Arkiv: Artiklar

Efter att med mitt första barn ha prövat mig igenom en stor del av alla varianter som finns på tygblöjsmarknaden kom jag fram till att det enklaste var det bästa (i alla fall för oss). Så till mitt andra barn har jag bara använt rutvävda bomullsvikblöjor (80x80 cm), snappi och hemstickade ullbyxor. De flesta vana tygblöjeanvändare har hittat sina egna trix för att få allt att fungera optimalt (har de inte det har de oftast gett upp tygblöjor efter ett tag). Tyvärr är det inte så vanligt att man delar med sig av den kunskapen, när barnen blivit stora går man ju oftast inte runt och pratar tygblöjor med nyblivna föräldrar, även om det kanske skulle behövas. I den här artikeln tänkte jag försöka förmedla en del av de erfarenheter som jag har samlat på mig och lyckats snappa upp från andra. Hoppas ni har nytta av dem!

Det skulle nog behövas en särskild artikel för varje särskilt syllbyte eller annan åtgärd på ett gammalt hus, som mer eller mindre har sina unika förutsättningar, varför det är svårt att ge en manual i steg- för steg format. Denna artikel är menad att ge inspiration och ideér. Strävan kan därför bara vara att övergripande beskriva hur ett syllbyte kan gå till. Ändå så tror jag att det i många fall går att klara av själv. Man kan slå sig ihop flera och hjälpas åt. Det viktiga är att ta det lugnt och ge sig ordentligt med tid och att alltid sätta personsäkerheten i absolut främsta rummet! De exempel jag tar upp här är två byggnader i norra Småland, ett brygghus från sent 1940-tal med betonggrund och stomme av stående plank, samt en knuttimrad bod som troligen kan dateras till 1700-tal.

Vår familj har nu bott i snart 3 år på den lilla gård som vi hoppas ska kunna skapa mat och livsglädje till oss under kommande år. Än så länge har den inte gjort någon besviken, i allafall inte på det senare. Maten däremot kanske vi inte alltid har haft all tid till att producera i den mängd vi behöver. Vi har riktat in oss på några huvudsakliga matvaror att producera själv: eget kött, potatis och rotfrukter, grönsaker, ägg och mjölk.

Har du någon i närheten som odlar energiskog eller korgpil så kanske du kan gå på självplock och göra praktiska stöd till dina klängväxter och grönsaker. Växtkoner kan du ha direkt i jorden eller i en kruka. De klarar att hålla upp blomsterbönor, luktärter, krasse, blomman för dagen och t o m en liten klematis. Höga ärter och bönor klänger också fint uppför stödet.

Veikko Hourvinen skrev en gång en bok som heter Fårätarna. Det är en skröna om två män fixerade vid att äta fårkött. En sommar ger de sig ut i en bil på finska småvägar för att livnära sig på får. Vid ett tillfälle skjuter de ett får och slänger in det i bagaget och kör iväg. Sedan tar de ut inkråmet och fyller buken med ris och grönsaker. Medan skinnet fortfarande sitter kvar syr de ihop djurets buk. I en sandstrand har de grävt en grop som de eldat och lagt stenar i. När de bedömer att den alstrade värmen i stenarna är stor nog slänger de ner fårkroppen i gropen och täcker den med varma stenar. Under ett par timmar filosoferar de och dricker sprit. Sedan plockar de upp djuret som de förtär. Maträtten kallar de för mongolisk rövarstek. Det receptet finns inte med här men det finns en beskrivning av hur man tillagar lammstek i kokgrop och det är något som man gjort så länge man haft tillgång till lamm och får.

Det är en härlig känsla att sticka, väva eller nålbinda av sitt eget spunna garn. Det är något alldeles speciellt, som gör en glad i hela kroppen. I förra numret skrev jag om att kamma ull. Nu vill jag fortsätta berätta om hur man kan spinna garn av ullen med hjälp av en enkel slända. Att spinna på slända är inget man lär sig i en handvändning. Det kräver stort tålamod. Tråden vill bara gå av och sländan dunsar i golvet. Men övning ger färdighet. När allting fungerar är det meditativt att spinna. Det ger en rofylldhet och samtidigt en stolthetskänsla: titta vad jag kan!

Meloner är riktigt lyxigt och en bra ersättare för importerade exotiska frukter. Melon ger en direkt och riklig skörd, jämfört med om man t ex skulle plantera ett persikoträd för sitt behov av ”lyxfrukt”. Som alla avsnitt i denna serie om udda grödor vänder sig denna text inte bara till självhushållaren, utan även den som funderar på olika sätt att skaffa lite inkomster till gården. Ekologiska svensk­odlade meloner blir en succé i gårdsbutiken på sommaren!

I förra Åter visade Niklas Karlsson hur man grovt formade ett tråg i färskt björk. Nu har tråget legat i en låda med hyvelspån och torkat i två månader. Tråget gjordes tjockare än det till sist ska vara, eftersom det går bort material vid renskärningen, som det nu är dags för.

Arbetsbeskrivningen avser en traditionell ”tvegrepakorg” av Blekinge-typ. Sådana korgar användes förr till potatis och som kolkorg. En modern användning är som trädgårdskorg.

-

Den här beskrivningen avser en revbenskorg av Sorunda-modell. Korgen användes fram för allt vid potatisskörden och skulle då vara stor och kraftig, och det är en sådan större korg som tillverkas på bilderna. Måtten är längd 53 cm, bredd 46 cm och höjd 24 cm (med grepe 34 cm). Texten avser emellertid en mindre korg, som den på den stora bilden ovanför. Den är 35 cm lång, vilket kan vara lagom när man gör sin första korg. Låt emellertid den mindre korgen få samma proportioner som den stora. En sådan inte så stor korg blir en bra bär- och svampkorg.

Den här artikeln handlar om hur jag murat upp en vedeldad bakugn för tunnbröd, halvtjockkakor, lappkakor och pizza plus diverse annat. Bakgrunden är att vi hade en gammal bakugn på gården som gav upp en natt och rasade in. Eftersom jag är byggnadsarbetare (snickare) så kom jag på idén att mura upp en ny själv. Jag har tidigare fuskat med det mesta inom murning både hemma och yrkesmässigt. Men murare kan jag inte kalla mig.

Jag har byggt en ”chicken tractor”, alltså en mobil utegångsbur för kycklingar efter engelsk/amerikansk modell. Skyddat boutrymme i den övre delen med en uppfällbar ramp. I den övre delen finns en längslöpande sittpinne. Övervåningen gör att betesdelen har både sol och skugga och även regnskydd. Nätbotten och nät i sidorna så att inte rovdjuren hittar in.

Jag och min familj har blivit med fastighet. Det är ett bostadshus med sedvanliga uthus och en tomt på drygt 2000 m2, som är beläget i gränstrakterna mellan Östergötland och Småland vid en större sjö. Vi vet inte riktigt än hur det ska benämnas. Vi blandar friskt mellan torpet, huset, stugan, fritidshuset, sommarhuset osv. Det är allt detta och lite till. Vi ska inte bo där permanent, utan har för avsikt att vara där i perioder över hela året.

Man kan kamma sin ull istället för att karda den, om man vill spinna garn av ullen. Du kan då skilja långa och korta fibrer åt, och få två olika garnkvaliteter av samma ull. Du får ett mjukt tjockt kardgarn och ett tunt, hårt och starkt kamgarn. Det går snabbare än att karda för hand och är framför allt roligare! Kamrester, de korta fibrerna som fastnar kvar i ena kammen får utmärkt att tova med, om de först kardas igenom en gång.

I det förra numret av Åter skrev jag kort om kött för att sedan komma in på lite av det man kanske inte tänker på att man kan tillaga. I detta nummer kommer jag in på lammets rygg.

Ett av de största problemen med ekologiska toaletter är den mänskliga spolmaskens ägg, och det största problemet med spolmasken är äckelkänslorna.

Vad är botulism och vad har det med dig och mig att göra? Jo, om du liksom jag kokar in mat på burkar med gummiring så kan det utvecklas ett gift i burken, botulinum-gift, som orsakar en sjukdom som kallas för botulism.

Det här är andra delen i en serie om lite udda grödor som dels kan ge lite ”lyx” i den egna självhushållningen, men även kan säljas och ge lite inkomster till gården. Turen har kommit till Rosenkvitten, vår svenska citron, som kan ge både syra och naturligt pektin i gårdens marmelader, sylter och geléer.

"Höjden av lyx", tycker en del när de tänker på skiffertak. "Bevare mig för gamla läckande skiffertak", säger andra... Båda har faktiskt rätt. Skiffer har lagts på många slott och herresäten, domkyrkor och andra förnäma hus där bara det allra bästa dög. I bygderna omkring skifferbrotten var transporterna korta och skiffern relativt billig och ansågs väl som en gudagåva. "Takspån av sten! Kommer att hålla i evighet..." Där lades skiffer på alla typer av hus på gården, från bostadshuset till enklaste uthuset. Spiken som användes kunde dock ofta vara av den tunnare sortens obehandlad järnspik. Många av dessa gamla skiffertak där spiken håller på att rosta bort är verkligen ett bekymmer! Med modern rostfri spik och prima skiffermaterial håller taket i minst tvåhundra år och jag ska berätta lite om material och metoder.

