplanen vill vi röja bort den så att vi kan komma fram. Dessutom går vårsolens arbete snabbare om vi inte har ett tjockt lager med packad snö och is som skall smälta undan så småningom.
Sommarrecept från Alperna
Trädgårdens skafferi är nu fullt av läckerheter och man behöver bara gå och titta vad som finns och vad som är moget. Då är det lätt att hitta råvaror till middagsmaten!
Tidning:
Antal sidor:
0.3
Enklare självhushållning med stenålderskost?
”Stenålderskost” är en nygammal kosttrend som är på mångas läppar och i någras munnar just nu. Grönsaker, frukt och magert kött. Inga mjölk- eller spannmålsprodukter. Kanske är det dags för oss självhushållare att tänka om också? Hur skulle våra liv se ut utan hushållskon, julgrisen, surdegsbrödet och potatisen? Kanske är det rent av lättare att bli självförsörjande med stenålderskost?
Undertitel:
med smakprov ur boken Stenålderskost för moderna människor
Tidning:
Antal sidor:
3.7
Så fångar jag matfisk
Största delen av köttet jag äter består av fisk från en insjö och jag ska berätta om några sätt jag använder för att fånga den. Jag skriver inget om sportfiske här, men visst kan man kalla det ett nöje att fånga sin egen mat. Det jag beskriver från sjön gäller förstås även för stilla och djupa partier i åar.
Tidning:
Antal sidor:
4
Lingon
Lingon är ett ris med vintergröna läderartade blad och ett av våra vanligaste och mångsidigaste bär. Lingonet tillhör ljungväxterna och är nära släkt med blåbär, tranbär och odon. Namnet lingon är besläktat med namnet ljung och syftar troligen på växtplatsen, då lingon och ljung ofta växer på samma plats.
Grönsaker året runt
Jag vill berätta om två områden som vi har utvecklat för att få ut mer av husbehovsodlingen. Det har gett oss en större variation av grönsaker under en längre tid av året.
Tidning:
Antal sidor:
3
Sågfilning
Att avverka med handverktyg är, trots de fantastiskt effektiva avverkningsmaskinerna som finns, inte helt bortglömt. De har många fördelar: miljövänliga, energisnåla, ger styrka och motion åt kroppen, billiga att köpa, minimalt underhåll, lätt att lära sig använda, kräver inte dyr skyddsutrustning.
Tidning:
Antal sidor:
3
Självhushållning i Namibia
I Namibia är fortfarande majoriteten av befolkningen på något sätt beroende av självhushållning. Många bor kvar på sina ”gårdar”, så kallade ”homesteads” och lever mer eller mindre i självhushållning. Många bor också i städer där de har deltidsjobb eller är arbetslösa och så åker de hem till familjens eller släktens ”gård” och hjälper till med att så och skörda. Genom sin arbetsinsats får de del i det som skördas på gården.
Tidning:
Antal sidor:
2
Får
Vi skaffade höns redan året efter vi flyttat ut på landet 1964, och två år senare får. Det blev tre gutefår, eftersom vi visste att rasen var svårt hotad. Baggen döpte jag till Teofractes (= en del av gud) och min då knappt fyraåriga dotter Kristina döpte tackorna till Snövit och Jansväg. Tyvärr dog baggen redan tvåårig genom en olyckshändelse och ersattes av Tor (bilden ovan). Dessa tre blev i sanning familjemedlemmar. Ungarna lekte med dem dagligen, ledde runt särskilt Tor, matade dem, t o m kammade dem. Tor lät sig nådigt ridas på, vilket mycket imponerade på ungarnas vänner. Under de åtta år vi hade honom stångades han aldrig eller var till annat besvär, och alltså exceptionellt snäll.
Jansväg var en högst egensinnig tacka. Hon kunde gå ut ur nästan vilken hage som helst om hon ville, var alltid kelen mot ungarna och ibland mot mig, men synnerligen misstänksam mot främlingar. En gång när hon hade ganska små lamm kom en schäfer och ville leka med lammen. Jansväg anföll direkt, fick hornen i sidan på hunden och lyfte och kastade den nästan två meter. Tjutande och med svansen mellan benen rusade hunden tillbaka till sin mycket skamsna husse. Jansväg blev vår äldsta tacka någonsin, nästan sexton år, när hon plötsligt dog en natt, mycket sörjd.
