Gör ditt eget träkol i en minimila
Att göra en egen kolmila är både trivsamt och spännande. Den här beskrivningen är lämplig om man vill tillverka en eller ett par kubikmeter kol för husbehov. Kolet håller hög kvalitet och duger bra även till smide. Trots att milan är mindre än en tiondel så stor som de industriella milorna var för hundra år sedan så fungerar den på precis samma sätt.
Sidan:
3
Antal sidor:
4
Tobaksodling
Det går faktiskt att odla sin egen tobak i Sverige och den som röker eller snusar har mycket att vinna på att göra det. Inte bara ekonomiskt utan även den spännande upplevelsen att få följa processen från frö till färdig produkt.
Sidan:
7
Antal sidor:
3
Nötkreatur del 2
I förra numret behandlades olika raser, införskaffning av hushållsko, samt mjölkning.
Sidan:
10
Antal sidor:
6
Seriedel :
10
Pil
Att fläta med pil har blivit mycket populärt, men det är ingen nymodighet. I tiotusen år har människor använt pil till flätning av korgar, stängsel, mjärdar, husväggar och liknande. Fortfarande flätar vi med pil på samma sätt som under stenåldern. Dessutom sker all flätning för hand. Det finns inga maskiner som kan fläta och vi kan inte fläta bättre idag än vad de kunde då.
Sidan:
16
Antal sidor:
2
Kokbönor
Förr i tiden var odling av kokbönor allmänt förekommande i självförsörjande hem och det fanns många lokala sorter. På senare tid har bryt- och vaxbönor tagit över all plats i husbehovsodlarens bönland, men dagens influenser från vegetarisk och utländsk matlagning gör det intressant för den moderne självhushållaren att plocka fram den gamla kokbönan igen.
Sidan:
18
Antal sidor:
2
Massugnar
Hos Maja Malmgren i Vekhyttan finns nu två massugnar färdiga och ytterligare en är planerad att byggas ovanpå bakugnen, där den ska bli värmeugn i övervåningen av lerhuset. Vävstugans värmeugn byggdes hösten 2003. Vi använde den nu i november 2004 när det var vintrigt med snö och minusgrader och jag blev frälst på massugnen som uppvärmningssystem. Jag kommer säkert att bygga en när/om jag blir med hus igen!
Sidan:
20
Antal sidor:
4
Skördemaskiner
Omkring 1850 importerades de första slåttermaskinerna till Sverige. Fram till dess hade all slåtter av gräs skett med lie. Skära eller lie hade använts till spannmålen. När man slog gräs med lie arbetade man så att man hade det oslagna gräset på sin högra sida. Då hamnade det slagna gräset till vänster och hindrade inte nästa slåtterkarl. På stora gårdar var det många slåtterkarlar som arbetade på rad efter varandra och i byar med mindre gårdar gjorde man ofta arbetsbyten mellan gårdarna. Det tunga arbetet blev lättare när många arbetade tillsammans och varje slåtterkarl hade en räfserska som räfsade undan gräset. Det blev ofta lite tävling av arbetet, det gällde att visa sig duglig inför sin räfserska. Det berättas att ibland sattes den raskaste slåtterkarlen sist i raden! Detta höjde arbetstempot på alla framförvarande. Det gällde att hålla undan för bakomvarande annars var hälsenorna i farozonen. Att behöva stiga åt sidan för att man inte orkade hålla tempot var en stor skymf och då var det inte någon idé att visa sig på lördagskvällens dans bortåt vägen.
Sidan:
24
Antal sidor:
2
Seriedel :
4
Byggnadsställningar
När det gäller husreparationer är det ofta ett problem att kunna ha en bra och stadig arbetsplats. Ofta lönar det sig att bygga en enkel ställning i stället för att arbeta med en arm från en vinglig stege... Ställningens utförande blir ju olika för varje arbetsplats, men några enkla grundprinciper kan jag kanske ge:
Sidan:
26
Antal sidor:
0.7
Seriedel :
2
Utvärdering hjulhacka och radsåmaskin
När det gäller utbudet av redskap är vi självhushållare ganska ofta hänvisade till tomrummet mellan industri och hobby. Vill man försörja sin familj helt med t ex grönsaker och potatis kan man känna att man odlar för mycket för att orka sköta det med bara hacka och spade, men för lite för att skaffa häst eller traktor. Från ”självhushållets tid” finns dock en del intressanta handdrivna redskap som passar perfekt för odlingskategorin mitt emellan villaägare och lantbrukare. Min förhoppning är att vi kan genom tidningen kan återfinna och återuppliva en del av dem.
Sidan:
27
Antal sidor:
1.3
Köp nätversionen nedan för att läsa hela tidningen digitalt.