De som tror att tygblöjor är svåra, jobbiga och bara läcker har bara inte hittat rätt blöja än. Tygblöjemarknaden översvämmas av olika nya innovationer och system, det finns något för alla. Jag hoppas att den här artikeln ska kunna inspirera fler att prova tygblöjor och hitta ett system som passar just dem. Man behöver faktiskt inte använda tygblöjor på heltid, använder du en tygblöja om dagen sparar du 365 engångsblöjor på ett år. Då har du sparat några hundralappar och dessutom gjort en insats för miljön.

Ett tråg är ett avlångt fat eller skål uthuggen ur en stockhalva. Trågen hade en stor betydelse i bondesamhällets hushåll. De användes bland annat som mjölk- och baktråg. För de tråg som användes inom hushållet var det viktigt att man valde trä som inte gav smak till råvarorna, exempelvis björk, asp, gran eller sälg.

Tjäckelyxan är ett av mina favoritverktyg som man både kan hugga ur stora vida tråg och mindre kåsor med. Den kallas ibland också för rännyxa eftersom man haft den till att hugga ur trärännor, takrännor av trä, med. Rännyxorna hade ofta långt skaft och eggformen kunde vara rundad eller flat med tvära kanter. De tjäckelyxor som görs idag för slöjdändamål har nästan uteslutande rundad eggform. Den rundade eggformen är också att föredra på slöjdverktyg.

-

-

Arbetsbeskrivningen avser ett ganska litet kolfat, 30-35 cm långt. Formen är, som den ofta var förr, sammanhållen med en aning inåtlutande kanter. Storlek och form kan givetvis variera, men glöm inte att använda grövre material till en större korg. Ett kolfat ska vara kraftigt och robust. Antalet varpspröt ändras inte så mycket med korgens storlek. I en större korg med grövre material sätts de i stället glesare.

För snart tre år sen födde jag mitt första barn hemma i vår lägenhet, assisterad av en hembarnmorska och min make. Tidningen Åter spelade på sätt och vis en viktig roll i mitt beslut att föda hemma eftersom det var genom den som jag först kom i kontakt med hemfödsel och Föreningen Föda Hemma. I mars i år var det dags igen och lillebror kom till världen hemma i lekrummet.

Vid all konstruktion av träföremål som inte är gjorda i ett stycke behöver de olika ingående trädetaljerna sammanfogas på något sätt. I den här artikeln kommer jag att beskriva ett antal sådana sammanfogningar, som är användbara vid tillverkning av möbler, inredning och annat byggande med trä. Varje träkonstruktion har sin optimala sammanfogning, som i sin tur påverkas av eftersträvad funktion, tid, pengar, kunskap, tillgängligt trämaterial, verktyg och andra hjälpmedel.

Jag fann en gång en stor bisvärm som landat på ett fält och satt där som ett litet svartbrunt berg. Det var eftermiddag en midsommarafton och jag var på väg till fest. Men jag tyckte det var synd att inte ta vara på svärmen, så jag sopade försiktigt upp den i en kartong jag hade i bilen. Under detta arbete var det flera bin som fastnade i mina ulliga frottéstrumpor, och därför fick jag rätt många stick, säkert fler än tio, i anklarna. Jag hade haft bin i många år och fäste mig inte vid sticken. Det hände inte någonting på festen förrän jag började dansa. Efter en fyra, fem danser började vristerna svullna, och efter ytterligare någon halvtimme var fötterna som fotbollar och jag tvingades avbryta hamboskuttandet och valsandet. När jag sedan suttit stilla i ett par timmar hade svullnaden lagt sig och nästa dag var fötterna som vanligt. Jag hade inget som helst besvär av smärta, endast av att fötterna blev oformliga. Bisvärmen klarade festnatten fint i sin kartong och fick nästa dag en egen kupa. Den gav mig sedan under flera år goda honungsskördar.

Jag har själv mycket svårt att följa ecept. En gång läste jag ett isdomsord som föll mig i smaken. Det var ord som på pricken beskrev mitt förhållningssätt till mat. Visdomsordet finns nu inklistrat i min ena indiska kokbok och det lyder: ”Laga aldrig mat efter kokbok, en läs recepten, förstå dem och handla sedan efter eget skön. Mat skall skapas, inte kopieras.”