Skatt och självförsörjning
Var du osäker på vad du skulle ta upp i deklarationen? Självhushållare är en gynnad grupp skattemässigt och reglerna är egentligen ganska enkla: inget av det man bara producerar till det egna hushållet är skattepliktigt. Det är först när man säljer av gårdens överskott man måste ta upp inkomster i deklarationen. Oavsett om man får betalt i pengar, tjänster eller varor. Inte särskilt krångligt alltså, men ibland kan det ändå vara svårt att veta var gränserna går.
Tidning:
Antal sidor:
1
Sötflockel
En lättodlad växt vars blad är 30-40 gånger sötare än socker men fria från kalorier och sackarin. Så kan Stevia rebaudiana Bertoni, sötflockel på svenska, kort beskrivas. Socker och sockerersättningsmedel är i högsta grad en het fråga. Denna lilla korgblommiga växt figurerar sedan många år i den internationella livsmedelsdebatten.
Brygg gammaldags mjöd
Vad mjöd egentligen är råder det delade meningar om. Det finns en hel uppsjö olika recept på allt från honungsvin till honungskryddat öl. Helt klart är dock att det alltid ingår honung som en huvudingrediens.
Tidning:
Antal sidor:
1.3
Odla tomater
Några tomatplantor för sommarens sallader är bland det första man skaffar när man fått en egen täppa. Vill man vara helt självförsörjande på krossade tomater, puré, ketchup, soltorkade tomater mm så går det åt mängder. Visst kräver tomater lite extra pyssel per skördat kilo, men är man bara rationell och uppmärksam på hur plantorna mår och vad de behöver får man snart god lön för mödan.
Tidning:
Antal sidor:
4
Björkvidjor
Konsten att vrida upp en björkvidja är på utdöende. En gång i tiden var det något allt manfolk på landsbygden behärskade. Den som inte kunde konsten ”var inte någon riktig karl”.
Tidning:
Antal sidor:
2
Hallonodling
Som barn har du kanske varit lycklig nog att få äta solmogna bär direkt från buskar och plantor, varje barns och vuxens rättighet, väl värd en liten ansträngning av oss vuxna att åstadkomma.
Tidning:
Antal sidor:
2
Odla i sand
Efter 30 års odlande i sandbäddar kan jag verkligen rekommendera detta odlingssätt. Det har givetvis krävts många års experimenterande för att komma fram till ett odlingssätt som både är miljövänligt, lätt att tillämpa och som ger bra resultat. Men nu törs jag påstå att denna odlingsmetod är den bästa för alla som inte vill använda konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel och som mera känner för att efterlikna naturens sätt att fungera än att använda sig av alla tekniska och kemiska hjälpmedel som används i det konventionella odlandet.
Svin
Jag var åtta år och på besök på en stor gård där jag gick på upptäcktsfärd. Gårdens galt låg ute i sin stora rastgård och gonade sig mot en östervägg i sommarmorgonens solgass. Mitt i rastgården låg några stora brödkanter som galten tydligen hade ratat. Jag stod utanför stänget och beundrade det jättelika och som jag trodde klumpiga djuret.
Plötsligt dök det upp en brunråtta som försiktigt snirklade sig över rastplatsen mot brödet. Galten låg stilla på sidan, till synes lugn och opåverkad, men jag såg att han hade öppnat ögonen.
När råttan var mitt i rastgården for galten upp och med ett par blixtsnabba språng var han i fatt råttan som försökte fly genom att tvärvända och springa mellan galtens ben. Galten vände på fläcken, högg råttan och slafs, slafs, så var råttan söndertuggad och uppäten. Det hela tog bara ett par sekunder, och det som berörde mig starkast var att råttan inte ens hann pipa, innan den väldige galten hade bitit ihjäl den.
Utvärdering hjulhacka och radsåmaskin
När det gäller utbudet av redskap är vi självhushållare ganska ofta hänvisade till tomrummet mellan industri och hobby. Vill man försörja sin familj helt med t ex grönsaker och potatis kan man känna att man odlar för mycket för att orka sköta det med bara hacka och spade, men för lite för att skaffa häst eller traktor. Från ”självhushållets tid” finns dock en del intressanta handdrivna redskap som passar perfekt för odlingskategorin mitt emellan villaägare och lantbrukare. Min förhoppning är att vi kan genom tidningen kan återfinna och återuppliva en del av dem.
Tidning:
Antal sidor:
1.3
Byggnadsställningar
När det gäller husreparationer är det ofta ett problem att kunna ha en bra och stadig arbetsplats. Ofta lönar det sig att bygga en enkel ställning i stället för att arbeta med en arm från en vinglig stege... Ställningens utförande blir ju olika för varje arbetsplats, men några enkla grundprinciper kan jag kanske ge:




