Serie: Hästredskap
Våra fyrbenta dragare och deras redskap
Telefonen ringer då och då, ibland får vi ett foto på posten: -Vad är detta? Är det användbart? Lika ofta motsatsen; Jag behöver en sådan, har du någon eller vet du var jag kan hitta detta?
Årder, plog och harv
Har du hittat redskap men är osäker på om det är brukbart? Eller har du fått erbjudanden om gamla hästredskap och undrar vilka du behöver till din odling?
Från stallgödselspridare till mullskopa
I våra lador och skrymslen finns mycket som är väl värt att bevara. En mycket stor del av vår agrara kulturhistoria finns i dessa väl slitna, kanske utslitna, redskap. Hittar jag några gamla liar varav någon verkar oanvänd och någon är väldigt sliten, brukar den mest slitna vara bäst att slå med. Tydligen tyckte förre brukaren precis som jag. Tyvärr går många användbara redskap och maskiner till spillo i år. Skrotpriset är högt och man passar på att städa både inne och ute. Ska man rädda något måste man vara före skrotbilen, för vid lastningen ”knölas” det mesta till av gripkranen.
Skördemaskiner
Omkring 1850 importerades de första slåttermaskinerna till Sverige. Fram till dess hade all slåtter av gräs skett med lie. Skära eller lie hade använts till spannmålen. När man slog gräs med lie arbetade man så att man hade det oslagna gräset på sin högra sida. Då hamnade det slagna gräset till vänster och hindrade inte nästa slåtterkarl. På stora gårdar var det många slåtterkarlar som arbetade på rad efter varandra och i byar med mindre gårdar gjorde man ofta arbetsbyten mellan gårdarna. Det tunga arbetet blev lättare när många arbetade tillsammans och varje slåtterkarl hade en räfserska som räfsade undan gräset. Det blev ofta lite tävling av arbetet, det gällde att visa sig duglig inför sin räfserska. Det berättas att ibland sattes den raskaste slåtterkarlen sist i raden! Detta höjde arbetstempot på alla framförvarande. Det gällde att hålla undan för bakomvarande annars var hälsenorna i farozonen. Att behöva stiga åt sidan för att man inte orkade hålla tempot var en stor skymf och då var det inte någon idé att visa sig på lördagskvällens dans bortåt vägen.
Snöröjning med häst
I vår del av världen är vi så lyckligt lottade att vi har olika årstider och vi har nog alla våra personliga favoriter bland dem. Med tanke på den annalkande vintern ser vi framför oss härliga släd- och ridturer i ett snötäckt landskap med sol och några minusgrader. Men den snö som faller ner vill vi inte ha kvar överallt. På vägar, gångbanor och gårdsplanen vill vi röja bort den så att vi kan komma fram. Dessutom går vårsolens arbete snabbare om vi inte har ett tjockt lager med packad snö och is som skall smälta undan så småningom.
Moderna hästredskap
Förr i tiden när häst var den vanligaste dragkraften fanns i regel god tillgång även till mänsklig arbetskraft. Idag har vi nästan alltid helt andra förutsättningar. För att hinna med och vara konkurrensdugliga har vi bl a tagit hjälpmotor och hydraulik till hjälp i ”produktionsarbetet” med häst.