Djur, Får
-
Håkan Hallander
Vi skaffade höns redan året efter vi flyttat ut på landet 1964, och två år senare får. Det blev tre gutefår, eftersom vi visste att rasen var svårt hotad. Baggen döpte jag till Teofractes (= en del av gud) och min då knappt fyraåriga dotter Kristina döpte tackorna till Snövit och Jansväg. Tyvärr dog baggen redan tvåårig genom en olyckshändelse och ersattes av Tor (bilden ovan). Dessa tre blev i sanning familjemedlemmar. Ungarna lekte med dem dagligen, ledde runt särskilt Tor, matade dem, t o m kammade dem. Tor lät sig nådigt ridas på, vilket mycket imponerade på ungarnas vänner. Under de åtta år vi hade honom stångades han aldrig eller var till annat besvär, och alltså exceptionellt snäll.
Jansväg var en högst egensinnig tacka. Hon kunde gå ut ur nästan vilken hage som helst om hon ville, var alltid kelen mot ungarna och ibland mot mig, men synnerligen misstänksam mot främlingar. En gång när hon hade ganska små lamm kom en schäfer och ville leka med lammen. Jansväg anföll direkt, fick hornen i sidan på hunden och lyfte och kastade den nästan två meter. Tjutande och med svansen mellan benen rusade hunden tillbaka till sin mycket skamsna husse. Jansväg blev vår äldsta tacka någonsin, nästan sexton år, när hon plötsligt dog en natt, mycket sörjd.
Få tillgång till artikeln direkt genom att köpa den, eller hela tidningen i pappers-/nätversion.
Eller ett månadspass som ger tillgång till alla artiklar i 30 dagar(Om du är inloggad och borde ha tillgång men ändå ser detta, prova att ladda om sidan ett par gånger. Om det inte hjälper, hör av dig så fixar vi det ; ) )
Fler delar i serien Husdjur till husbehov
Fler artiklar av Håkan Hallander Fler artiklar i Åter 3/05 Fler artiklar om Djur, Får
